Jordbrukets belastning på Skärgårdshavets avrinningsområde är Finlands sista problemområde, dvs. "hot spot", så som det har definierats av Östersjöns skyddskommission HELCOM. John Nurminens Stiftelse, Baltic Sea Action Group, Håll skärgården ren rf, Finlands naturskyddsförbund och operationen Det unika Skärgårdshavet kräver att nästa regering tar med åtgärder för att rädda Skärgårdshavet i det nya regeringsprogrammet.
Övergödning är Östersjöns största problem. Den ger upphov till bland annat blågröna alger och grumligt vatten så att livsutrymmet för nyckelarter minskar. För närvarande är det jordbruket som påverkar övergödningen mest. Kvävet och fosforn i de gödselmedel som sprids på åkrarna hamnar så småningom i Östersjön. Särskilt illa är situationen i Egentliga Finlands kustområde, där näringsämnena orsakar övergödning i Skärgårdshavet, som är i dåligt skick.
En minskning av näringsbelastningen i Östersjön kräver åtgärder av framtida beslutsfattare. Därför tar fem miljöaktörer som arbetar för Östersjön gemensamt ställning för att förbättra tillståndet i Skärgårdshavet. Syftet med det gemensamma uttalandet är att få den tillträdande regeringen att förbinda sig till att belastningen på Skärgårdshavets avrinningsområde ska fås bort från skyddskommissionen HELCOMs hot spot-lista.
Det gemensamma budskapet från John Nurminens Stiftelse, Baltic Sea Action Group, Håll skärgården ren rf, Finlands naturskyddsförbund och operationen Det unika Skärgårdshavet till beslutsfattarna är:
”Det rinner fortfarande mer näringsämnen ut i Östersjön än vad som försvinner därifrån. Även klimatförändringen förstärker övergödningen. I värsta fall leder detta till att havsnatur förstörs. Vi behöver fler gemensamma insatser, särskilt för att förbättra situationen i Skärgårdshavet.
Mål: Att senast 2027 få bort jordbrukets belastning på Skärgårdshavets avrinningsområde från Östersjöns skyddskommissions (HELCOM) hot spot -lista.”
Det finns flera sätt att minska belastningen från jordbruket
Egentliga Finland utgör en koncentration av jordbruk. Det finns effektiva sätt att minska belastningen på vattendrag, och de bör införas mer effektivt i regionen. Skyddszoner i erosionskänsliga skiften vid diken och vattendrag minskar mängden näringsämnen som rinner ner i vattendrag och vidare ut i Östersjön.
Genom att återvinna gödsel som uppstår i djurgårdar och använda det i växtgårdar där det råder brist på näringsämnen förhindrar man överdriven användning av övergödande gödsel lokalt. Olika markförbättringsåtgärder förbättrar åkermarkens förmåga att binda näringsämnen, kol och vatten. Till exempel gipsbehandling av åkrar har i studier visat sig vara ett verkligt effektivt sätt att minska fosforbelastningen från åkrarna till havet.
“Näringsämnena tas upp av alger, vilket leder till att Skärgårdshavet blir grumligt. Övergödningen hotar inte bara marina arter och hela ekosystemet, utan har också negativa konsekvenser för rekreationstjänster, turism och andra branscher. Vi hoppas att nästa regering har modet att vidta åtgärder och rädda Skärgårdshavet”, säger Annamari Arrakoski-Engardt, vd för John Nurminens Stiftelse.
