27.05.2015

Barnen kräver raskare tag i skyddet av Östersjön: ”Ett renare hav, det är vårt krav!”

Lasten Itämeriprotesti. Kuva Erika Weckström.
Lasten Itämeriprotesti. Kuva Erika Weckström.

I och med evenemanget Barnens Östersjöprotest, som ordnades på Narinkens torg i Helsingfors den 25 maj, kulminerade ett flera månaders projekt där barn hade förberett sig för att berätta för de vuxna vad som behöver göras för att skydda Östersjön.

Startskottet till protesten var Vera och Isak Meriläinens öppna brev till Hufvudstadsbladet och Helsingin Sanomat i juli 2014, där de krävde att de vuxna ska rädda Östersjön, det hav där de inte kunde bada på grund av blågröna alger.

Vi vill ha ett renare hav. Gör något nu! – Ett renare hav, det är vårt krav!

I evenemanget på Narinkens torg deltog tiotals barn, deras föräldrar och mor- och farföräldrar, samt bl.a. representanter för medborgarorganisationer. På scenen framförde barnen en lista med krav till politikerna. Via listan bad man bl.a. politikerna att hjälpa jordbrukarna att hjälpa Östersjön. Man krävde också att politikerna inte ska tillåta att fartyg smutsar ned havet.

Under evenemanget, som gick flytande på två språk, rådde en varm stämning och publiken fick höra och se musik- och dansföreställningar. Publiken lät sig förtjusas av bl.a. Sotta ja Pytty, Satin Circus och barnkörerna Galante och Tähtisumu. Sotta ja Pytty fick protestfolket att sjunga medan Satin Circus komprimerade budskapet med sin egen stil: mindre shaiba i havet! Barnkörernas hjärtnupna föreställningar paketerade det viktiga evenemangets budskap och vädjan. Barnen hade övat presentationer och att uppträda bl.a. i workshopar.

Specialforskare Seppo Knuuttila från Finlands miljöcentral ville delta i evenemanget eftersom även han själv som barn hade kommit till insikt över vikten av att Östersjön skyddas. Han berättade för barnen att för cirka 50 år sedan bekymrade han sig särskilt för havsörnens framtid. Knuuttila svarade på barnens frågor och avslutade med en sammanfattning av de tre viktigaste sakerna som var och en kan göra för att påverka havets tillstånd. Knuuttila uppmanade alla att övergå till Östersjödieten: minska intaget av kött och ersätt en del av köttet med vild Östersjöfisk som har fångats på ett hållbart sätt. Knuuttilas andra råd var att använda el som producerats med förnybara energikällor. Hans tredje råd var att minska användningen av kemikalier: ”Reningsverken är inte planerade för borttagning av kemikalier.”

Seppo Knuuttila uppmanade också barnen att fråga riksdagsledamöterna vad de har gjort för Östersjön i sitt arbete. Ett programnummer i Östersjöprotesten var också riksdagsledamöternas svar och löften till barnen. Politikernas deltagande blev ändå lamt. Inte en enda av de riksdagsledamöter som begärdes att komma upp på scenen kunde ta fram något konkret svar på barnens krav.

Sixten Korkman, en av evenemangets faddrar, tyckte att detta var av sekundär betydelse – evenemangets viktigaste utbyte och mål var inte politikernas framträdanden. Det primära är skyddet av Östersjön och den attitydförändring som det kräver, och som man eftersträvar genom denna typ av evenemang. Korkman konstaterade: ”En fungerande demokrati kräver välinformerade medborgare och det är mycket bra att få barnen att öva sig i samhällelig påverkan. Samtidigt lär de sig att skötseln av gemensamma viktiga ärenden också medför att man måste vara beredd att ta ansvar för att dessa ärenden hålls framme. Skyddet av Östersjön i sig är redan ett viktigt egenvärde. Barnens Östersjöprotest har ett starkt symboliskt budskap: det påminner oss om att vår generation bär ansvaret för att rädda havet åt våra barn.”

Östersjöutmaningens samordnare Lotta Ruokanen från Helsingfors stads miljöcentral berättade att städerna och kommunerna kan göra mycket för att rädda Östersjön. Exempel på detta är effektiv rening av avloppsvatten och en naturenlig hantering av regnvatten när hällregn blir vanligare. Till exempel Helsingfors stad tar emot avloppsvatten från fartyg och båtar i Helsingfors Hamn och i småbåtshamnarna. Staden har också över 400 hektar åker där man inte använder någon konstgödsel alls.

Evenemangets huvudarrangörer var Natur och Miljö och Luonto-Liitto, och John Nurminens Stiftelse deltog som frivillig hjälp under evenemanget.

 

 

 

Related