Hoppa till innehÄll

LÀs vÄr dataskyddsbeskrivninger:
Dataskyddsbeskrivning för koncernen John Nurminens Stiftelses kund- och sponsorregister
Dataskyddsbeskrivning avseende John Nurminens Stiftelses intressentgruppregister
Dataskyddsbeskrivning avseende John Nurminens Stiftelses Rekryterings- och manuskriptregister
John Nurminens Stiftelsens cookiepolicy

Dataskyddsbeskrivning för koncernen John Nurminens Stiftelses kund- och sponsorregister

Denna dataskyddsbeskrivning (”Dataskyddsbeskrivning”) för koncernen John Nurminens Stiftelse sr:s och dess dotterbolag Baltic Sea Services Oy:s kund- och sponsorregister (nedan ”JNS” eller ”vi”) Ă€r utfĂ€rdad 24.5.2018 och senast uppdaterad 10.5.2023. En nĂ€rmare beskrivning av uppdateringarna finns i punkt 12. Ändringar i dataskyddsbeskrivningen.

Denna Dataskyddsbeskrivning innehÄller information om hur JNS samlar in och behandlar personuppgifter om sina kunder, donatorer och andra sponsorpartners kontaktpersoner, potentiella kunder och medarbetare som arbetar med sponsring och hÄllbarhetsfrÄgor i vÄra partnerföretag. I denna Dataskyddsbeskrivning hittar du ocksÄ mer information om dina rÀttigheter med anknytning till behandlingen av dina personuppgifter.

JNS respekterar din integritet och har förbundit sig att behandla dina personuppgifter pĂ„ ett adekvat sĂ€tt i enlighet med denna Dataskyddsbeskrivning samt Europeiska unionens (”EU”) allmĂ€nna dataskyddsförordning (2016/679) och annan tillĂ€mplig lagstiftning (tillsammans ”Dataskyddslagstiftning”).

1. Personuppgiftsansvarig

John Nurminens Stiftelse sr Àr personuppgiftsansvarig för den i beskrivningen redogjorda behandlingen i anslutning till annat Àn bok- och produktförsÀljningen eller webbutiken:

John Nurminens Stiftelse sr
Bölegatan 2
00240 Helsingfors

Den personuppgiftsansvariga för bok- och produktförsÀljningen samt webbutiken Àr Baltic Sea Services Oy, ett dotterbolag till John Nurminens Stiftelse sr:

Baltic Sea Services Oy
Bölegatan 2
00240 Helsingfors
myynti(a)balticseaservices.fi

2. Kontaktperson

Anni Kujala
Pasilankatu 2
00240 Helsinki
rekisteri(a)jnfoundation.fi
+358 50 467 6740

3. Registrets namn

John Nurminens Stiftelse sr:s och Baltic Sea Services Oy:s kund- och sponsorregister

4. Syfte och rÀttslig grund för behandling av dina personuppgifter

Vi anvÀnder personuppgifter för de ÀndamÄl som beskrivs nedan, sÄsom att hantera och utveckla kund-, donator- eller sponsorrelationer samt för att rikta kommunikation och marknadsföring till bÄde privatpersoner och gemenskaper och deras kontaktpersoner. FrÄn de registrerade samlar vi enbart in personuppgifter som Àr nödvÀndiga i förhÄllande till de ÀndamÄl för vilka de behandlas.

Dina personuppgifter behandlas för följande syften:
– Implementering och hantering av avtal, till exempel nĂ€r du bestĂ€ller böcker frĂ„n JNS:s webbutik
– Produktleverans och -fakturering, inkassoĂ„tgĂ€rder
– Kundservice
– Hantering av mĂ„natliga donationer och andra donationer samt uppfyllande av bokföringsskyldigheter
– Publicering av information som du vill se i donationsregistret
– Distribution av sponsorrapporter och annan kommunikation om anvĂ€ndningen av donationstillgĂ„ngar
– Distribution av information om donatorer som har deltagit i en minnes- och jubileumsinsamling och om det totala insamlingsbeloppet till anordnaren av insamlingen
– Utveckling av verksamheten och kundupplevelsen
– Planering och utveckling av vĂ„ra produkter och tjĂ€nster
– Anordnande av evenemang
– Insamling av respons
– Kommunikation om projekt som pĂ„gĂ„r hos JNS
– Ordnande av lotterier och tĂ€vlingar för marknadsföringen samt anknytande kommunikation
– VĂ€rvande av nya kunder, direktmarknadsföring och marknadskommunikation för att fĂ„ donationer

Hantering av kundrelationer

NÀr det gÀller hantering av kundrelationer, hantering av donator- och sponsorrelationer samt kommunikation med partnerföretag Àr grunden för behandlingen av personuppgifter implementering av ett avtal eller ett berÀttigat intresse.

Det huvudsakliga syftet med behandlingen av personuppgifter i hanteringen av kundrelationer Àr att fullgöra ett avtal mellan kunden och JNS, till exempel nÀr du bidrar med en donation till oss eller bestÀller produkter frÄn Stiftelsens webbutik. Personuppgifterna kan till exempel behandlas för fakturering, kundservice, produktleverans eller för inkassoÄtgÀrder i anslutning till faktureringen.

I hanteringen av donators- och samarbetsrelationer behandlar vi personuppgifter dessutom för att i ett offentligt register över donatorer publicera de uppgifter som en kund önskar eller kommunicera om anvÀndningen av medlen.

TĂ€vlingar och lotterier

Inom ramen för vÄr verksamhet ordnar vi tÀvlingar och lotterier av olika slag pÄ vÄr webbplats och i vÄra olika kommunikationskanaler, sÄsom i de sociala medierna och i vÄra samarbetspartners lokaler. Grunden för behandlingen av dina personuppgifter Àr John Nurminens berÀttigade intresse att i praktiken genomföra det lotteri och/eller den tÀvling för marknadsföring som du deltagit i, samt att sköta kommunikationen och den övriga verksamheten nÀr du deltagit i en tÀvling eller ett lotteri som vi ordnat, eller nÀr du gett oss tillstÄnd att publicera innehÄll som du lÀmnat till oss i utstÀllningar, pÄ vÄr webbplats eller genom vÄra andra kommunikationskanaler (inklusive de sociala medierna).

Vi begÀr eventuellt ett elektroniskt samtycke nÀr du deltar i ett lotteri.

Direktmarknadsföring

Vi kan ocksÄ behandla dina personuppgifter för direktmarknadsföringssyften och inriktning av marknadsföringen, och dÄ Àr grunden för behandlingen ett berÀttigat intresse. I detta fall kontaktar vi dig eventuellt per telefon eller brev för att marknadsföra exempelvis vÄra medelinsamlingskampanjer eller vÄr verksamhet. Du har rÀtt att nÀr som helst förbjuda behandling av dina personuppgifter för direktmarknadsföring.

Elektronisk direktmarknadsföring

Vi behandlar dina personuppgifter för elektronisk direktmarknadsföring endast med ditt samtycke. DÄ kontaktar vi dig eventuellt per e-post för att marknadsföra exempelvis vÄra medelinsamlingskampanjer eller vÄr verksamhet. VÄr elektroniska direktmarknadsföring innefattar ocksÄ vÄrt nyhetsbrev som innehÄller information om hur JNS:s projekt framskrider och andra aktuella frÄgor som vi tror att intresserar dig.

OcksÄ pÄ basis av en stÀllningsfullmakt eller en tidigare kundrelation kan vi skicka elektronisk direktmarknadsföring. I detta fall Àr grunden för behandlingen ett berÀttigat intresse.

Dessutom kan dina personuppgifter, grundat pÄ vÄrt berÀttigade intresse, anvÀndas för profilering, till exempel i marknadsföringssyfte. JNS fattar inga automatiserade beslut som kunde fÄ rÀttsliga konsekvenser.

Du har rÀtt att nÀr som helst förbjuda behandling av dina personuppgifter för direktmarknadsföring och profilering med anknytning till direktmarknadsföring.

Dessutom anvÀnder vi pÄ vÄr webbplats och i vÄra nyhetsbrev kakor och annan liknande teknik, för att sÀkerstÀlla att vÄr webbplats fungerar korrekt och för att förbÀttra och utveckla anvÀndarupplevelsen samt för att rikta in relevant marknadsföring. LÀs mer om de kakor vi anvÀnder, deras anvÀndningsÀndamÄl och lagringstider i vÄr Kakpolicy.

5. Vilka personuppgifter samlar vi in och var?

Vi samlar in följande personuppgifter i kund- och sponsorregistret:
– personens namn
– Ă„lder/födelseĂ„r
– befattning och företag/organisation
– kontaktuppgifter som adress, e-postadress och telefonnummer
– start- och sluttidpunkt samt start- och slutsĂ€tt för relationen
– faktureringsinformation och utförda betalningar
– kundhistorik, anteckningar om kundrelationen och anteckningar frĂ„n möten
– donationsinformation och information som behövs för att behandla testamentsdonationer
– skola och skolklass i samband med dagsverkesinsamlingar
– information om att tillhöra en distributionslista för olika nyhetsbrev
– iinformation som Ă€r nödvĂ€ndig för att anordna och utveckla evenemang pĂ„ adekvat sĂ€tt, sĂ„som information om dieter eller födoĂ€mnesbegrĂ€nsningar
– annan information som Ă€r nödvĂ€ndig för tĂ€vlingen eller lotteriet sĂ„som ett fotografi och namnet pĂ„ fotografen som den som deltar i tĂ€vlingen eller lotteriet lĂ€mnat in till oss
– annan nödvĂ€ndig information med anknytning till donation, kundrelation eller sponsorpartner.

I regel samlar vi in kund- och sponsorregisterinformation frÄn dig sjÀlv, till exempel frÄn webbformulÀr som du skickar till oss, per e-post eller telefon, genom sociala medietjÀnster, pÄ basis av avtal, vid kundmöten, frÄn evenemangsanmÀlningar, i samband med deltagande i tÀvlingar eller lotterier, frÄn betalningsinformation eller i andra situationer dÀr du lÀmnar ut dina uppgifter till oss.

Personuppgifter kan ocksÄ samlas in frÄn offentliga kÀllor eller företag som tillhandahÄller tjÀnster med uppdatering och inhÀmtande av personuppgifter. Dessa omfattar bland annat Posti Oy:s tjÀnst för uppdatering av kundregister, Suomen Asiakastieto Oy:s beslutsfattarregister och Profinders företags- och konsumentdataregister.

Vi samlar ocksÄ in personuppgifter genom anvÀndning av kakor och annan liknande teknik pÄ vÄr webbplats och i vÄra nyhetsbrev.

6. UtlÀmnas eller överförs dina uppgifter till tredje part?

I princip lÀmnar vi ut dina personuppgifter endast nÀr det Àr nödvÀndigt för de ÀndamÄl som beskrivs ovan. JNS kan överföra dina personuppgifter till parter som pÄ JNS:s vÀgnar deltar i produktion, utveckling eller underhÄll av tjÀnster, kommunikation och marknadsföring, eller till andra samarbetspartner, och dessa parter kan behandla dina personuppgifter för de behandlingsÀndamÄl som beskrivs i denna Dataskyddsbeskrivning.

I kundservicen och marknadsföringen Àr vÄra partner bland annat Sanoma Media Finland Oy, Barona Oy, Gainer Oy och LiveRing Oy. Dessutom kan personuppgifter överföras till IT-tjÀnsteleverantörer, programadministratörer, bokföringsbyrÄer eller andra liknande underentreprenörer och tjÀnsteleverantörer. JNS ser till att nödvÀndiga avtal i enlighet med Dataskyddslagstiftningen tecknas för behandling av personuppgifter som utförs av dessa tredje parter.

Om du deltar i en minnes- eller jubileumsinsamling med en donation kommer vi att sÀnda ditt namn till arrangören av den aktuella insamlingen. Dina personuppgifter kan dock lÀmnas ut till tredje parter, till exempel dÄ lagstiftning eller myndighetsföreskrifter förutsÀtter det.

Observera att tredje parter via kakor och insticksprogram för sociala medier pÄ vÄr webbplats kan hantera information som har samlats in via kakor.

JNS eller dess tjĂ€nsteleverantörer kan för behandling av personuppgifter eller genomförande av tjĂ€nster anlita företag som Ă€r belĂ€gna utanför EU eller Europeiska ekonomiska samarbetsomrĂ„det (”EES”). Personuppgifter överförs till lĂ€nder utanför EU eller EES endast med stöd av en tillĂ€mplig överföringsgrund och i enlighet med kraven i Dataskyddslagstiftningen.

7. Gemensamma personuppgiftsansvariga

NĂ€r JNS administrerar sidor pĂ„ Facebook och Instagram Ă€r JNS och Meta Platforms Ireland Ltd. (”Facebook”) till tillĂ€mpliga delar gemensamma personuppgiftsansvariga i frĂ„ga om JNS:s Facebook- och Instagram-sidor. Dina personuppgifter anvĂ€nds bland annat för att informera om JNS:s arbete, evenemang som anordnas av stiftelsen och anvĂ€ndningen av donationer, för att genomföra tĂ€vlingar och lotterier, för att ta emot respons, för marknadsföring, för köp av reklam frĂ„n Facebook och för mĂ€tning av reklamens genomslagskraft samt för bĂ€ttre inriktning av informationen. Grunden för behandling av personuppgifter Ă€r ett berĂ€ttigat intresse.

Genom sina Facebook- och Instagram-sidor samlar JNS in information om bland annat sidornas gilla-markeringar och andra reaktioner, kommentarer, besök och inlÀggens synlighet, samt personuppgifter som har lÀmnats i samband med tÀvlingar. JNS fÄr frÄn Facebook kÀnnedom om en enskild anvÀndares namn, offentliga profilbild samt annan offentligt synlig information. Den registrerade kan ocksÄ lÀmna andra personuppgifter i kommentarer pÄ gemenskapssidor eller i meddelandetjÀnsten.

Till tillÀmpliga delar Àr vi tillsammans med Facebook ocksÄ gemensamma personuppgiftsansvariga nÀr det gÀller Facebooks insticksprogram för sociala medier och kakor med anknytning till vissa av Facebooks reklamnÀtverk, som finns pÄ vÄr webbplats. Du kan lÀsa mer om kakor och insticksprogram för sociala medier i vÄr Kakpolicy.

FI Facebooks dataskyddsbeskrivning kan du lÀsa mer om hur och pÄ vilken rÀttslig grund Facebook för sin del behandlar dina uppgifter och hur du kan utöva dina rÀttigheter enligt dataskyddslagstiftningen. Vi har med Facebook ingÄtt ett avtal om förande av gemensamt register, som beskriver vÄrt och Facebooks ansvar för den insamlade informationen. Observera att om du vill utöva dina rÀttigheter enligt dataskyddslagstiftningen med avseende pÄ de uppgifter som Facebook behandlar, mÄste du kontakta Facebook.

Du kan begrÀnsa behandlingen av dina personuppgifter genom att ta bort dig frÄn sidans gilla-markeringar och/eller följare. Du kan ocksÄ begÀra att du tas bort frÄn en konversation i meddelandetjÀnsten. Du kan ocksÄ lÄta bli att lÀmna ditt samtycke till icke-nödvÀndiga kakor nÀr du kommer till vÄr webbplats eller Äterkalla ett givet samtycke.

8. Hur behandlas och skyddas dina personuppgifter?

JNS behandlar dina personuppgifter endast för de anvÀndningsÀndamÄl som beskrivs ovan, och för vilka uppgifterna har samlats in ursprungligen. Det Àr viktigt för oss att skydda dina personuppgifter och nÀr vi behandlar dina personuppgifter iakttar vi de omsorgs- och skyddsskyldigheter som föreskrivs i Dataskyddslagstiftningen och i god dataförvaltningspraxis. Vi anvÀnder oss av ÀndamÄlsenliga tekniska och organisatoriska ÄtgÀrder för att sÀkerstÀlla att personuppgifterna skyddas pÄ ett adekvat sÀtt, till exempel mot obehörig eller olaglig hantering, samt för att skydda uppgifterna mot oavsiktlig radering, utplÄnande eller skada. Personuppgifter som finns i registret och som behandlas elektroniskt skyddar vi exempelvis med brandmurar, lösenord och andra inom dataskyddsomrÄdet allmÀnt anvÀnda och accepterade tekniska metoder. Arbetsstationer och informationssystem Àr skyddade genom personliga anvÀndarnamn och lösenord. Dessutom anvÀnder vi oss av sessionsautentisering av arbetsstationer. Material som underhÄlls manuellt förvarar vi i lokaler dit obehöriga inte har tilltrÀde. Endast specificerade anstÀllda hos oss eller hos företag som arbetar pÄ uppdrag av oss har tillgÄng till personuppgifterna i registret i den omfattning som deras arbetsuppgifter förutsÀtter. VÄra anstÀllda omfattas av tystnadsplikt.

9. Hur lÀnge lagras dina personuppgifter?

I vÄr verksamhet följer vi lagstadgade lagringstider och lagrar dina personuppgifter endast sÄ lÀnge och i den utstrÀckning som krÀvs för att genomföra de anvÀndningsÀndamÄl för personuppgifter som anges i denna Dataskyddsbeskrivning (t.ex. löptiden för ett avtal).

10. Vilka rÀttigheter har du som registrerad?

Som registrerad har du följande rÀttigheter avseende dina personuppgifter som finns lagrade i kund- och sponsorregistret:

– RĂ€tt till Ă„tkomst och verifiering av dina uppgifter: Du har rĂ€tt att fĂ„ bekrĂ€ftelse frĂ„n oss pĂ„ att personuppgifter om dig behandlas eller inte behandlas, och om dessa personuppgifter behandlas, har du rĂ€tt till Ă„tkomst till alla dina personuppgifter i kund- och sponsorregistret samt att kontrollera dina personuppgifter.
– RĂ€tt till rĂ€ttelse, radering och begrĂ€nsning av behandlingen av dina uppgifter: Du har rĂ€tt att krĂ€va att vi rĂ€ttar felaktiga, onödiga, ofullstĂ€ndiga eller förĂ„ldrade personuppgifter om dig utan onödigt dröjsmĂ„l. Du har rĂ€tt att be oss att radera personuppgifter om dig, om sĂ„dana personuppgifter inte lĂ€ngre behövs för de Ă€ndamĂ„l för vilka de ursprungligen samlades in eller behandlades, eller om du misstĂ€nker att personuppgifterna behandlas i strid med lag, eller om personuppgifterna mĂ„ste raderas för att uppfylla en rĂ€ttslig skyldighet (som tillĂ€mpas pĂ„ den personuppgiftsansvarige). Du har ocksĂ„ rĂ€tt att begĂ€ra att behandlingen av dina uppgifter begrĂ€nsas. Observera att radering eller begrĂ€nsning av behandlingen av dina personuppgifter kan leda till att till exempel din kundtjĂ€nstupplevelse försĂ€mras, att du inte lĂ€ngre kan vara mĂ„nadsdonator eller att du inte lĂ€ngre fĂ„r nĂ„gra nyhetsbrev frĂ„n oss eller information om hur vĂ„ra projekt framskrider.
– RĂ€tt att invĂ€nda mot behandlingen av dina uppgifter: Du har rĂ€tt att invĂ€nda mot behandlingen av dina personuppgifter grundat pĂ„ en specifik personlig situation nĂ€r behandlingen baseras pĂ„ JNS:s berĂ€ttigade intresse. Ett undantag till detta Ă€r en situation dĂ€r JNS kan pĂ„visa att det finns en ansenligt viktig och motiverad orsak till behandlingen som gĂ„r före den registrerades intresse, eller om behandlingen Ă€r nödvĂ€ndig för att utarbeta, framföra eller försvara ett rĂ€ttsligt ansprĂ„k. Du har dock alltid rĂ€tt att utan nĂ„gra motiveringar motsĂ€tta dig en behandling av dina personuppgifter i direktmarknadsföringssyfte. Observera att radering eller begrĂ€nsning av behandlingen av dina personuppgifter kan leda till att till exempel din kundtjĂ€nstupplevelse försĂ€mras, att du inte lĂ€ngre kan vara mĂ„nadsdonator eller att du inte lĂ€ngre fĂ„r nĂ„gra nyhetsbrev frĂ„n oss eller information om hur vĂ„ra projekt framskrider.
– RĂ€tt att överföra uppgifter frĂ„n ett system till ett annat: Du har rĂ€tt att överföra personuppgifter, som du har lĂ€mnat till JNS, till en annan personuppgiftsansvarig. ÖverföringsrĂ€tten gĂ€ller personuppgifter som behandlas automatiskt och vars behandling baseras pĂ„ ditt samtycke eller pĂ„ ett avtal i vilket du Ă€r en part. JNS levererar informationen till dig i ett strukturerat, allmĂ€nt anvĂ€nt och maskinlĂ€sbart format samt direkt till den andra personuppgiftsansvariga, om det Ă€r tekniskt möjligt.
– RĂ€tt att Ă„terkalla samtycke: I situationer dĂ€r dina personuppgifter behandlas pĂ„ grundval av ditt samtycke har du rĂ€tt att nĂ€r som helst Ă„terkalla ditt samtycke till den ifrĂ„gavarande behandlingen genom att kontakta oss.

Om du vill utöva dina rÀttigheter som beskrivs ovan, fÄ ytterligare information om behandlingen av dina personuppgifter eller har nÄgra kommentarer om behandlingen av dem, kan du nÀr som helst kontakta oss via e-post till rekisteri(a)jnfoundation.fi.

11. KlagomÄl till tillsynsmyndigheten

JNS:s mÄl Àr att alltid lösa tvister om behandlingen av dina personuppgifter direkt med dig. Om du anser att JNS enligt din Äsikt inte har behandlat personuppgifter i enlighet med tillÀmplig Dataskyddslagstiftning har du rÀtt att lÀmna in ett klagomÄl till den behöriga tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndighetens kontaktinformation Àr följande:

Dataskyddsombudsmannens byrÄ
PL 800
00531 HELSINGFORS
Besöksadress: FÄgelviksgrÀnden 4, 00530 Helsingfors
e-post: tietosuoja@om.fi
vÀxel: 029 56 66700
www.tietosuoja.fi.

12. FörÀndring av dataskyddsbeskrivningen

Vi strĂ€var stĂ€ndigt efter att utveckla vĂ„ra tjĂ€nster och vĂ„r praxis gĂ€llande integritetsskyddet, och förbehĂ„ller oss dĂ€rför rĂ€tt att Ă€ndra denna Dataskyddsbeskrivning, vilket vi underrĂ€ttar om pĂ„ denna sida. Ändringarna kan ocksĂ„ grunda sig pĂ„ Ă€ndringar i lagstiftningen. Vi rekommenderar att du lĂ€ser dataskyddsbeskrivningen regelbundet.

Följande uppdateringar har gjorts i dataskyddsbeskrivningen:

– Uppdatering 30.11.2021. Syftena med behandlingen av personuppgifter preciserades och förtydligades, och tillĂ€gg gjordes om att vi eventuellt ocksĂ„ samlar in personuppgifter frĂ„n offentliga kĂ€llor.
– Uppdatering 31.1.2023. I beskrivningen gjordes ett tillĂ€gg om att personuppgifter ocksĂ„ kan samlas in frĂ„n företag som tillhandahĂ„ller tjĂ€nster med uppdatering och inhĂ€mtande av personuppgifter.
– Uppdatering 10.5.2023. Dataskyddsbeskrivningarna för kund- och sponsorregistren samt lotteri- och tĂ€vlingsregistren sammanslogs, och namnet pĂ„ dokumentet byttes till Dataskyddsbeskrivning för koncernen John Nurminen Stiftelses kund- och sponsorregister. Det specificerades frĂ„n vilka offentliga datakĂ€llor personuppgifter hĂ€mtas samt till vilka av vĂ„ra partner som verkar inom kundservicen och marknadsföringen personuppgifter kan lĂ€mnas ut.


Dataskyddsbeskrivning avseende John Nurminens Stiftelses intressentgruppsregister

Denna dataskyddsbeskrivning (”Dataskyddsbeskrivning”) avseende ett intressentgruppsregister för John Nurminens Stiftelse sr (i det följande ”JNS” eller ”vi”) Ă€r utfĂ€rdad 29.5.2018 och uppdaterad 30.11.2021. I denna Dataskyddsbeskrivning förklarar vi mer i detalj hur JNS samlar in och behandlar personuppgifter för personer som tillhör vĂ„ra olika intressentgrupper. I denna Dataskyddsbeskrivning hittar du ocksĂ„ mer information om dina rĂ€ttigheter med anknytning till behandlingen av dina personuppgifter.

John Nurminen respekterar din integritet och har förbundit sig att behandla dina personuppgifter pĂ„ ett adekvat sĂ€tt i enlighet med denna Dataskyddsbeskrivning samt Europeiska unionens (”EU”) allmĂ€nna dataskyddsförordning (2016/679) och annan tillĂ€mplig lagstiftning (tillsammans ”Dataskyddslagstiftning”).

1. Personuppgiftsansvarig

John Nurminens Stiftelse sr
Bölegatan 2
00240 Helsingfors
info(a)jnfoundation.fi

2. Kontaktperson som ansvarar för dataskyddsbeskrivningen och dataskyddsombud

Anni Kujala
Bölegatan 2
00240 Helsingfors
rekisteri(a)jnfoundation.fi
+358 50 467 6740

3. Registrets namn

John Nurminens Stiftelses intressentgruppsregister

4. Syfte och rÀttslig grund för behandling av dina personuppgifter

Vi anvĂ€nder personuppgifter för att sköta om och utveckla kommunikationen samt samarbetsrelationerna med vĂ„ra projektpartner, ministerier, myndigheter och kontaktpersoner hos vĂ„ra tjĂ€nsteleverantörer, medierepresentanter, partner för Östersjödagen samt med medlemmar i de styrgrupper som har förordnats till vĂ„ra projekt. Dessutom kan JNS vĂ€nda sig till anstĂ€llda i potentiella partnerföretag i vilkas arbetsuppgifter det ingĂ„r exempelvis intressentgruppssamarbete, sponsring eller ansvarsfrĂ„gor för att vĂ€rva nya partnerföretag. FrĂ„n de registrerade samlar vi enbart in personuppgifter som Ă€r nödvĂ€ndiga i förhĂ„llande till de Ă€ndamĂ„l för vilka de behandlas. Syftet med behandlingen av dina personuppgifter Ă€r att:

– Kommunicera om projekt som pĂ„gĂ„r hos JNS
– Informera om verksamheten hos JNS
– Distribuera pressmeddelanden och leverera medieinbjudningar
– Sammankalla styrgruppsmöten
– Bjuda in till möten och evenemang hos JNS
– Annan hantering av samarbets- och intressentgruppsrelationer
– Hantera evenemang, Ă„tgĂ€rder och andra kontakter under Östersjödagen
– Kontakta nya samarbetspartner och potentiella partnerföretag.

För intressentgruppernas del Àr grunden för behandlingen av personuppgifter verkstÀllande av avtal och berÀttigat intresse frÄn JNS:s sida. JNS fattar inga automatiserade beslut som skulle kunna ha rÀttsliga konsekvenser.

Dessutom kan vi för direktmarknadsföringsÀndamÄl behandla personuppgifter för personer som arbetar för organisationer som tillhör vÄra intressentgrupper. Som huvudregel inkluderar vÄr direktmarknadsföring vÄrt nyhetsbrev som skickas elektroniskt eller via post, med information om hur projekt hos JNS framskrider samt andra aktuella frÄgor som vi tror Àr av intresse för vÄra intressentgrupper och de mÀnniskor som arbetar Ät dem. Stiftelsens nyhetsbrev skickas endast till de personer som uttryckligen har prenumererat pÄ det. Grunden för behandling av personuppgifter Àr samtycke. Du har rÀtt att nÀr som helst förbjuda behandling av dina personuppgifter för direktmarknadsföring.

Dessutom anvÀnder vi pÄ vÄr webbplats och i vÄra nyhetsbrev kakor och annan liknande teknik, för att sÀkerstÀlla att vÄr webbplats fungerar korrekt och för att förbÀttra och utveckla anvÀndarupplevelsen samt för att rikta relevant marknadsföring. LÀs mer om de kakor vi anvÀnder, deras anvÀndningsÀndamÄl och lagringstider i vÄr Kakpolicy.

5. Vilka personuppgifter samlar vi in och var?

Vi samlar bl.a. in följande personuppgifter till intressentgruppsregistret:

– personens namn
– befattning och företag/organisation
– kontaktinformation (sĂ„som adress, e-postadress och telefonnummer)
– information om samtycke till eller förbud mot direktmarknadsföring
– information om att tillhöra en distributionslista för olika nyhetsbrev
– start- och sluttidpunkt samt start- och slutsĂ€tt för relationen
– anteckningar om intressentgruppsrelationen och anteckningar frĂ„n möten
– annan eventuellt nödvĂ€ndig information med anknytning till samarbete
– annan information som Ă€r nödvĂ€ndig för att anordna och utveckla evenemang pĂ„ adekvat sĂ€tt, sĂ„som information om kost eller livsmedelsbegrĂ€nsningar.

Vi samlar in information till intressentgruppsregistret huvudsakligen frÄn dig sjÀlv, till exempel frÄn webbformulÀr som du skickar till oss, via e-post, telefon, sociala medietjÀnster, avtal, möten och andra situationer dÀr personer som tillhör vÄra intressentgrupper lÀmnar ut sin information. Dessutom kan vi ocksÄ samla in personuppgifter frÄn offentliga kÀllor samt för icke-kommersiella ÀndamÄl frÄn tredje parter, till exempel baserat pÄ rekommendationer.

Vi samlar ocksÄ in personuppgifter genom anvÀndning av kakor och annan liknande teknik pÄ vÄr webbplats och i vÄra nyhetsbrev.

6. UtlÀmnas eller överförs dina uppgifter till tredje parter?

I princip lÀmnar vi ut dina personuppgifter endast nÀr det Àr nödvÀndigt för genomförande av de anvÀndningsÀndamÄl som beskrivs ovan.

JNS kan överföra dina personuppgifter till parter som pÄ JNS:s vÀgnar deltar i produktion, utveckling eller underhÄll av tjÀnster och kommunikation eller till andra samarbetspartner, och dessa parter kan behandla dina personuppgifter för de behandlingsÀndamÄl som beskrivs i denna Dataskyddsbeskrivning. Dessutom kan personuppgifter överföras till IT-underentreprenörer eller andra motsvarande underentreprenörer och tjÀnsteleverantörer. JNS sköter om att nödvÀndiga avtal i enlighet med Dataskyddslagstiftningen tecknas för behandling av personuppgifter som utförs av sÄdana tredje parter.
Dina personuppgifter lÀmnas i princip inte ut till tredje parter utan att du har lÀmnat ditt samtycke till utlÀmnandet av dina uppgifter. Dina personuppgifter kan dock lÀmnas ut till tredje parter Àven utan ditt samtycke, till exempel dÄ lagstiftning eller myndighetsföreskrift förutsÀtter detta. Dessutom kan vi till projektfinansierande part, till exempel om Europeiska Unionen sÄ förutsÀtter, till en finansiÀr lÀmna ut deltagarlistor för evenemang med anknytning till projektet, sÄ att finansiÀren kan kontrollera att projektets mÄl har uppnÄtts och uppfylla sina lagstadgade skyldigheter.

Observera att via kakor och plugin för sociala medier pÄ vÄr webbplats kan tredje parter hantera information som har samlats in via kakor.

JNS eller dess tjĂ€nsteleverantörer kan för behandling av personuppgifter eller genomförande av tjĂ€nster anlita företag som Ă€r belĂ€gna utanför EU eller Europeiska ekonomiska samarbetsomrĂ„det (”EES”). Personuppgifter överförs till lĂ€nder utanför EU eller EES endast med stöd av en adekvat överföringsgrund och i enlighet med kraven i Dataskyddslagstiftningen.

7. Föra gemensamt register

NĂ€r JNS underhĂ„ller sidor pĂ„ Facebook och Instagram Ă€r JNS och Facebook Ireland Ltd. (”Facebook”) till tillĂ€mpliga delar förare av gemensamt register nĂ€r det gĂ€ller JNS:s Facebook- och Instagram-sidor. Dina personuppgifter anvĂ€nds bl.a. för att berĂ€tta om JNS:s arbete, om evenemang som anordnas av JNS och om anvĂ€ndning av donationer, för att genomföra tĂ€vlingar och lotterier, för att ta emot respons, för marknadsföring, för köp av annonser frĂ„n Facebook och för mĂ€tning av funktionaliteten hos annonser samt för bĂ€ttre inriktning av information. Grunden för behandling av personuppgifter Ă€r ett berĂ€ttigat intresse. NĂ€r tĂ€vlingar anordnas behandlas uppgifterna i enlighet med en separat dataskyddsbeskrivning som meddelas i samband med tĂ€vlingen.

Genom sina Facebook- och Instagram-sidor samlar JNS in information bl.a. om sidornas gilla-markeringar och andra reaktioner, kommentarer, besök och synlighet hos inlÀgg, samt personuppgifter som har lÀmnats i samband med tÀvlingar. JNS fÄr frÄn Facebook kÀnnedom om en enskild anvÀndares namn, offentliga profilbild samt annan offentligt synlig information. Den registrerade kan ocksÄ lÀmna andra personuppgifter i kommentarer pÄ gemenskapssidor eller i meddelandetjÀnsten. Utan den registrerades samtycke och informering kombineras uppgifterna inte med uppgifter i andra personregister.

Till tillÀmpliga delar Àr vi tillsammans med Facebook ocksÄ förare av gemensamt register nÀr det gÀller Facebooks pluginer för sociala medier och kakor med anknytning till Facebooks annonsnÀtverk, som finns pÄ vÄr webbplats. Du kan lÀsa mer om kakor och pluginer för sociala medier i vÄr Kakpolicy.
I Facebooks dataskyddsbeskrivning kan du lÀsa mer om hur och pÄ vilken rÀttslig grund Facebook för sin del behandlar dina uppgifter och hur du kan utöva dina rÀttigheter enligt dataskyddslagstiftningen. Vi har med Facebook ingÄtt ett avtal om förande av gemensamt register, som beskriver vÄrt och Facebooks ansvar för den insamlade informationen. Observera att om du vill utöva dina rÀttigheter enligt dataskyddslagstiftningen med avseende pÄ de uppgifter som Facebook behandlar, mÄste du kontakta Facebook. Du kan begrÀnsa behandlingen av dina personuppgifter genom att ta bort dig frÄn sidans gilla-markeringar och/eller följare. Du kan ocksÄ begÀra att du tas bort frÄn en konversation i meddelandetjÀnsten. Du kan ocksÄ lÄta bli att lÀmna ditt samtycke till icke-nödvÀndiga kakor nÀr du kommer till vÄr webbplats eller Äterkalla ett givet samtycke.

8. Hur behandlas och skyddas dina personuppgifter?

JNS behandlar dina personuppgifter endast för de anvÀndningsÀndamÄl som beskrivs ovan, och för vilka uppgifterna har samlats in ursprungligen. Det Àr viktigt för oss att skydda dina personuppgifter och nÀr vi behandlar dina personuppgifter iakttar vi de omsorgs- och skyddsskyldigheter som föreskrivs i Dataskyddslagstiftningen och i god dataförvaltningspraxis. Vi anvÀnder oss av ÀndamÄlsenliga tekniska och organisatoriska ÄtgÀrder för att sÀkerstÀlla att personuppgifterna skyddas pÄ ett adekvat sÀtt, till exempel mot obehörig eller olaglig hantering, samt för att skydda uppgifterna mot oavsiktlig radering, utplÄnande eller skada. Personuppgifter som finns i registret och som behandlas elektroniskt skyddar vi exempelvis med brandmurar, lösenord och andra inom dataskyddsomrÄdet allmÀnt anvÀnda och accepterade tekniska metoder. Arbetsstationer och informationssystem Àr skyddade genom personliga anvÀndarnamn och lösenord. Dessutom anvÀnder vi oss av sessionsautentisering av arbetsstationer. Material som underhÄlls manuellt förvarar vi i lokaler dit obehöriga inte har tilltrÀde. Endast specificerade anstÀllda hos oss eller hos företag som arbetar pÄ uppdrag av oss har tillgÄng till personuppgifterna i registret i den omfattning som deras arbetsuppgifter förutsÀtter.

9. Hur lÀnge lagras dina personuppgifter?

I vÄr verksamhet följer vi lagstadgade lagringstider och lagrar dina personuppgifter endast sÄ lÀnge och i den utstrÀckning som krÀvs för att genomföra de anvÀndningsÀndamÄl för personuppgifter som anges i denna Dataskyddsbeskrivning (t.ex. löptiden för ett avtal).

10. Vilka rÀttigheter har du som registrerad?

Som registrerad har du följande rÀttigheter avseende dina personuppgifter som finns lagrade i intressentgruppsregistret:

– RĂ€tt till Ă„tkomst och verifiering av dina uppgifter: Du har rĂ€tt att fĂ„ bekrĂ€ftelse frĂ„n oss pĂ„ att personuppgifter om dig behandlas eller inte behandlas, och om dessa personuppgifter behandlas, har du rĂ€tt till Ă„tkomst till alla dina personuppgifter i intressentgruppsregistret samt att kontrollera dina personuppgifter.
– RĂ€tt till rĂ€ttelse, radering och begrĂ€nsning av behandlingen av dina uppgifter: Du har rĂ€tt att krĂ€va att vi rĂ€ttar felaktiga, onödiga, ofullstĂ€ndiga eller förĂ„ldrade personuppgifter om dig utan onödigt dröjsmĂ„l. Du har rĂ€tt att be oss att radera personuppgifter om dig, om sĂ„dana personuppgifter inte lĂ€ngre behövs för de Ă€ndamĂ„l för vilka de ursprungligen samlades in eller behandlades, eller om du misstĂ€nker att personuppgifterna behandlas i strid med lag, eller om personuppgifterna mĂ„ste raderas för att uppfylla en rĂ€ttslig skyldighet (som tillĂ€mpas pĂ„ den personuppgiftsansvarige). Du har ocksĂ„ rĂ€tt att begĂ€ra att behandlingen av dina uppgifter begrĂ€nsas. Observera att radering eller begrĂ€nsning av behandlingen av dina personuppgifter exempelvis kan leda till att du inte lĂ€ngre fĂ„r nyhetsbrev eller inbjudningar till vĂ„ra evenemang.
– RĂ€tt att invĂ€nda mot behandlingen av dina uppgifter: Du har rĂ€tt att invĂ€nda mot behandlingen av dina personuppgifter grundat pĂ„ en specifik personlig situation nĂ€r behandlingen baseras pĂ„ JNS:s berĂ€ttigade intresse. Ett undantag till detta Ă€r en situation dĂ€r JNS kan pĂ„visa att det finns en ansenligt viktig och motiverad orsak till behandlingen som gĂ„r före den registrerades intresse, eller om behandlingen Ă€r nödvĂ€ndig för att utarbeta, framföra eller försvara ett rĂ€ttsligt ansprĂ„k. Du har dock alltid rĂ€tt att utan nĂ„gra motiveringar motsĂ€tta dig en behandling av dina personuppgifter i direktmarknadsföringssyfte. Observera att din begĂ€ran om att neka behandling av dina personuppgifter exempelvis kan leda till att du inte lĂ€ngre fĂ„r nyhetsbrev eller inbjudningar till vĂ„ra evenemang.
– RĂ€tt att överföra information frĂ„n ett system till ett annat: Du har rĂ€tt att överföra personuppgifter, som du har lĂ€mnat till JNS, till en annan personuppgiftsansvarig. ÖverföringsrĂ€tten gĂ€ller personuppgifter som behandlas automatiskt och vars behandling baseras pĂ„ ditt samtycke eller pĂ„ ett avtal i vilket du Ă€r en part. JNS levererar informationen till dig i ett strukturerat, allmĂ€nt anvĂ€nt och maskinlĂ€sbart format samt direkt till den andra personuppgiftsansvariga, om det Ă€r tekniskt möjligt.
– RĂ€tt att Ă„terkalla samtycke: I situationer dĂ€r dina personuppgifter behandlas pĂ„ grundval av ditt samtycke har du rĂ€tt att nĂ€r som helst Ă„terkalla ditt samtycke till den ifrĂ„gavarande behandlingen genom att kontakta oss.

Om du vill utöva dina rÀttigheter som beskrivs ovan, fÄ ytterligare information om behandlingen av dina personuppgifter eller har nÄgra kommentarer om behandlingen av dem, kan du nÀr som helst kontakta oss via e-post till rekisteri(a)jnfoundation.fi.

11. KlagomÄl till tillsynsmyndigheten

JNS:s mÄl Àr att alltid lösa tvister om behandlingen av dina personuppgifter direkt med dig. Om du anser att JNS enligt din Äsikt inte har behandlat personuppgifter i enlighet med tillÀmplig Dataskyddslagstiftning har du rÀtt att lÀmna in ett klagomÄl till den behöriga tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndighetens kontaktinformation Àr följande:

Dataskyddsombudsmannens byrÄ
PB 800
00531 HELSINGFORS
Besöksadress: FÄgelviksgrÀnden 4, 00530 Helsingfors
E-post: tietosuoja@om.fi
VĂ€xel: 029 56 66700
www.tietosuoja.fi

12. FörÀndring av dataskyddsbeskrivningen

Vi strĂ€var stĂ€ndigt efter att utveckla vĂ„ra tjĂ€nster och vĂ„r praxis gĂ€llande integritetsskyddet, och förbehĂ„ller oss dĂ€rför rĂ€tt att Ă€ndra denna Dataskyddsbeskrivning, vilket vi underrĂ€ttar om pĂ„ denna sida. Ändringar kan ocksĂ„ grunda sig pĂ„ att lagstiftningen har förĂ€ndrats. Vi rekommenderar att du regelbundet bekantar dig med innehĂ„llet i Dataskyddsbeskrivningen.


John Nurminens Stiftelses Rekryterings- och manuskriptregister

PersonuppgiftsansvarigFrÄn och med den 25 maj 2018 tillÀmpas EU:s allmÀnna dataskyddsförordning (General Data Protection Regulation, GDPR) pÄ alla organisationer som behandlar personuppgifter. Det centrala mÄlet i den nya förordningen Àr att ytterligare stÀrka kundens rÀtt att besluta om sina egna personuppgifter och hur de anvÀnds. I denna dataskyddsbeskrivning för John Nurminens Stiftelse sr (nedan Stiftelsen) förklarar vi nÀrmare vilka personuppgifter vi samlar in och hur uppgifterna anvÀnds. Dataskyddsbeskrivningen innehÄller Àven information om de registrerades rÀttigheter.

1. Personuppgiftsansvarig

John Nurminens Stiftelse sr
Bölegatan 2
00240 Helsingfors
rekisteri(a)jnfoundation.fi

2. Kontaktperson som ansvarar för dataskyddsbeskrivningen

Anni Kujala
Bölegatan 2
00240 Helsingfors
rekisteri(a)jnfoundation.fi
+358 50 467 674

3. Registrets namn

John Nurminens Stiftelses Rekryterings- och manuskriptregister

4. Hur kan vi anvÀnda dina uppgifter och pÄ vilken rÀttslig grund?

Vi anvÀnder personuppgifter för att hantera processen i anslutning till arbetssökning nÀr den registrerade söker jobb i John Nurminens Stiftelse eller nÀr denne bjuder ut en bok för att förlÀggas. Dessutom kan vi behandla uppgifter för olika statistiska ÀndamÄl, och dÄ har uppgifterna som behandlas i regel pseudonymiserats sÄ att de inte lÀngre kan kopplas till en enskild person.

Vi samlar endast in nödvÀndiga personuppgifter om de registrerade.

Arbetssökning
Syftet med anvÀndningen av personuppgifterna Àr förverkligande och hantering av rekryteringsÄtgÀrder, behandling av ansökningar, bedömning av den arbetssökandes lÀmplighet samt kontakt i anslutning till arbetssökning och rekrytering. Enligt den allmÀnna dataskyddsförordningen Àr ett berÀttigat intresse en rÀttslig grund för behandlingen av personuppgifter.

Erbjudande av manuskript
Syftet med anvÀndning av personuppgifter Àr bedömning och hantering av kostnadsprojekt, bedömning av manuskript och kontakthÄllning. Enligt den allmÀnna dataskyddsförordningen Àr ett berÀttigat intresse en rÀttslig grund för behandlingen av personuppgifter.

5. Vilka uppgifter lagrar vi?

Vi kan till exempel spara följande uppgifter om den arbetssökande: Identifikationsuppgifter som namn, personbeteckning, kön, hemadress, e-postadress, telefonnummer.
Arbetssökning: Övriga uppgifter som uppgifter om utbildning (t.ex. namn pĂ„ examen, lĂ€roanstalt), uppgifter om arbetserfarenhet (t.ex. arbetsgivare, titel, lĂ€ngden pĂ„ anstĂ€llning), sprĂ„kkunskaper, eventuella uppgifter i anslutning till lĂ€mplighetsbedömningar, den arbetsplats som söks och övriga uppgifter som arbetstagaren sjĂ€lv har uppgett i ansökan.
Manuskript: Övriga uppgifter som uppgifter om utbildning, tidigare utgivna verk, bokmanuskript.

6. Hur lÀnge lagras uppgifterna?

Vi lagrar dina personuppgifter sÄ lÀnge det Àr nödvÀndigt för att uppfylla de ÀndamÄl för behandlingen av personuppgifter som faststÀllts i denna dataskyddsbeskrivning. PÄ grund av skyldigheter i bokföringslagen eller annan tillÀmplig lag kan vi bli tvungna att lagra uppgifterna lÀngre Àn ovan nÀmnda period.

Arbetsansökning som har skickats till oss sjÀlvmant förvarar vi maximalt i 12 mÄn. och ansökningar som har sÀnts till oss som svar pÄ annons sparar vi maximalt i 6 mÄn.

7. VarifrÄn samlar vi in uppgifterna?

Vi tar dina uppgifter i första hand frÄn din ansökan, ditt brev och frÄn en eventuell intervju. Inom ramen för vad lagen tillÄter kan vi Àven fÄ uppgifter frÄn andra kÀllor, som vid rekrytering av en utomstÄende lÀmplighetsbedömare. I dessa fall har vi som utgÄngspunkt att be om din tillÄtelse för insamling av uppgifter.

8. RegelmÀssigt utlÀmnande av uppgifter samt översÀndande av uppgifter utanför EU eller EES

Vi kan utlÀmna personuppgifter till vÄra egna register för de ÀndamÄl som anges i punkt 4.

Vi utlÀmnar inte uppgifter till andra aktörer Àn de som deltar i produktionen, utvecklingen eller underhÄllet av tjÀnster och kommunikation för oss eller för vÄr rÀkning, med undantag för nÀr det gÀller avtal, separat samtycke eller uttryckliga författningar. Vi kan Àven överföra uppgifter utanför EU eller EES inom de ramar som den allmÀnna dataskyddsförordningen tillÄter.

9. Hur skyddar vi personuppgifter?

Skyddet av personuppgifter Àr en viktig frÄga för oss och vi Àr noggranna vid hanteringen av registret. Vi har vidtagit ÀndamÄlsenliga tekniska och organisatoriska sÀkerhetsÄtgÀrder för att sÀkerstÀlla en ÀndamÄlsenlig sÀkerhet för personuppgifterna, till exempel med tanke pÄ obehörig eller olaglig behandling, och för att skydda uppgifterna mot att de av misstag raderas, utplÄnas eller skadas.

Uppgifter som finns i registret och som behandlas elektroniskt skyddar vi med till exempel brandmurar, lösenord och andra inom dataskyddsbranschen allmÀnt accepterade tekniska metoder. Manuellt material lagrar vi i utrymmen som obehöriga inte har tilltrÀde till. Endast sÀrskilt utsedda anstÀllda hos oss eller hos företag som verkar pÄ uppdrag av oss har tillgÄng till personuppgifterna i registret.

10. Dina rÀttigheter i anslutning till integritetsskyddet

I och med EU:s allmÀnna dataskyddsförordning Àr bestÀmmelserna om de registrerades rÀttigheter mer detaljerade Àn tidigare. Förordningen medför Àven en del nya rÀttigheter för de registrerade. Som registrerad har du följande rÀttigheter nÀr det gÀller dina personuppgifter som Stiftelsen innehar:

a) RÀtt att fÄ tillgÄng till dina personuppgifter. Du har rÀtt att fÄ veta huruvida vi behandlar personuppgifter som gÀller dig och att bekanta dig med personuppgifter som vi eventuellt har samlat in om dig.

b) RÀtt att begÀra att felaktiga eller bristfÀlliga uppgifter korrigeras. Om uppgifterna Àr felaktiga, bristfÀlliga eller inexakta har du rÀtt att begÀra att uppgifterna korrigeras, till exempel genom att skicka en tillÀggsutredning om uppgifterna.

c) RÀtt att krÀva att uppgifter raderas, det vill sÀga att bli glömd. I följande situationer kan du krÀva att personuppgifter om dig raderas:

d) RÀtt att begrÀnsa behandlingen av personuppgifter. Du kan krÀva att behandlingen av dina personuppgifter begrÀnsas om du bestrider riktigheten eller lagligheten i behandlingen av de uppgifter som vi behandlar eller om du har invÀnt mot vÄr rÀtt att behandla dina uppgifter.

RÀtt att invÀnda mot behandlingen av uppgifter pÄ grund av berÀttigat intresse. Du har rÀtt att nÀr som helst invÀnda mot behandlingen av personuppgifter för direktmarknadsföringsÀndamÄl eller för profilering i anslutning till direktmarknadsföring.

e) RÀtt att överföra uppgifter frÄn ett system till ett annat. Om behandlingen av uppgifter grundar sig pÄ samtycke eller pÄ att fullgöra ett avtal och uppgifterna endast har behandlats automatiskt. I sÄ fall har du rÀtt att fÄ uppgifterna i maskinlÀsbar form och överföra dem till en annan personuppgiftsansvarig.

Om du vill utöva dina ovan angivna rÀttigheter bedöms begÀrandena frÄn fall till fall. Observera att det ibland kan vara nödvÀndigt att lagra och anvÀnda uppgifter för att fullgöra lagstadgade skyldigheter, lösa tvistemÄl eller fullgöra avtal.

En begÀran i anslutning till utövandet av rÀttigheter bör skickas skriftligen till kontaktpersonen som ansvarar för dataskyddsbeskrivningen (punkt 2 i dataskyddsbeskrivningen). Vi kan vid behov be att du preciserar din begÀran och att du bekrÀftar din identitet innan begÀran behandlas. Vi besvarar en begÀran sÄ snart som möjligt, dock senast inom den tid som föreskrivs i EU:s dataskyddsförordning (i regel inom en mÄnad).

Kontakt till Stiftelsen eller dataskyddsmyndigheten

Har du frÄgor om dataskyddsbeskrivningen kan du kontakta vÄr kontaktperson som ansvarar för dataskyddsbeskrivningen per e-post (rekisteri(a)jnfoundation.fi) eller per brev (Bölegatan 2, 00240 Helsingfors).

Du har ocksÄ alltid rÀtt att lÀmna in ett klagomÄl till dataskyddsmyndigheten om du anser att vi inte har behandlat dina personuppgifter enligt tillÀmplig dataskyddslagstiftning. Behörig dataskyddsmyndighet i Finland Àr dataombudsmannen (www.tietosuoja.fi).

11. Ändringar i dataskyddsbeskrivningen

Vi strĂ€var stĂ€ndigt efter att utveckla vĂ„ra tjĂ€nster och vĂ„r praxis gĂ€llande integritetsskyddet, och förbehĂ„ller oss dĂ€rför rĂ€tt att Ă€ndra denna dataskyddsbeskrivning, vilket vi underrĂ€ttar om pĂ„ denna sida. Ändringarna kan ocksĂ„ grunda sig pĂ„ Ă€ndringar i lagstiftningen. Vi rekommenderar att man regelbundet lĂ€ser dataskyddsbeskrivningen.


John Nurminens Stiftelsens cookiepolicy

Denna cookiepolicy för John Nurminens Stiftelse sr och dess dotterbolag Baltic Sea Services Ab (nedan ”JNS” eller ”vi”) upprĂ€ttades 4.12.2020 och uppdaterades senast 5.3.2024. Policyn beskriver de cookies och liknande tekniker vi anvĂ€nder pĂ„ vĂ„ra webbplatser johnnurmisensaatio.fi, puhdasmeri.fi, itameripaiva.fi, oursea.fi, seabasedmeasures.eu, sustainablebiogas.eu, nutritradebaltic.eu och kauppa.johnnurmisensaatio.fi (nedan tillsammans kallade ”webbplatser”). Policyn innehĂ„ller den information du behöver för att kunna vĂ€lja om du vill att cookies ska sparas pĂ„ din enhet. Vi anvĂ€nder cookies pĂ„ vĂ„ra webbplatser för att förbĂ€ttra och utveckla anvĂ€ndarupplevelsen och för att rikta relevant marknadsföring till besökare pĂ„ webbplatserna.

Cookiepolicyn utgör en integrerad del av vÄr dataskyddsbeskrivning. Om du vill kan du lÀsa mer om bland annat dina rÀttigheter enligt lag i vÄr dataskyddsbeskrivning, som du hittar hÀr.

1. Vad Àr cookies?

Cookies Àr smÄ textfiler som en webblÀsare sparar pÄ din dator, mobila enhet eller annan enhet nÀr du besöker webbplatser. I enlighet med dataskyddslagstiftningen fÄr cookies endast sparas pÄ din enhet med ditt samtycke, om det inte gÀller nödvÀndiga cookies som specificeras nedan.

2. Vilken typ av cookies anvÀnds pÄ JNS:s webbplatser och i vilket syfte anvÀnds de?

Vi anvÀnder cookies pÄ JNS webbplatser för olika ÀndamÄl. Information om anvÀndningsÀndamÄlen för olika cookiegrupper, och detaljerad information om cookies och syftet med var och en av dem, finns i vÄr cookiebanner. I den mÄn cookies inte Àr nödvÀndiga för webbplatsens funktion eller för tillhandahÄllandet av en annan tjÀnst, behandlar vi cookies endast med stöd av ditt samtycke för dem.

Permanenta cookies och sessionscookies

JNS:s webbplatser anvÀnder permanenta cookies och sessionscookies. En permanent cookie har en förutbestÀmd livslÀngd och finns kvar pÄ din enhet Àven efter att du stÀngt webblÀsaren, tills livslÀngden löper ut (eller tills du raderar cookies). En sessionscookie försvinner dÀremot nÀr du stÀnger webblÀsaren efter en session.

NödvÀndiga och icke-nödvÀndiga cookies

Cookies pÄ vÄra webbplatser kan delas in i nödvÀndiga och icke-nödvÀndiga/marknadsföringscookies.

– NödvĂ€ndiga cookies: PĂ„ JNS:s webbplatser finns cookies som Ă€r nödvĂ€ndiga för att webbplatserna ska fungera korrekt. Cookies pĂ„ vĂ„ra webbplatser anvĂ€nds till exempel för att hantera varukorgen och komma ihĂ„g valet av sprĂ„k. Om du inte godkĂ€nner nödvĂ€ndiga cookies, kommer du inte att kunna anvĂ€nda alla funktioner pĂ„ webbplatserna.

– Icke-nödvĂ€ndiga/marknadsföringscookies: JNS:s webbplatser anvĂ€nder ocksĂ„ icke-nödvĂ€ndiga cookies, sĂ„som marknadsförings- och analyscookies. Syftet med dessa cookies Ă€r till exempel att mĂ€ta anvĂ€ndningen av vĂ„ra webbplatser, förbĂ€ttra anvĂ€ndarupplevelsen och att rikta marknadsföring.

Första- och tredjepartscookies

JNS:s webbplatser anvÀnder första- och tredjepartscookies.

– Förstapartscookies: Förstapartscookies Ă€r cookies som sparas pĂ„ din enhet av den webbplats du besöker.

– Tredjepartscookies JNS:s webbplatser anvĂ€nder tredjepartscookies, som Ă€r cookies som installeras av en tredje part. Tredjepartscookies anvĂ€nds exempelvis i samband med analys och marknadsföring.

3. Cookies

Via lĂ€nken ”Visa leverantörsinformation” i vĂ„r cookiebanner fĂ„r du aktuell information om de cookies som anvĂ€nds av webbplatsen. Via bannern fĂ„r du information om huruvida en cookie samlar in information för första (JNS) eller tredje parts Ă€ndamĂ„l (”Typ” och ”VĂ€rd”), hur lĂ€nge cookies samlar in information pĂ„ din enhet (”Varaktighet”), vilken identifierad kategori av cookies den enligt sitt Ă€ndamĂ„l tillhör (”Kategori”) och en kort beskrivning av cookies (”Beskrivning”).

VÀnligen observera att information som samlas in med hjÀlp av icke-nödvÀndiga cookies kan överföras till vÄra tjÀnsteleverantörer, sÄsom webbplatsleverantörer, för att utveckla vÄr verksamhet och förbÀttra anvÀndarupplevelsen enligt beskrivningen i cookiebannern.

4. Tredjepartscookies, insticksprogram för sociala medier och pixeltaggar

PÄ JNS:s webbplatser anvÀnder vi Àven cookies som inte hanteras av JNS sjÀlv (tredjepartscookies) samt annan teknik som samlar in information om dig pÄ ett liknande sÀtt som cookies. Samma principer tillÀmpas pÄ pixeltaggar som pÄ cookies, de anvÀnds med andra ord endast med ditt samtycke (med undantag för nödvÀndiga) och i enlighet med dina val. Det som pÄ andra stÀllen i denna policy sÀgs om cookies gÀller Àven, i tillÀmpliga delar, för pixeltaggar och annan teknik.

Tredjepartscookies

NÀr det gÀller de tredjepartscookies som anvÀnds pÄ vÄra webbplatser bör du kontrollera denna tredje parts dataskydds- och cookiepolicy för att se hur denna tredje part anvÀnder cookies. Du kan till exempel lÀsa:

– Googles dataskyddsbeskrivning hĂ€r. Dessutom hittar du mer information om Google Analytics pĂ„ Google Analytics webbplats. Du kan blockera tjĂ€nsten Google Analytics genom att installera följande tillĂ€ggsprogram i din webblĂ€sare: Google Analytics opt-out add-on.

– Facebooks dataskyddspolicy hĂ€r.
– Vimeos dataskyddsbeskrivning hĂ€r.
– Hotjars dataskyddsbeskrivning hĂ€r
– Appnexus dataskyddsbeskrivning hĂ€r.
– Sanomas dataskyddsbeskrivning hĂ€r.

Insticksprogram för sociala medier

VÄra webbplatser kan Àven innehÄlla sÄ kallade insticksprogram för sociala medier (social media plugin). Syftet med dessa insticksprogram Àr att göra det möjligt för besökare att till exempel dela innehÄll frÄn vÄra webbplatser pÄ sina konton pÄ sociala medier. Observera att om du till exempel delar innehÄll frÄn vÄra webbplatser kan en tredje part, sÄsom Facebook, fÄ teknisk information om din webblÀsare, din IP-adress och de sidor du besöker.

PÄ de tjÀnster som insticksprogrammens tjÀnsteleverantörer tillhandahÄller tillÀmpas dessa tjÀnsteleverantörers dataskyddspolicy, anvÀndarvillkor och andra villkor. PÄ följande lÀnkar hittar du dataskyddsbeskrivningarna för de tjÀnster som insticksprogrammen pÄ vÄra webbplatser tillhandahÄller:

Facebook
Twitter
Linkedin
Youtube

Pixeltaggar

JNS kan dessutom anvÀnda annan teknik som utför liknande funktioner som cookies, till exempel olika pixeltaggar. En pixeltagg kan till exempel vara en osynlig bildfil, stor som en enskild pixel, som kan placeras pÄ en webbplats eller i ett e-postmeddelande.

Till exempel sÀndningssystemet för vÄrt elektroniska nyhetsbrev utnyttjar pixeltaggar. En pixeltagg ger oss information om huruvida du har öppnat nyhetsbrevet vi skickat, vilka nyheter i nyhetsbrevet du har öppnat, antalet gÄnger nyhetsbrevet har öppnats, din IP-adress och tidpunkten dÄ du öppnade meddelandet med nyhetsbrevet eller en nyhet. Vi anvÀnder denna information i marknadsföringssyfte, för att utveckla innehÄllet i nyhetsbrevet och för att bÀttre nÄ dem som Àr intresserade av vÄr verksamhet. Att prenumerera pÄ ett nyhetsbrev Àr frivilligt och du kan nÀr som helst avsluta din prenumeration.

Observera att information som samlas in via tredjepartscookies, insticksprogram för sociala medier och pixeltaggar kan göras tillgÀnglig för tredje part och skickas till och lagras pÄ servrar utanför Europeiska ekonomiska samarbetsomrÄdet, till exempel i USA.

5. Ändra instĂ€llningar för cookies

Du kan ge ditt samtycke till hanteringen av cookies och nÀr som helst Äterkalla ditt samtycke via cookiebannern. Du kan ocksÄ pÄverka hanteringen av cookies med en lÀmplig webblÀsare och i instÀllningarna för den.

I de flesta webblÀsare kan du ocksÄ hantera cookies med hjÀlp av webblÀsarens instÀllningar. Genom att Àndra instÀllningarna i din webblÀsare kan du till exempel förhindra att cookies accepteras. Observera att om du Àndrar cookieinstÀllningarna i din webblÀsare eller blockerar anvÀndningen av cookies i din webblÀsare eller enhet, sÄ kanske tjÀnsterna pÄ vÄra webbplatser inte fungerar pÄ bÀsta möjliga sÀtt och alla funktioner pÄ webbplatserna kanske inte Àr tillgÀngliga för dig.

Hur du kan förhindra att cookies accepteras eller Àndra instÀllningarna för cookies beror pÄ vilken webblÀsare du anvÀnder. Via följande lÀnkar hittar du information om hur du Àndrar instÀllningarna för cookies i de populÀraste webblÀsarna:
Safari
Google Chrome
Edge
Mozilla Firefox

Mer information om cookies finns pÄ:
https://www.kyberturvallisuuskeskus.fi/fi/toimintamme/saantely-ja-valvonta/luottamuksellinen-viestinta

6. Kontakt och utövande av rÀttigheter

Om du har frÄgor om cookies eller denna cookiepolicy kan du alltid kontakta vÄr kontaktperson via e-post (rekisteri(a)jnfoundation.fi).

Om du vill fÄ mer information om hur vi behandlar personuppgifter som samlas in via cookies, eller utöva dina rÀttigheter enligt tillÀmplig dataskyddslagstiftning, anvÀnd instruktionerna och kontaktuppgifterna i vÄr dataskyddsbeskrivning.

Framsidan
Vad gör vi
Projekt
Newest Designing and Implementing Cloud Connectivity Valid Questions – 300-440 Updated Torrent – 300-440 Reliable Training đŸ“» Search for ▷ 300-440 ◁ and download exam materials for free through ⏩ www.pdfvce.com âȘ 🎯300-440 Exam Dumps Free

Risk­utredning för biogas­produktion

Enligt utredningen som stod klar 2018 Ă€r produktionen av biogas kopplad till risker, och mĂ„nga av dessa berör flera av lĂ€nderna i Östersjöns avrinningsomrĂ„de. År 2019 strĂ€var vi efter att hitta finansiering och samarbetspartner för att genomföra ett projekt i anslutning till minskning av riskerna med biogasproduktion.

MĂ„l
Att minska nÀringsutslÀpp frÄn biogasproduktion.
Tidsplan
2018–2020
Status
Riskutredningen Àr fÀrdig och ska anvÀnds i Sustainable biogas projektet.
Samarbetspartner
Aalto-universitetet och Pöyry Finland, Tekniska högskolan i Riga i Lettland, Tekniska högskolan i Gdansk i Polen, IBBK (International Biogas and Bioenergy Competence Centre) i Tyskland, Århus universitet i Danmark och Monus Minek Ltd i Estland.
Plats
Finland, Estonia, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland, Danmark

Enligt en riskbedömning som John Nurminens Stiftelse lĂ€t göra och som blev klar Ă„r 2018 ökar biogasverkens verksamhet betydligt utslĂ€ppen av nĂ€ringsĂ€mnen, kvĂ€ve och fosfor som leder till övergödning av vattendrag i ÖstersjöomrĂ„det.

UtslĂ€ppen av nĂ€ringsĂ€mnen beror bland annat pĂ„ spridning av nĂ€ringshaltiga rötrester pĂ„ Ă„krar, som inte övervakas i mĂ„nga ÖstersjölĂ€nder eller begrĂ€nsas pĂ„ samma sĂ€tt som exempelvis Ă„keranvĂ€ndning av gödsel. Även kommunala avloppsreningsverk, vars rengöringskapacitet inte alltid Ă€r tillrĂ€cklig för behandling av avloppsvattnet frĂ„n biogasverk, samt förvaring av rötrester förorsakar utslĂ€pp.

NÀringsÀmnen frÄn biogasproduktion har kommit ut i vattendrag i exempelvis norra Tyskland, dÀr rötrester frÄn biogasproduktion som spridits ut pÄ Äkrar i stor omfattning har förorenat grundvattnet med nitrater. I Forssa i Finland har rötrester som förvarats pÄ biogasverkets omrÄde runnit ut i nÀrliggande vattendrag och bland annat Eura avloppsreningsverk har lidit av kvÀvehaltiga utslÀpp frÄn biogasverket.

Ökade nĂ€ringsutslĂ€pp inom biogasverkprojekt som startats med stöd frĂ„n staten och utvecklingsbanker i Ukraina och Vitryssland har inte beaktats överhuvudtaget i flera fall, utan avloppsvattnet frĂ„n verken har utan ytterligare rengöring letts till kommunala rengöringsverk, till följd av vilket utslĂ€pp av fosfor och kvĂ€ve Ă€ven har ökat i flodvattendrag pĂ„ Östersjöns avrinningsomrĂ„de.

Biogas Àr en vÀlkommen förnybar energiform och biogasproduktion skapar nya möjligheter för Ätervinning av nÀringsÀmnen. Det kan dock förorsaka en betydande risk för utslÀpp av nÀringsÀmnen i vattendrag om behandlingen av rötrester och verkens avloppsvatten inte har planerats noga fullt ut. Eftersom biogasverk nu byggs i ökande takt pÄ grund av klimat- och energipolitiken och geopolitiska förÀndringar Àr det nödvÀndigt att snabbt fÀsta uppmÀrksamhet vid saken.

Bedömning och tillstÄndspraxis för verken miljöeffekter bör utvecklas

Enligt arbetsgruppen som utfört riskbedömningen Àr det vÀsentligt för minimeringen av nÀringsutslÀppsrisker att utveckla bedömningen av biogasverkens miljöeffekter samt praxis för miljötillstÄnd för verken pÄ sÄ vis att sÀrskild uppmÀrksamhet fÀsts vid behandlingen av nÀringshaltiga rötrester som uppkommer och avloppsvatten.

Vid beviljandet av tillstÄnd till avloppsreningsverk bör man se till att den aktör som ansöker om tillstÄnd har tillrÀcklig Äkerareal för spridning av de nÀringshaltiga rötrester som uppkommer. Dessutom bör man vid beviljandet av miljötillstÄnd se till att kapaciteten Àr tillrÀcklig hos kommunala avloppsreningsverk som tar emot verkens avloppsvatten. I synnerhet dÄ biogasverket inte ursprungligen har planerats intill rengöringsverket utan detta byggs i efterhand, Àr det vÀsentligt att se till att kapaciteten Àr tillrÀckligt och vid behov förutsÀtta tillrÀcklig förbehandling av avloppsvattnet vid biogasverken, exempelvis intensifierat avlÀgsnande av kvÀve.

Vid placeringen av större biogasverk Ă€r det viktigt att beakta den regionala nĂ€ringsbalansen, dvs. att inte en alltför stor nĂ€ringsmĂ€ngd samlas pĂ„ ett och samma omrĂ„de i förhĂ„llande till den tillgĂ€ngliga Ă„kerarealen i omrĂ„det. Det Ă€r inte nödvĂ€ndigtvis vettigt att placera stora biogasverk pĂ„ omrĂ„den som redan ett nĂ€ringsĂ€mnesöverskott – exempelvis omrĂ„den med stor djurproduktion – som samlar septiska biomassor till största delen utanför omrĂ„det.

I lagstiftningen och myndighetsverksamheten bör sÀkerstÀllas att nÀringsÀmnena i rötrester beaktas fullt ut vid spridning pÄ Äkrar och att detta Àven övervakas. Dessutom Àr det viktigt att öka medvetenheten om behandlingen av nÀringsÀmnen frÄn biogasproduktion samt risker i anslutning till detta bland myndigheter, miljöexperter och aktörer inom biogasbranschen.

Riskbedömningen bestĂ€lldes av John Nurminens Stiftelse och genomfördes av ett konsortium bestĂ„ende av nio expertorganisationer, i vilket ingick Aalto-universitetet och Pöyry Finland, Tekniska högskolan i Riga i Lettland, Tekniska högskolan i Gdansk i Polen, IBBK (International Biogas and Bioenergy Competence Centre) i Tyskland, Århus universitet i Danmark och Monus Minek Ltd i Estland.

Material

Framsidan
Vad gör vi
Projekt
Newest Designing and Implementing Cloud Connectivity Valid Questions – 300-440 Updated Torrent – 300-440 Reliable Training đŸ“» Search for ▷ 300-440 ◁ and download exam materials for free through ⏩ www.pdfvce.com âȘ 🎯300-440 Exam Dumps Free

GYPREG-projektet

Gipsbehandling av Ă„krar har visat sig vara ett effektivt sĂ€tt att minska nĂ€ringsbelastningen frĂ„n jordbruket till Östersjön. I GYPREG-projektet frĂ€mjar vi gipsbehandling av fĂ€lt i kuststaterna i Östersjön och stödjer en bredare anvĂ€ndning av metoden.

MĂ„l
Minska nĂ€ringsutslĂ€ppen frĂ„n jordbruket till Östersjön genom att öka gipsbehandlingen av Ă„krarna i kuststaterna kring Östersjön och genom att stödja ett brett införande av gipsbehandling.
Tidsplan
2023–2026
Status
PĂ„ Åland behandlas 100 hektar Ă„ker med gips. Försöksverksamheten genomförs i flera kuststater i Östersjön.
Samarbetspartner
Finlands miljöcentral, Latvian Institute of Aquatic Ecology, Farmers’ Parliament (Lettland) Lithuanian Research Centre for Agriculture and Forestry, Institute of Technology and Life Sciences – National Research Institute (Polen), Research Institutes of Sweden, Race for the Baltic (Sverige)
Plats
Finland, Sverige, Litauen, Lettland, Polen
traktori levittÀÀ kipsiÀ pellolle
Studier har visat att gipsbehandling av Äkrar effektivt minskar fosforutslÀppen. Bild: Ilkka Vuorinen

Mer information:

Hur hjĂ€lper gipsbehandling av Ă„krar Östersjön?

Det största problemet som Östersjön stĂ„r inför Ă€r övergödning. För nĂ€rvarande kommer den största delen av fosforbelastningen som eutrofierar havet frĂ„n jordbruket, dĂ€r fosfor lĂ€cker ut frĂ„n Ă„krarna till vattendrag och Östersjön.

Gips, eller kalciumsulfat, förbÀttrar markens kornstruktur och bidrar till att binda fosfor i marken. NÀr fosforn binds i marken minskar urlakningen till vattendrag. Gips minskar ocksÄ jorderosionen och urlakningen av fasta partiklar och organiskt kol till vattendrag.

Studier har visat att gipsbehandling av Ă„krar effektivt minskar fosforutslĂ€ppen: det halverar till och med mĂ€ngden fosfor och fasta Ă€mnen som kommer ut i vattendragen. Effekten pĂ„ marken varar i cirka fem Ă„r.    

Gipsbehandling in pĂ„ vĂ€rldskartan  

I Finland har gipsbehandlingens effekter pĂ„ mark, grödor och vattendrag studerats och 52 000 hektar fĂ€lt har redan behandlats med gips. Gipsbehandling av Ă„krar har konstaterats vara effektiv och har inkluderats som en Ă„tgĂ€rd i statens program för effektiverat vattenskydd. I de andra ÖstersjölĂ€nderna Ă€r gipsbehandling dock dĂ„ligt kĂ€nt och har inte urskilts som ett effektivt sĂ€tt att skydda Östersjön. 

Inom ramen för GYPREG-projektet studeras och testas gipsbehandling i Sverige, Lettland, Litauen och Polen. I projektet, som leds av Finlands miljöcentral, deltar John Nurminens Stiftelse frÄn Finland och sex andra aktörer frÄn mÄllÀnderna. Projektet finansieras av EU:s Interreg Baltic Sea Region program, som finansierar grÀnsöverskridande samarbetsprojekt för att förbÀttra tillstÄndet i kust- och havsmiljön. Projektet innebÀr ett nÀra samarbete mellan olika aktörer i mÄllÀnderna inom bÄde miljö- och jordbrukssektorn. MÄlet Àr att identifiera en lÀmplig metod och grÀnsvillkor för gipsbehandling av Äkrar i varje mÄlland och region och att pilottesta metoden med jordbrukare. Man kommer att söka landspecifika lösningar pÄ frÄgor som rör kostnaden för gipsbehandling, tillgÄngen pÄ gips och lagstiftning.

John Nurminens Stiftelses roll i projektet Ă€r att frĂ€mja utbyggnaden av gipsbehandling pĂ„ Åland och att stödja införandet av metoden i andra lĂ€nder i Östersjöregionen.

Projektet syftar till att öka anvĂ€ndningen av en vattenskyddsmetod som har visat sig vara effektiv och dĂ€rmed ocksĂ„ kan hjĂ€lpa EU:s medlemsstater att uppfylla sina skyldigheter enligt EU:s ramdirektiv för vatten och direktivet om marin och maritim sĂ€kerhet samt HELCOM:s mĂ„l att uppnĂ„ god status för Östersjöns kustvatten senast 2030.  Erfarenheter och resultat frĂ„n projektet kommer att utnyttjas, till exempel i policyrekommendationer och utbildningsmaterial. 

https://www.youtube.com/watch?v=FytCt0yfLd4
Hur fungerar gips i jord? Se videon!

Finansiering

Baltic Sea Region programme logo

Relaterade nyheter

Framsidan
Vad gör vi
Projekt
Newest Designing and Implementing Cloud Connectivity Valid Questions – 300-440 Updated Torrent – 300-440 Reliable Training đŸ“» Search for ▷ 300-440 ◁ and download exam materials for free through ⏩ www.pdfvce.com âȘ 🎯300-440 Exam Dumps Free

Årsredovisningar

Loggboken, dvs. vÄr Ärsredovisning, innehÄller en beskrivning av verksamheten och bokslutet för föregÄende rÀkenskapsÄr.

LĂ€hikuva rakkohaurusta

Årsredovisning 2023

Under 2023 arbetade vi med nio havsmiljö- och tre marinkulturprojekt. Resultaten av dessa projekt visar vi i vÄr bifogade Ärsredovisning.

Årsredovisning 2022

Vi firade stiftelsens 30-Ă„rsjubileum, fortsatte det konkreta rĂ€ddningsarbetet pĂ„ Östersjön, publicerade tvĂ„ böcker och vĂ„rdade havets kulturarv vid evenemang och tillstĂ€llningar.

ItÀmeren aalto
vene ItÀmerellÀ

Årsredovisning 2021

Vi deltog i kampanjen “Maskiton meri” (Maskfritt hav), publicerade fyra böcker och frĂ€mjade nio havsmiljöprojekt.

Framsidan
Vad gör vi
Projekt
Newest Designing and Implementing Cloud Connectivity Valid Questions – 300-440 Updated Torrent – 300-440 Reliable Training đŸ“» Search for ▷ 300-440 ◁ and download exam materials for free through ⏩ www.pdfvce.com âȘ 🎯300-440 Exam Dumps Free

Skydd av Östersjön i sĂ€kerhetspolitikens korsströmmar

Vene pilvisessÀ ItÀmeren maisemassa
Foto: Helmi PörhölÀ

Skyddet av Östersjön, liksom annat miljö- och klimatarbete, krĂ€ver internationellt samarbete. PĂ„ Östersjön har dock samarbetsmusikens toner förĂ€ndrats till följd av Rysslands militĂ€ra agerande och politiska inflytande. Förre kommendören för Försvarsmakten, amiral Juhani Kaskeala, och Evija Ć mite, ordförande för HELCOM, kommissionen för skydd av Östersjön, förklarar hur förĂ€ndringen i sĂ€kerhetslĂ€get har pĂ„verkat miljösamarbetet för Östersjön.

Östersjön sammanbinder de nio staterna runt dess kuster. Det Ă€r en knutpunkt för sjötrafiken och tillhandahĂ„ller njutning för de miljontals mĂ€nniskor som bor lĂ€ngs dess strĂ€nder. Samtidigt Ă€r den grunda och lilla brĂ€ckvattenbassĂ€ngen ekologiskt sĂ„rbar.

Ett lĂ„ngsiktigt arbete har utförts för att förbĂ€ttra havets tillstĂ„nd och stora framsteg har ocksĂ„ gjorts. Stora minskningar av utslĂ€ppen av nĂ€ringsĂ€mnen hade inte uppnĂ„tts utan internationellt samarbete inom havsforskning och havsskydd. Kriget som Ryssland startade i Ukraina har dock skapat en spricka i den enade fronten i arbetet med att skydda Östersjön, och det finns inga tecken pĂ„ en Ă„tergĂ„ng till samarbete med Ryssland.

”Omedelbart efter den ryska invasionen av Ukraina tillkĂ€nnagav avtalsparterna i EU och HELCOM, som ocksĂ„ Ă€r EU-medlemsstater, en sĂ„ kallad strategisk paus som gĂ€ller tills vidare”, sĂ€ger Evija Ć mite, ordförande för HELCOM.

Den strategiska pausen innebĂ€r att alla HELCOM-möten och arbetsgrupper dĂ€r Ryssland Ă€r involverat Ă€r pausade tills vidare. Dessutom har gaslĂ€ckorna i Nord Stream vĂ€ckt frĂ„gor om Östersjömiljöns tillstĂ„nd och sĂ€kerheten i regionen.

Även om de militĂ€ra operationerna har avbrutit samarbetet för skydd av Östersjön med Ryssland och dess allierade Belarus, Ă€r det enligt Juhani Kaskeala positivt att grunden för samarbete inom havsskydd har byggts upp mellan ÖstersjölĂ€nderna under en lĂ€ngre tid.

”De tidigare skapade systemen fungerar, sĂ„ jag tror att det fortfarande ligger i Rysslands eget intresse att fortsĂ€tta med dem, Ă€ven om Ryssland Ă€r isolerat frĂ„n detta samarbete”, sĂ€ger Kaskeala. ”Det gamla fortsĂ€tter, Ă€ven om vi inte kan utveckla nytt eller reparera det gamla.”

Även Ć mite konstaterar att det lĂ„ngsiktiga samarbetet anses vara viktigt: ”EU-medlemsstaterna i HELCOM övervakar situationen kontinuerligt och definierar sin position i gemenskapen. Inom HELCOM strĂ€var man efter att fortsĂ€tta nĂ€stan 50 Ă„r av framgĂ„ngsrikt samarbete för att skydda Östersjön.”

Enligt Kaskeala kan det uppstĂ„ problem om utomstĂ„ende observatörer inte slĂ€pps in för att inspektera exempelvis fosforreningens funktion vid reningsverken i S:t Petersburg. Å andra sidan Ă€r det enligt honom inte heller ur Rysslands synvinkel meningsfullt att överge fungerande strukturer, eftersom driftskostnaderna efter de initiala investeringarna har varit mĂ„ttliga i till exempel S:t Petersburg.

Ơmite betonar att Àven om samarbetet spricker fortsÀtter HELCOM:s arbete och de viktigaste projekten.

SĂ€kerhet och samarbete pĂ„ Östersjön

Kaskeala betonar att Ă€ven om det rĂ„der krig i riktning mot Svarta havet har militĂ€ra sammandrabbningar, hot om vĂ€pnat vĂ„ld och tillbud undvikits i ÖstersjöomrĂ„det. SprĂ€ngningarna av Nord Streams gasledningar har dock pĂ„ ett farligt sĂ€tt fört fram energivapnet som ett verktyg för politiskt inflytande och utpressning.

”Rysslands resurser Ă€r fast i Svarta havet, och dĂ€rför har den ryska marinens och flygvapnets verksamhet avtagit betydligt pĂ„ Östersjön”, berĂ€ttar Kaskeala.

Även om konsekvenserna av de nödvĂ€ndiga sanktionerna och avbrytandet av samarbetet exempelvis kan ses i miljösamarbetet, innebĂ€r politisk konfrontation och brist pĂ„ förtroende inte nödvĂ€ndigtvis övergĂ„ng till en tid dĂ„ allt samarbete upphör.

Han lyfter fram att Àven under det kalla kriget var det möjligt att enas om olika begrÀnsningar och regler, som senare demonterades efter Sovjetunionens upplösning. I en instabil tid Àr gemensamt överenskomna uppföranderegler och restriktioner viktiga för allas sÀkerhet och borde avtalas pÄ nytt. Reglerna kan till exempel innebÀra rapportering av militÀrövningar eller flygningar. De syftar ocksÄ till att förhindra att oavsiktliga tillbud eskalerar till vÀpnade konfrontationer.

Kommer Finlands och Sveriges anslutning till Nato att pÄverka miljösamarbetet?

”Det förĂ€ndrar inte förutsĂ€ttningarna för samarbete pĂ„ nĂ„got sĂ€tt. Före kriget var Rysslands samarbete med Nato-lĂ€nder fullstĂ€ndigt rutinmĂ€ssigt, Ă€ven dagligen pĂ„ HELCOM. I sjĂ€lva verket har samarbetet mellan Norge och Ryssland hela tiden varit mycket bra i Barents hav och Norska havet – grannrelationerna fungerar”, sĂ€ger Kaskeala, men konstaterar: ”Attityden i Ryssland just nu Ă€r ju sĂ„dan, exempelvis Putins uttalanden, att ’ekotomtar ska bli vid sin lĂ€st’.”

Miljöarbete mitt i globala kriser

Olika kriser och sÀkerhetshot vÀntar inte pÄ sin tur utan överlappar och pÄverkar varandra. Samtidigt finns det krig, miljöproblem, migration, en pandemi och ekonomisk nöd.

Enligt Ơmite Àr det under det lettiska HELCOM-ordförandeskapet viktigt att det regionala samarbetet förblir effektivt och funktionellt. Man mÄste kunna agera Àven i ovÀntade och övervÀldigande situationer.

Rysslands beslut att anvĂ€nda energin som vapen pĂ„verkar ocksĂ„ bĂ„de miljön och ekonomin. Kaskeala lyfter fram Tyskland, ett av ÖstersjölĂ€nderna, som har det svĂ„rt pĂ„ grund av sin energiförsörjning och mĂ„ste förlita sig pĂ„ anvĂ€ndning av fossila brĂ€nslen. Situationen i Tyskland, EU:s ekonomiska jĂ€tte, pĂ„verkar Ă€ven övriga Europa.

Även om situationen Ă€r svĂ„r pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt, för att inte tala om situationen i Ukraina, verkar situationen för skyddet av Östersjön enligt Ć mite och Kaskeala inte vara hotad som helhet. Det frysta samarbetet med Ryssland och Belarus Ă€r för nĂ€rvarande en realitet för skyddsverksamheten.

Det Ă€r svĂ„rt att förutsĂ€ga framtiden, och olika sĂ€tt att pĂ„verka Östersjön Ă€r inte heller uteslutna, vilket Nord Streams gaslĂ€ckor visar.

Att lĂ€gga ner vapnen betyder inte att förtroendet Ă„terstĂ€lls. Vi mĂ„ste Ă€ndĂ„ arbeta för detta och hoppas att dialog och samarbete kan ske inför miljö- och klimatkriserna – Ă€ven om det sker i olika lĂ€ger.

LĂ€s mer

Framsidan
Vad gör vi
Projekt
Newest Designing and Implementing Cloud Connectivity Valid Questions – 300-440 Updated Torrent – 300-440 Reliable Training đŸ“» Search for ▷ 300-440 ◁ and download exam materials for free through ⏩ www.pdfvce.com âȘ 🎯300-440 Exam Dumps Free

Vassprojekt för kusten

MĂ„let med Vassprojektet för kusten Ă€r att skapa en hĂ„llbar och lönsam vĂ€rdekedja för vass. I praktiken bidrar vi till att det skördade vassmaterialet samlas in och kommer till nyttig anvĂ€ndning, att branschen fĂ„r fler entreprenörer och att logistikkedjan blir kostnadseffektiv. Vi fungerar som en lĂ€nk mellan de aktörer som utför slĂ„ttern och de vidareförĂ€dlingsföretag som Ă€r intresserade av att utnyttja vassmaterialet. MĂ„let Ă€r att det framöver ska finnas hĂ„llbart producerade ÖstersjövĂ€nliga vassbaserade produkter pĂ„ konsumentmarknaden.

MĂ„l
Syftet med vassprojektet Àr att Ätervinna nÀringsÀmnen som Àr bundna i vassbestÄndet frÄn de eutrofierade strandvattnen till land
Tidsplan
2020–2024
Status
Vass har samlats frÄn ca 200 ha omrÄde frÄn olika slÄtterplatser runt kusten. Vass har levererats till tre olika företag för vidareförÀdling
Plats
Finska kustomrÄdet

Genom vasslÄtter kan man avlÀgsna en stor mÀngd nÀringsÀmnen frÄn kustvattnen. Bild: Ilkka Vuorinen

Mer information:

Vi erbjuder stöd för insamling och anvÀndning av vass

Vi erbjuder stöd för kostnaderna för insamling och lagring av vassmaterial till aktörer som utför slĂ„tter (t.ex. delĂ€garlag, byaföreningar och andra lokala aktörer). Stödet Ă€r 620 € per hektar slagen och insamlad vass. FörutsĂ€ttningen Ă€r att slĂ„tterytan bestĂ„r av minst 4 ha tĂ€t vassrugg, att slĂ„tterobjektet ligger vid en havsstrand och att den som utför slĂ„ttern sjĂ€lv kan skaffa en mottagare för vassmaterialet, till exempel en lokal jordbrukare. För att ansöka om bidrag, fyll noga i den bifogade blanketten  och lĂ€mna in den tillsammans med de begĂ€rda bilagorna senast den 25 juni 2024. Vi behandlar ansökningarna senast den 30 juni och meddelar den sökandes kontaktperson om beslutet.

Understödet betalas nÀr John Nurminens Stiftelse har fÄtt ett meddelande frÄn mottagaren av vassmaterialet om att materialet har mottagits, inklusive information om mÀngden material (m³), och sökanden har lÀmnat stiftelsen information om den faktiska slÄtterytan och en karta dÀr den faktiska slÄtterytan har markerats.

Vass som slagits pÄ sommaren eller hösten lÀmpar sig till exempel som jordförbÀttringsmedel, gödselmedel, foder och tÀckningsmaterial samt för produktion av biogas. Information om anvÀndningen av bladvass pÄ Äkrar hittar du hÀr.

Dessutom kan man fÄ bidrag för kostnaderna för den egentliga slÄttern genom att ansöka om bidrag för vattenvÄrd frÄn NTM-centralen. Bidraget frÄn NTM-centralen tÀcker i allmÀnhet 50 procent av kostnaderna för ett slÄtterprojekt. Ansökningsperioden för 2023 Ärs bidrag löpte ut i november 2022.

Ruovikon niittoa
Bild: Ilkka Vuorinen

Vassprojekt för kusten frÀmjar hÄllbart utnyttjande av bladvass

År 2020 inledde vi slĂ„ttersamarbete med Forststyrelsen och 2021 utökade vi samarbetet med NTM-centralerna. Forststyrelsen och NTM-centralerna utför slĂ„tter i vassbevuxna naturskyddsomrĂ„den i syfte att dĂ€rigenom rusta upp strandlivsmiljöer och Ă„terstĂ€lla fĂ„gelvĂ„tmarker.

Totalt har mer Àn 2 500 m³ krossad vass samlats in pÄ sex olika platser mellan Björneborg och Kotka. Vass har levererats till tre olika företag för vidareförÀdling: Biolan, KekkilÀ och Kiteen Mato ja Multa. Företagen bedriver produktutveckling dÀr vassmaterial förÀdlas till en mullprodukt som bl.a. kan anvÀndas i trÀdgÄrden i stÀllet för vÀxttorv.

Varför Àr det vÀrt att slÄ vass?

Bladvass (Phragmites australis) Ă€r en vanlig flerĂ„rig grĂ€svĂ€xt som vĂ€xer i grunt vatten, pĂ„ strĂ€nder och vĂ„tmarker. Bladvass bildar tĂ€ta, 1–3 meter höga och upp till hundratals hektar stora bestĂ„nd. Man uppskattar att det finns tiotusentals hektar bladvass som lĂ€mpar sig för slĂ„tter pĂ„ Finlands kust. NĂ€ringsbelastningen frĂ„n avrinningsomrĂ„dena och det minskade betet av strandĂ€ngar har pĂ„skyndat spridningen av vassen och igenvĂ€xningen av havsstrĂ€nder. Betydande mĂ€ngder nĂ€ringsĂ€mnen som eutrofierar Östersjön binds i det tĂ€ta bladvassbestĂ„ndet. En hektar vass kan innehĂ„lla 10 kg fosfor, 100 kg kvĂ€ve och över tvĂ„ ton kol.

Genom vasslÄtter och genom att anvÀnda den insamlade vassmassan till exempel vid tillverkning av odlingsmedier, gödningsmedel och torrströ, kan man avlÀgsna en stor mÀngd nÀringsÀmnen frÄn kustvattnen. Genom att man öppnar ogenomtrÀngliga vassbestÄnd ökar ocksÄ möjligheterna att anvÀnda strÀnderna för rekreation och man ÄterstÀller de försvunna traditionella landskapen. SlÄttern av vassen planeras och genomförs sÄ att livsmiljön för arter som lever i vassmiljöer Àr tillrÀckligt stor.

NiitettyÀ ruokoa
SlÄttern av vassen i KyrkslÀtt. Bild: Ilkka Vuorinen

AnvÀndningen av vassmassa har positiva effekter pÄ klimatet genom att man kan ersÀtta anvÀndningen av torv som orsakar mycket kolutslÀpp och av stenull som tillverkas av icke-förnybara rÄvaror. Genom att avlÀgsna vassbestÄnd minskar dessutom utslÀppen av metan frÄn den ruttnande vassmassan i strandvattnet som pÄskyndar klimatförÀndringarna.

De gynnsamma effekterna av vasslÄtter har erkÀnts sedan lÀnge, men verksamheten har tills vidare stannat pÄ projektnivÄ och som relativt smÄskalig. De centrala hindren för vasslÄttern anknyter till skördeteknik och logistik. Syftet med vassprojektet vid kusten Àr att pÄskynda anvÀndningen och vidareförÀdlingen av vassmassa, ökad företagsverksamhet vid skörd och uppbyggnad av modeller för nÀringsverksamhet inom branschen sÄ att man i framtiden kan anvÀnda bladvass pÄ ett hÄllbart och marknadsbaserat sÀtt.

Planering av slĂ„tterobjekt och hĂ„llbart genomförande av slĂ„tter – ”spelregler”

  • Maskinell slĂ„tter krĂ€ver alltid en anmĂ€lan till nĂ€rings-, trafik- och miljöcentralen och markĂ€garen, minst en (1) mĂ„nad innan arbetet inleds.
  • I Natura- eller naturskyddsomrĂ„den behövs tillstĂ„nd för slĂ„tter av nĂ€rings-, trafik- och miljöcentralen.

  • SlĂ„ttern ska inte förlĂ€ggas till fĂ„glarnas hĂ€ckningstid, utan den ska genomföras utanför hĂ€ckningstiden, efter juli, i synnerhet pĂ„ platser som Ă€r vĂ€rdefulla med tanke pĂ„ fĂ„gelbestĂ„ndet (information ges av den regionala nĂ€rings-, trafik- och miljöcentralen).
  • De viktigaste hĂ€ckningsomrĂ„dena för vasshĂ€ckande fĂ„glar ska vid behov lĂ€mnas helt och hĂ„llet utanför slĂ„ttern (Ă€ven vinterslĂ„tter kan skada de arter som hĂ€ckar i vass).

  • Innan Ă„tgĂ€rder vidtas pĂ„ strandomrĂ„den (t.ex. slĂ„tter eller muddring av vassbestĂ„nd) ska nĂ€rings-, trafik- och miljöcentralen tillfrĂ„gas om det pĂ„ det planerade omrĂ„det eller i dess nĂ€rmaste omgivning finns livsmiljöer för arter som Ă€r strĂ€ngt skyddade och som kan begrĂ€nsa genomförandet av Ă„tgĂ€rderna.
  • I Ă„kergrodans livsmiljöer ska eventuellt maskinellt slĂ„tter av vass i vatten eller pĂ„ strĂ€nder utföras under vintersĂ€songen (pĂ„ isen), i november-mars.

  • För att den största avgĂ„ngen av nĂ€ringsĂ€mnen ska uppnĂ„s Ă€r det effektivast att slĂ„ vass som vĂ€xer i vatten i slutet av sommaren (augusti) nĂ€r den största mĂ€ngden nĂ€ringsĂ€mnen Ă€r bunden till levande vassbiomassa. Det finns fĂ€rre nĂ€ringsĂ€mnen i vintervassen.
  • SlĂ„tter i början av vĂ€xtperioden kan göra att lagrade nĂ€ringsĂ€mnen “pumpas” frĂ„n roten till vattnet.

  • Att Ă„stadkomma en permanent tillbakagĂ„ng av vassbestĂ„nd i Ă„mynningar genom tĂ€tt Ă„terkommande slĂ„tter bör undvikas, eftersom vassen binder fast material och nĂ€ringsĂ€mnen som Ă„arna transporterar.

  • Den utrustning som anvĂ€nds vid slĂ„tter ska vĂ€ljas pĂ„ ett sĂ€tt som lĂ€mpar sig för platsen för att t.ex. undvika att nĂ€ringsĂ€mnen frigörs frĂ„n bottensedimentet i strandomrĂ„den.
  • Den klippta vassen ska transporteras bort frĂ„n vattnet och stranden.
  • NĂ€r slĂ„ttern planeras ska man pĂ„ förhand beakta var slĂ„tterobjektet Ă€r belĂ€get, att det finns en lĂ€mplig plats för mellanlagring i nĂ€romrĂ„det och att det finns tillrĂ€ckliga trafikförbindelser för borttransport av vassmassan.
  • Den nyttoanvĂ€ndning av vassen som efterstrĂ€vas kan pĂ„verka genomförandet av slĂ„ttern, och dĂ€rför Ă€r det bra att beakta Ă€ndamĂ„let redan vid planeringen av slĂ„ttern.


Material relaterad till projektet

Relaterade nyheter

Framsidan
Vad gör vi
Projekt
Newest Designing and Implementing Cloud Connectivity Valid Questions – 300-440 Updated Torrent – 300-440 Reliable Training đŸ“» Search for ▷ 300-440 ◁ and download exam materials for free through ⏩ www.pdfvce.com âȘ 🎯300-440 Exam Dumps Free

Bakomliggande orsaker till övergödningen i Östersjön utreds med hjĂ€lp av nĂ€ringskartor och nĂ€ringsstrategier

Maisemakuva ItÀmereltÀ, jossa on saaristoa horisontissa
Foto: Kirsi Kurki-Miettinen

Mer information

Sanna Tikander
Projektkoordinator
NTM-centralen i Egentliga Finland
sanna.tikander@ely-keskus.fi
+358 295 023 019

https://sustainablebiogas.eu/

I Sustainable Biogas-projektet, som finansieras av EUs Interreg Central Baltic-program, gör man upp kartor som Ă„skĂ„dliggör den regionala nĂ€ringsfördelningen i sydvĂ€stra Finland, pĂ„ Åland och i Zemgale i Lettland. Med hjĂ€lp av kartorna kan man identifiera omrĂ„den dĂ€r nĂ€ringsĂ€mnen finns i överflöd och omrĂ„den dit nĂ€ringsĂ€mnen skulle kunna överföras.

Kartorna ger en helhetsbild av de nÀringsÀmnen som uppstÄr i ett omrÄde

NÀringskartorna möjliggör en noggrannare granskning av kvÀve och fosfor Àn pÄ kommunnivÄ inom det omrÄde som granskas och ger en helhetsbild av de biomassor som bildas i omrÄdet och som innehÄller rikligt med nÀringsÀmnen (t.ex. gödsel och vegetabiliskt avfall frÄn jordbruket). Genom att jÀmföra produktionen av nÀringsÀmnen med möjligheterna att anvÀnda dem som Äkergödsel kan man se om det inom ett omrÄde uppstÄr ett överskott eller underskott av kvÀve eller fosfor. Vid överskott bör nÀringsÀmnen eller biomassor som innehÄller nÀringsÀmnen överföras till omrÄden med nÀringsunderskott.

De nÀringskartor som produceras inom Sustainable Biogas-projektet kan utnyttjas av dem som Àr intresserade av anvÀndning av biomassa och nÀringsÀmnen i alla omrÄden.

I fortsÀttningen utarbetas regionala planer för hantering av nÀringsÀmnen

NĂ€ringskartorna fungerar som verktyg nĂ€r projektets experter utarbetar planer för hantering av nĂ€ringsĂ€mnen i samarbete med olika intressentgrupper i sydvĂ€stra Finland, pĂ„ Åland och i Zemgale i Lettland.

Den information om biomassa och nÀringsÀmnen samt Äkrars nÀringsbehov som de regionala nÀringskartorna ger kan utnyttjas t.ex. vid planeringen av en biogasanlÀggnings lokalisering och verksamhet. Av kartorna framgÄr dels var och i vilken utstrÀckning biomassa som lÀmpar sig för biogasproduktion uppkommer, dels var nÀringsÀmnena frÄn biogasanlÀggningarna behövs. I en idealisk situation skulle anlÀggningar för förÀdling av biomassa finnas pÄ de tekniskt-ekonomiskt och miljömÀssigt bÀsta platserna, sÄ att organiska nÀringsÀmnen kan utnyttjas pÄ bÀsta sÀtt samtidigt som utslÀppen i vattendragen begrÀnsas till ett minimum.

NÀringsbalansen i sydvÀstra Finland har redan kartlagts

Kartorna Àr redan fÀrdiga för sydvÀstra Finlands del och de omfattar landskapen Egentliga Finland och Satakunta. I arbetet kartlades först var biomassorna uppstÄr, hur stora mÀngder det handlar om och vilka nÀringshalterna Àr. De biomassor som granskades var gödsel frÄn produktionsdjur, avloppsslam och bioavfall frÄn bebyggelse, en del organiskt avfall frÄn livsmedelsindustrin och annan industri samt vegetabiliskt avfall frÄn jordbruket. I det följande skedet granskades nÀringsÀmnenas anvÀndningspotential som Äkergödsel. Resultatet blev en visuell översikt över hur mycket biomassa som uppstÄr pÄ olika hÄll i granskningsomrÄdet, hur mycket fosfor och kvÀve de innehÄller och hur mycket fosfor som kan utnyttjas inom Äkerbruket i omrÄdet. PÄ kartorna syns ocksÄ kompost- och biogasanlÀggningar för vidarebehandling av biomassa.

”De viktigaste nĂ€ringsĂ€mneskĂ€llorna i omrĂ„det Ă€r gödsel frĂ„n drygt 9 miljoner produktionsdjur och vegetabiliskt avfall frĂ„n jordbruket. OcksĂ„ avloppsvattnet frĂ„n nĂ€stan 700 000 invĂ„nare innehĂ„ller rikligt med nĂ€ringsĂ€mnen. Dessa och annan biomassa som granskats bildar Ă„rligen en kvĂ€vekĂ€lla pĂ„ sammanlagt ca 28 300 ton och en fosforkĂ€lla pĂ„ 5 700 ton som bĂ€ttre borde utnyttjas inom Ă„kerbruket i omrĂ„det”, sĂ€ger Sanna Tikander frĂ„n NTM-centralen i Egentliga Finland.

Infografik: Fosfor som uppkommer i sydvÀstra Finlands granskningsomrÄde
Infografik: KvÀve som uppkommer i sydvÀstra Finlands granskningsomrÄde
Bild: NÀringsÀmnen som uppkommer i sydvÀstra Finlands granskningsomrÄde (ton/Är) (Data: Vahanen Environment Oy 2021)

Inom granskningsomrÄdet granskades Äkrarnas mottagningspotential för fosfor i landskapen Satakunta och Egentliga Finland utifrÄn vÀxternas kalkylmÀssiga fosforbehov. I omrÄdet finns sammanlagt cirka 457 900 hektar Äkermark, varav drygt 10 procent inte odlas eller av nÄgon annan orsak inte gödslas. Ingen spridning av fosforgödsel antogs behövas för dem.

Enligt berÀkningssÀttet som baserar sig pÄ vÀxternas fosforbehov behövs det spridas sammanlagt 2 991 ton fosfor pÄ Äkrarna inom hela granskningsomrÄdet för vÀxternas behov, och nÀr den biomassa som uppkommer inom omrÄdet kalkylmÀssigt innehÄller 5 658 ton fosfor uppstÄr ett överskott pÄ ca 2 539 ton fosfor inom omrÄdet. Granskningen Àr riktgivande, eftersom det i verkligheten inte Àr möjligt att anvÀnda alla de nÀringsÀmnen som uppstÄr som Äkergödsel. Granskningen visar dock att omrÄdet kan vara sjÀlvförsörjande i frÄga om fosfor och Ä andra sidan att det överskott av nÀringsÀmnen som uppstÄr kan medföra lokala risker för att nÀringsÀmnena lÀcker ut i vattendragen om de inte utnyttjas pÄ lÀmpligt sÀtt.

Dessutom jÀmfördes mÀngden nÀringsÀmnen med de maximala gödselmÀngder som tillÄts i förbindelsevillkoren för den nuvarande miljöersÀttningen. Dessa kommer att Àndras nÀr den nya landsbygdsprogramperioden inleds 2023.

”Det nĂ€ringsöverskott som uppstĂ„r i sydvĂ€stra Finland upprĂ€tthĂ„ller en hög fosforhalt pĂ„ Ă„krar och en ohĂ„llbar stor belastning för Östersjön och insjöarna. NĂ€ringsöverskotten bör styras till de omrĂ„den dĂ€r nĂ€ringsĂ€mnena kan anvĂ€ndas pĂ„ ett hĂ„llbart sĂ€tt. Stöd för Ă„tervinning av gödselfosfor bör riktas till exempel frĂ„n EU:s nya stödsystem för jordbruket”, sĂ€ger Marjukka Porvari frĂ„n John Nurminens Stiftelse.

Stora lokala variationer i nÀringsbalansen

Kartskalan för granskningen i sydvÀstra Finland, en rutindelning pÄ 5 x 5 kilometer, ÄskÄdliggör att nÀringsÀmnen inte uppstÄr eller behövs jÀmnt pÄ Äkrar i hela omrÄdet. De betydande fosforöverskottsomrÄdena syns pÄ kartan som mörka stÀllen och inkluderar bl.a. intensiv djurproduktion. De omrÄden som uppvisar fosforrester syns pÄ kartan som ljusgula.

Infografik: Över- och underskottsomrĂ„dena för fosfor i sydvĂ€stra Finland berĂ€knat enligt behovet av jordbruksgrödor.
Över- och underskottsomrĂ„dena för fosfor i sydvĂ€stra Finland berĂ€knat enligt behovet av jordbruksgrödor.  (KĂ€lla: Vahanen Environment Oy 2021)

NÀringskartorna för Egentliga Finland har uppgjorts av Vahanen Environment Oy. KartlÀggningens rapport och kartor kan laddas ner pÄ Sustainable Biogas-projektets webbplats.

Sustainable Biogas-projektet minskar riskerna för ökad nĂ€ringsĂ€mnesbelastning frĂ„n produktion av biogas i Östersjön och andra vattendrag

Den miljövÀnliga biogasen kan medföra en risk för nÀringsutslÀpp i vattendrag om hanteringen av rötrester och avloppsvatten frÄn produktion och biogasanlÀggningar inte Àr omsorgsfullt planerad. Projektet Sustainable biogas, som finansieras av EU:s Interreg Central Baltic-program, har som syfte att frÀmja hÄllbarheten inom biogasproduktion ur vattenskyddssynpunkt. Projektet genomförs av John Nurminens Stiftelse, NÀrings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland, Suomen Biokierto och Biokaasu ry, Lettlands statliga miljötjÀnster och Biogasföreningen i Lettland.

LĂ€s mer

Framsidan
Vad gör vi
Projekt
Newest Designing and Implementing Cloud Connectivity Valid Questions – 300-440 Updated Torrent – 300-440 Reliable Training đŸ“» Search for ▷ 300-440 ◁ and download exam materials for free through ⏩ www.pdfvce.com âȘ 🎯300-440 Exam Dumps Free

Gips halverade fosforurlakningen frĂ„n behandlade Ă„krar vid Vanda Ă„ – enligt John Nurminens Stiftelse Ă€r fortsatt finansiering kritisk

Traktori levittÀÀ kipsiÀ pellolle
Foto: Ilkka Vuorinen

Mer information

Gipsprojektet för Vanda Ä, under ledning av John Nurminens Stiftelse, visade Äterigen hur effektiv gipsbehandling av Äkrar Àr för att snabbt minska nÀringsbelastningen. Stiftelsen vÀdjar till beslutsfattarna för att ÄtgÀrden ska kunna genomföras med offentlig finansiering Àven efter att effektiveringsprogrammet för vattenskydd har avslutats.

Gipsprojektet för Vanda Ä genomfördes som ett partnerskap mellan den privata och den offentliga sektorn, dÀr John Nurminens Stiftelses donatorer och projektpartners finansierade drygt 70 procent och miljöministeriet knappt 30 procent av projektet.

”Effektiviteten hos gipsbehandling av Ă„krar nĂ€r det gĂ€ller vattenskydd övertygade oss redan 2014, och efter det har vi mĂ„lmedvetet arbetat för att gipsbehandling ska tas med i utbudet av metoder inom det finska vattenskyddet. En uppskalning av gipsbehandlingen för Vanda Ă„ hade inte varit möjlig utan betydande satsningar av stiftelsens privata donatorer, miljöministeriets medverkan och sakkunniga projektpartners”, sĂ€ger Annamari Arrakoski-Engardt, vd för John Nurminens Stiftelse.

Åren 2018–2020 överskred gipsprojektet för Vanda Ă„ sitt mĂ„l: i projektet behandlades över 3 600 hektar, dvs. cirka 10 procent av Ă„kerarealen i Vanda Ă„s avrinningsomrĂ„de. Fosforurlakningen frĂ„n gipsbehandlade Ă„krar halverades, vilket minskar övergödningen av bĂ„de Vanda Ă„ och kustvattnen i Finska viken. Liksom i tidigare experiment visade sig gipsbehandling vara en förmĂ„nlig vattenskyddsĂ„tgĂ€rd. Resultaten bekrĂ€ftar att gipsbehandlingen av Ă„krar avsevĂ€rt kan minska jordbrukets nĂ€ringsbelastning. DĂ€rför bör Ă„tgĂ€rden ha en nyckelroll i arbetet för att uppnĂ„ Finlands vattenskyddsmĂ„l.

Gipsbehandling ger goda resultat nÀr det gÀller att minska nÀringsurlakning

Den gipsbehandling av Ă„krar som utfördes i gipsprojektet för Vanda Ă„ halverade fosforurlakningen frĂ„n behandlade Ă„kerskiften. Behandlingen gick ut pĂ„ att sprida fyra ton gips per hektar. Totalt berĂ€knas behandlingen av 3 615 hektar Ă„ker minska fosforurlakningen frĂ„n Vanda Ă„s avrinningsomrĂ„de med 8 500–10 500 kg mellan 2018 och 2025. Gips hindrar inte vĂ€xternas fosforupptagning och pĂ„verkar inte skördarna negativt.

”Gipsens effekter visade sig konkret dĂ„ vattnet i uppföljningsomrĂ„det blev klarare. Den potentiella minskningen av fosforbelastningen frĂ„n alla Ă„krar i Vanda Ă„s avrinningsomrĂ„de som lĂ€mpar sig för gipsbehandling motsvarar pĂ„ Ă„rsbasis mer Ă€n en femtedel av belastningen frĂ„n mĂ€nskliga aktiviteter. Gipsbehandling skulle lĂ€mpa sig för mĂ„nga Ă„krar i kustomrĂ„dena, medan den inte bör anvĂ€ndas i sjöars avrinningsomrĂ„den”, förklarar forskaren Pasi Valkama frĂ„n Vattenskyddsföreningen för Vanda Ă„ och Helsingforsregionen rf.

Sjuttiotre gÄrdar, tvÄ stÀder och en lÀroanstalt deltog i gipsbehandlingen. Effekterna pÄ avrinningsvattnets kvalitet följdes upp vid mÀtstationen vid Än LepsÀmÀnjoki: uppströms frÄn mÀtstationen gipsbehandlades cirka 40 procent av Äkrarna (330 hektar). FörÀndringen av fosforbelastningen för Vanda Äs hela avrinningsomrÄde bedömdes utifrÄn de resultat som erhÄllits frÄn uppföljningsomrÄdet.

”I John Nurminens Stiftelses projekt Ă€r vattenskyddsĂ„tgĂ€rdernas kostnadseffektivitet ett viktigt kriterium. I projektet för Vanda Ă„ fick vi en stor del av gipsen i donation frĂ„n Yara, vilket innebĂ€r att ett minskat kilo fosfor till följd av fosforbehandling kostade 57 euro. BerĂ€knat utifrĂ„n marknadspriset pĂ„ gips skulle priset pĂ„ ett minskat kilo fosfor ha varit cirka 80 euro, vilket fortfarande Ă€r betydligt mindre Ă€n den genomsnittliga kostnaden för vattenskyddsĂ„tgĂ€rder inom jordbruket, cirka 200 euro per kilo fosfor”, pĂ„pekar Marjukka Porvari, direktör för John Nurminens Stiftelses Ett Rent Östersjön projekt.

Som en del av projektet och med tanke pÄ ekologisk produktion genomfördes Àven ett smÄskaligt pilotprojekt med naturgips pÄ cirka 80 hektar. TillgÄngen pÄ naturgips som Àr tillÄten pÄ ekologiska Äkrar visade sig vara rÀtt dÄlig, och gipsens kvalitet varierade i olika kÀllor. Kostnaderna för att minska ett kilo fosfor med naturgips var mer Àn dubbelt sÄ höga som med gips som uppstÄr vid gödselproduktion.

VattenskyddsÄtgÀrden stör inte öringens fortplantning

Baserat pÄ studier av fiskbestÄnden, dvs. elprovfiske och ett romklÀckningsförsök, försÀmrar gipsbehandlingen inte fiskbestÄndens tillstÄnd, och Àven i de gipsbehandlade Äkrarnas influensomrÄde lÀmpar sig vattenkvaliteten för öringens fortplantning.

Finland uppnĂ„r inte mĂ„len för vattenskydd utan gips – fortsatt finansiering behövs

Gipsbehandling kommer att utföras i Egentliga Finland 2020–2024 inom ramen för effektiveringsprogrammet för vattenskydd, med finansiering frĂ„n miljöministeriet och under ledning av NTM-centralen i Egentliga Finland. Programmets mĂ„l Ă€r att sprida gips pĂ„ minst 50 000 hektar i SkĂ€rgĂ„rdshavets avrinningsomrĂ„de. För att mĂ„len i Ă„tgĂ€rdsprogrammen för vattenvĂ„rd och i Östersjökonventionen ska kunna uppnĂ„s mĂ„ste spridningsarealen för gips i SkĂ€rgĂ„rdshavets omrĂ„de ökas.

“Parterna i projektet och jordbrukarna har utfört ett vĂ€rdefullt samarbete för Vanda Ă„. Spridning av gips har visat sig vara en effektiv vattenskyddsĂ„tgĂ€rd, och i Ă„r utvidgade effektiveringsprogrammet för vattenskydd spridningen Ă€ven till Ă„krar i SkĂ€rgĂ„rdshavets avrinningsomrĂ„de. Förutom gipsbehandling behövs ocksĂ„ en lĂ„ng rad andra Ă„tgĂ€rder – och samarbete – för att uppnĂ„ god vattenstatus. Vi har ett ansvar att ta hand om vĂ„ra vattendrag. Permanenta resurser för arbetet mĂ„ste sĂ€kras Ă€ven framöver”, sĂ€ger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

”Den nationella finansieringen av gipsbehandling bör fortsĂ€tta och behandlingen utvidgas till nya omrĂ„den. Enligt vĂ„ra berĂ€kningar har Finland nĂ€stan en miljon hektar Ă„kermark som lĂ€mpar sig för gipsbehandling. Genom att behandla dessa Ă„krar skulle Finland kunna uppfylla bĂ„de sina internationella Ă„taganden gentemot Skyddskommissionen för Östersjön och de inhemska mĂ„len som gĂ€ller skyddet av Östersjön. Denna möjlighet fĂ„r inte missas”, sĂ€ger forskningsdirektör Markku Ollikainen, emeritus professor i miljöekonomi vid Helsingfors universitet.

De verksamhetsrutiner som skapades i projektet för Vanda Ä skulle ocksÄ lÀmpa sig som modell för gipsbehandling med EU-finansiering.

”Den mest kostnadseffektiva vattenskyddsĂ„tgĂ€rden inom jordbruket, gipsbehandling av Ă„krar, bör ingĂ„ i EU:s gemensamma stödsystem för jordbruket. Gips kan införlivas i stödsystemet som en sĂ„ kallad icke-produktiv investering, som gynnar miljön men inte ökar produktionen. Precis som i projektet för Vanda Ă„ kan jordbrukarna lĂ€tt skaffa gips, transport och spridning genom jordbrukshandeln, och EU kompenserar dem som har valt Ă„tgĂ€rden. Vid valet av Ă„kerskiften kan vi prioritera de som Ă€r erosionskĂ€nsliga och har ett högt fosfortal, vilket leder till maximal nytta för vattenskyddet”, sĂ€ger projektchef för projekten Ett Rent Östersjön, Anna Saarentaus, vid John Nurminens Stiftelse.

Ytterligare forskning kring olika jordarter och bearbetningsmetoder

Gipsbehandling har redan konstaterats vara en fungerande vattenskyddsmetod för lerjordar. Projektet identifierade dock fortfarande ytterligare forskningsbehov, sÀrskilt med avseende pÄ gipsets effektivitet och verkningstid för olika jordarter och med olika bearbetningsmetoder. Dessutom krÀver den kombinerade effekten av gips och kalk eller gödsel ytterligare utredningar.

”Ju bĂ€ttre vi vet hur effektiv gips Ă€r under olika förhĂ„llanden, desto mer fosfor som annars hamnar i Östersjön kan vi fĂ„ bort med begrĂ€nsade resurser”, betonar specialforskare Petri Ekholm frĂ„n Finlands miljöcentral.

Gipsprojektet för Vanda Ä genomfördes av John Nurminens Stiftelse, Vattenskyddsföreningen för Vanda Ä och Helsingforsregionen rf, Finlands miljöcentral och Helsingfors universitet. Projektet finansierades av John Nurminens Stiftelses donatorer och miljöministeriet, och Yara donerade den Ätervunna gips som anvÀndes i projektet under 2019 och 2020.

LĂ€s mer

Framsidan
Vad gör vi
Projekt
Newest Designing and Implementing Cloud Connectivity Valid Questions – 300-440 Updated Torrent – 300-440 Reliable Training đŸ“» Search for ▷ 300-440 ◁ and download exam materials for free through ⏩ www.pdfvce.com âȘ 🎯300-440 Exam Dumps Free

Alla talloljeaktörer i Finland Ă„tar sig att förhindra utslĂ€pp av tallolja i Östersjön

SÀiliöalus satamassa
Talloljetankfartyg som lossar sin last i hamnar i Finland slĂ€pper inte lĂ€ngre ut tallolja i Östersjön. Foto: Ville-Veikko Intovuori

Mer information

Eeva TÀhtikarhu Projektchef, vid förÀldraledighet

Jyrki VÀhÀtalo
Specialsakkunnig
Traficom
jyrki.vahatalo@traficom.fi
+358 29 534 6470

Samarbetet mellan John Nurminens Stiftelse, Transport- och kommunikationsverket Traficom och företag inom den kemiska industrin har resulterat i att alla talloljeaktörer i Finland Ă„tagit sig att förhindra att tallolja slĂ€pps ut i Östersjön i samband med tanktvĂ€tt.

I takt med att bioproduktindustrin vuxit har transporten av tallolja i Östersjön ökat kraftigt. Samtidigt har tallolja identifierats som en av de kemikalier som kan utgöra en risk för den marina naturen.

Enligt internationell lagstiftning fÄr tankfartyg som transporterar tallolja tömma sina tvÀttvattentankar till havs, vilket kan resultera i att flera hundra liter tallolja vid varje tömning rinner ut med tvÀttvatten i det marina ekosystemet. Talloljan och de skadliga Àmnena i denna kan skada de marina organismerna. Vid tömning av tvÀttvatten ska fartyget befinna sig pÄ minst 12 sjömils (cirka 22 kilometer) avstÄnd frÄn den nÀrmaste stranden och pÄ ett stÀlle dÀr havsdjupet Àr minst 25 meter.

”I praktiken innebĂ€r detta att tömningen av tvĂ€ttvatten har koncentrerats till ett mycket litet havsomrĂ„de i exempelvis den livligt trafikerade, men grunda Finska viken. Om det inte Ă€r möjligt att tömma tanken i hamn, och tömningen inte övervakas, kan relativt stora mĂ€ngder tallolja rinna ut i havet under tvĂ€tten”, sĂ€ger Jyrki VĂ€hĂ€talo, specialsakkunnig vid Traficom.

Alla finlÀndska talloljeaktörer har Ätagit sig att minska utslÀppen av tvÀttvatten

I John Nurminens Stiftelses och Trafik- och kommunikationsverket Traficoms gemensamma projekt Kemikaliefartyg kartlades vilka av de skadliga kemikalier som transporteras med tankfartyg till Finland som genom tanktvÀttvatten kan utgöra den största risken för den marina miljön samtidigt som lösningar söktes för att minska dessa utslÀpp.

”Ett konkret steg mot ett renare Östersjön togs nĂ€r alla talloljeaktörer i Finland samlades för att tillsammans begrunda de bĂ€sta lösningarna för att behandla talloljehaltigt tvĂ€ttvatten i land. Vissa företag hade redan fungerande lösningar för detta”, sĂ€ger projektchef Eeva TĂ€htikarhu frĂ„n John Nurminens Stiftelse.

Tallolja anvĂ€nds som rĂ„vara i olika kemiska industriprodukter, sĂ„som tvĂ€ttmedel, lim, mĂ„lfĂ€rger och biobrĂ€nslen. Finlands egen talloljeproduktion rĂ€cker inte till för vĂ„ra raffinaderiers behov, utan rĂ„tallolja skeppas till Finland frĂ„n flera olika lĂ€nder. Till Finland importeras allt större volymer av tallolja, och inom talloljebranschen har man konstaterat att det behövs samarbete för att kunna hindra att lastrester rinner ut i havet.

Alla stora talloljeaktörer i Finland har deltagit i samarbetet: Fintoil i Fredrikshamn, Kraton Chemicals i UleÄborg, Forchem i Raumo och UPM i Villmanstrand, till vilka tallolja importeras via Kotka hamn.

“Vi var glada över att alla talloljeraffinaderiföretag förband sig till ansvarsfull hantering av tvĂ€ttvatten i land, för att förhindra utslĂ€pp av tallolja i Östersjön frĂ„n talloljetankfartyg som lossar sin last i finska hamnar”, sĂ€ger TĂ€htikarhu.

”Det Ă€r sĂ€rskilt viktigt för oss pĂ„ UPM att se till att hela vĂ„r vĂ€rdekedja Ă€r sĂ„ miljövĂ€nlig som möjligt. Detta projekt tar vĂ„r verksamhet ett steg mot det bĂ€ttre nĂ€r vi ser till att alla UPM:s fartyg som fraktar tallolja förtvĂ€ttas i hamnen och att tvĂ€ttvattnet hanteras ansvarsfullt”, berĂ€ttar Maarit MĂ€kinen, ansvarig för leveranskedjorna för UPM:s biobrĂ€nslen.

Följande mĂ„l Ă€r att stoppa talloljeutslĂ€pp i hela Östersjöregionen

Nu nĂ€r talloljeproblemet har lösts för Finlands del har John Nurminens Stiftelse som mĂ„l att stoppa utslĂ€ppen av talloljehaltigt tvĂ€ttvatten i havet i hela Östersjöregionen.

Förutom till Finland importeras ocksÄ mycket tallolja till Sverige. Med tvÀttvattnet frÄn ett svenskt tankfartyg spred sig förra Äret tallolja i Bottenhavet dÀr den bildade en 200 kilometer lÄng och 500 meter bred oljeflotte.

Stiftelsen har med Trafikverket i Sverige och den svenska organisationen Coalition Clean Baltic inlett ett samarbete dÀr mÄlet Àr att Àven svenska talloljeraffinaderier ska hantera tvÀttvatten i land.

”Vi samarbetar med myndigheterna och vĂ„ra internationella partner för att i fortsĂ€ttningen införa striktare begrĂ€nsningar av talloljeutslĂ€pp i Östersjön i samband med tanktvĂ€tt, men det tar tid att Ă€ndra den internationella regleringen. DĂ€rför Ă€r det mycket viktigt att ansvarsfulla företag redan i detta skede förbinder sig till Ă„tgĂ€rder som överstiger de lagstadgade minimigrĂ€nserna”, sĂ€ger Ulla Rosenström direktör för havsmiljön vid John Nurminens Stiftelse.

LĂ€s mer om Kemikaliefartygsprojektet:

SÀiliöalus satamassa
Projekt
Kemikaliefartygsprojekt

Vi minskar utslĂ€ppen av skadliga Ă€mnen till Östersjön dĂ„ kemikaliefartyg rengör sina tankar.

Senaste nyheter

Framsidan
Vad gör vi
Projekt
Newest Designing and Implementing Cloud Connectivity Valid Questions – 300-440 Updated Torrent – 300-440 Reliable Training đŸ“» Search for ▷ 300-440 ◁ and download exam materials for free through ⏩ www.pdfvce.com âȘ 🎯300-440 Exam Dumps Free

Baltic Fish -projekt

HĂ„llbart vĂ„rdfiske av underutnyttjade fiskarter hjĂ€lper den övergödda Östersjön och erbjuder konsumenterna en ny vattendrags- och klimatvĂ€nlig proteinkĂ€lla. Under inspiration av NĂ€rfiskprojektet, som genomfördes med framgĂ„ng i Finland, genomförde John Nurminens Stiftelse, Race For the Baltic, Guldhaven Pelagiska, RĂ€dda Lumparn och Ålands Fiskarförbund 2019-2021 det gemensamma projektet Baltic Fish, som lyckades vĂ€cka intresse och etablera ett marknadsbaserat förvaltningsfiske av karpfiskar. Baltic Fish delfinansierades av finska och svenska statens gemensamma fond Baltic Sea Action Plan, som administreras av den nordiska miljöfinansiĂ€ren NEFCO.

MĂ„l
AvlĂ€gsna nĂ€ringsĂ€mnen frĂ„n Östersjön genom att skapa en marknadsdriven produktionskedja för livsmedel som utnyttjar karpfisk hĂ„llbart samt genom att öka efterfrĂ„gan pĂ„ karpfisk i Sverige och pĂ„ Åland.
Tidsplan
2019–2021
Status
Projektet Àr avslutat.
Plats
Finland, Sverige, Åland
Samarbetspartner
Race For The Baltic, Guldhaven Pelagiska, RĂ€dda Lumparn, Ålands Fiskarförbund
Kaloja
Foto: Marie Sparréus

Mer information:

Emma Gabrielsson
Projektchef
Race For The Baltic
emma@raceforthebaltic.com
raceforthebaltic.com

Teija Aho
VD
Guldhaven Pelagiska AB
teija@guldhaven.se
http://guldhaven.se

Carina Aaltonen
Vice ordförande
Föreningen RÀdda Lumparn
Carina.aaltonen(at)lagtinget.ax

Linda Sundström
Ålands Fiskarförbund
fiskare@aland.net

Dennis Hamro-Drotz
Senior Investment Manager
NEFCO
dennis.hamro-drotz@nefco.fi
https://www.nefco.org/

Baltic Fish-projektet följade NĂ€rfiskprojektets exempel 

Att anvĂ€nda karpfisk Ă€r inte bara ett ytterst kostnadseffektivt sĂ€tt att bekĂ€mpa eutrofieringen – karpfisk Ă€r dessutom en hĂ€lsosam och hĂ„llbar proteinkĂ€lla för konsumenterna. Finland har tagit ett försprĂ„ng i fisket efter karpfisk. År 2015 startade John Nurminens Stiftelse NĂ€rfiskprojektet för att kommersialisera karpfisk som livsmedel för mĂ€nniskor. De första kommersiella karpfiskprodukterna lanserades pĂ„ marknaden Ă„r 2017. Uppmuntrade av NĂ€rfiskprojektets stora framgĂ„ng utvidgade aktörer i Finland och Sverige, dvs. Race For The Baltic, Guldhaven Pelagiska, RĂ€dda Lumparn, Ålands Fiskarförbund och John Nurminens Stiftelse, vĂ„rdfisket ocksĂ„ till Åland och Sverige.

Projektet Baltic Fish hade ett nĂ€ra samarbete med lokala myndigheter för att skapa gemensamma regler för hĂ„llbart vĂ„rdfiske och övervakning av fiskemetoderna. Projektet arbetade ocksĂ„ med kommersiella producenter och samarbetspartner för att skapa fungerande produktionskedjor och kommersialisera produkterna. Baltic Fish erbjudade strĂ„lande möjligheter att lansera hĂ„llbart tillverkade produkter av lokal fisk pĂ„ marknaden i Sverige och att tillgodose den stĂ€ndigt vĂ€xande efterfrĂ„gan pĂ„ miljövĂ€nliga fiskrĂ€tter. 

Även mĂ„nga yrkesfiskare blev allt mer intresserade av att fiska karpfiskar. Projektet har fĂ„tt sĂ€llskap av totalt nio fiskare frĂ„n Sverige, frĂ„n Bottenvikens strĂ€nder Ă€nda till Gotlands vatten. Under projektet fiskades 52 ton karpfiskar i Sverige och 2 ton pĂ„ Åland. Det innebĂ€r att det fiske som genomfördes inom projektet tog bort cirka 400 kg fosfor frĂ„n havet.

Den lĂ€ckra, ÖstersjövĂ€nliga och hĂ€lsosamma karpfisken 

Den första produkten, en biff pĂ„ braxen avsedd för storkök, lanserades pĂ„ marknaden i Sverige i december 2019. I utbudet finns idag Ă€ven braxenfĂ€rs, och biff frĂ„n gotlĂ€ndska fiskare som arbetade med projektet, som sĂ€ljs pĂ„ lokala affĂ€rer. PĂ„ Åland har nĂ„gra restauranger och skolkök testat braxenfĂ€rs och det har bjudits pĂ„ hamburgare gjorda pĂ„ det vid flera lokala evenemang. TyvĂ€rr fanns det ingen ordentlig produktionskedja för karpifisk pĂ„ Åland.

PĂ„ hösten 2020 lanserade Race For The Baltic den nya webbsidan braxen.nu, som riktar sig sĂ€rskilt till den svenska marknaden. PĂ„ webbplatsen presenteras bland annat delikata fiskrecept och information om hĂ„llbart fiske. Kommunala kök och skolor i Sverige har bestĂ€llt över 100 gratis smakprovslĂ„dor via webbplatsen. 

I Sverige vĂ€ckte halterna av miljögifter i fisk frĂ„n Östersjön oro. En studie om skadliga Ă€mnen, gjord av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), pekar dock pĂ„ att mĂ„ttlig anvĂ€ndning av karpfiskar som en del av kosten inte utgör nĂ„gon hĂ€lsorisk. En mer detaljerad rapport om miljögifterna finns pĂ„ denna lĂ€nken. Denna proteinrika, hĂ€lsosamma och lĂ€ckra fisk har ocksĂ„ lĂ„ga utslĂ€pp. Koldioxidavtrycket för braxenfĂ€rs, berĂ€knat av Sveriges forskningsinstitut (RISE), Ă€r 0,5 kg CO2-ekvivalenter per 1 kg braxen, d.v.s. extremt lĂ„gt. 

Projektet avslutades i september 2021, men arbetet för ett frĂ€mja ett hĂ„llbart fiske fortsĂ€tter bĂ„de i Finland och i Sverige. Race For The Baltic kommer att samarbeta med fiskare och lokala och nationella myndigheter i Sverige för att etablera ett hĂ„llbart fiske av karpfisk i Sverige pĂ„ lĂ„ng sikt lĂ€ngs Östersjöns kust. Ett nytt projekt för att förbĂ€ttra samarbetet mellan olika aktörer planeras ocksĂ„ pĂ„ Åland för att fortsĂ€tta det pĂ„började arbetet med Baltic Fish-projektet.

I samarbete med

Materal relaterat till projektet

Sök