06.09.2012

Club Östersjön 2012: uppmaning till samarbetsinriktad konkurrens och verksamhet på gräsrotsnivå

Foto: Ambassador Bruce J. Oreck, Juha Nurminen, republikens president Sauli Niinistö och Ari Kaperi. Foto av Max Edin.
Foto: Ambassador Bruce J. Oreck, Juha Nurminen, republikens president Sauli Niinistö och Ari Kaperi. Foto av Max Edin.

Evenemanget Club Östersjön ordnades för tredje gången den 30 augusti och fyllde Nordeas Gamla Banksal med folk. Club Östersjön är John Nurminens Stiftelses årliga intressentevenemang för stiftelsens bidragsgivare och samarbetspartner. I år hölls festtalet av republikens president Sauli Niinistö.

Värden för evenemanget, Nordea Finlands verkställande direktör Ari Kaperi gav konkreta exempel på hur Nordea beaktar sina kunders miljövänlighet i sina kredit- och finansieringsbeslut. ”Nordeas hemmamarknader har en stark koppling till Östersjön, antingen genom kusten eller fartygsrutterna, såsom i Norge. De företag och hushåll som vi finansierar har en direkt inverkan på Östersjöns framtid. Bland våra kunder finns massa- och pappersfabriker, energiföretag, jordbruk och personer med sommarstuga. Våra kunders agerande spelar en roll.”

Från chocknyheter till en lättnadens suck

Juha Nurminen, styrelseordförande för stiftelsen, lyfte fram händelserna i gödselfabriken Fosforit som en dramatisk höjdpunkt för 2013. Han beskrev hur EuroChem snabbt och beslutsamt lyckades få bukt med fosforutsläppen i Kingisepp i nordvästra Ryssland. Stiftelsens samarbete med EuroChem har fungerat bra. Stiftelsens roll i fallet har varit att sätta fart på lösningarna och fungera som samarbetspartner.

Juha Nurminen kommenterade effekterna av åtgärderna. ”Stiftelsens S:t Petersburg-projekt som slutfördes 2011 och EuroChems åtgärder i Kingisepp har minskat fosforbelastningen i Finska viken med närmare 60 procent. Det är en så stor minskning att vi kan se framemot positiva förändringar i Östersjön redan under de närmaste åren.”

Juha Nurminen berättade också om en ny slags arbetsdonation som stiftelsen mottagit. Valeri Gergijev, konstnärlig ledare för Mariinskij-teatern, dirigerar konserten Ett Rent Östersjön med Helsingfors stadsorkester i Musikhuset i februari 2013.

Varje milligram är viktigt

Under den första paneldiskussionen på eftermiddagen diskuterades samarbetet i Östersjöregionen. Diskussionen leddes av Veli Sundbäck, styrelsemedlem i stiftelsen och ordförande för rådgivningsgruppen Ett Rent Hav. Generaldirektören för Finlands miljöcentral SYKE Lea Kauppi berättade att Östersjöns tillstånd förbättras i det stora hela. Hon varnade ändå för en alltför stor optimism: ”Även om algblomningen inte är lika utbredd som tidigare är situationen inte så okomplicerad. Vi befinner oss trots allt i närheten av 10-årsmedelvärdena. I synnerhet i de södra delarna av Finska viken har höga halter uppmätts.”

Leszek Drogosz, direktör för infrastrukturprojekt i Warszawa, tackade John Nurminens Stiftelse för ett konstruktivt samarbete. Drogosz tror inte att det kommer att ske nya genombrott i skyddet av Östersjön utan en djupare förståelse av problemen. Nu förstår man även i Warszawa varför EU:s avloppsvattendirektiv som tillåter en fosforhalt på 1,0 mg/l i det utgående avloppsvattnet är för slappt – och varför man på vattenreningsverket Czajka i Warszawa måste försöka uppnå en halt på 0,5 milligram i enlighet med HELCOM:s rekommendation.

Maris Zviedris, direktör för vattenreningsverket Daugavgriva i Riga, berättade att man i Lettland investerat en miljard euro i Östersjön sedan 1995. I de största städerna i Baltikum har man arbetat hårt för att modernisera hanteringen av avloppsvatten. ”Varje milligram är viktigt”, sade Zviedris.

Den kommunala sektorns underverk borde upprepas inom jordbruket

Paneldeltagarna var överens om att den största utmaningen för skyddet av Östersjön anknyter till jordbruket. Kauppi tog fasta på Drogoszis observation om att kunskapen och förståelsen är kritiska faktorer. ”Jordbrukarna vill vara ansvarsfulla. Utmaningen är att omvandla kunskapen till riktade åtgärder och gärningar.”
Paneldeltagarna fick frågan vad de skulle göra om de hade fria händer för att rädda Östersjön. Lea Kauppi skulle verkställa alla HELCOM:s rekommendationer. Zviedris skulle bevilja skattelättnader till företag som gör mer än vad som krävs. Drogosz skulle skapa en särskild Östersjöfond till vilken de som förorenar havet skulle betala ersättningar. Och fonden kunde sedan investera i projekt som behövs för att skydda Östersjön.

Uppmaning till samarbetsinriktad konkurrens

På tal om Östersjöns tillstånd konstaterade huvudtalaren på evenemanget, republikens president Sauli Niinistö: ”Det här är inte bara något vi borde skämmas för utan det går också stick i stäv mot den bild av oss som vi vill ge världen. Vi hävdar att vi representerar ett rikt och teknologiskt avancerat Nordeuropa. Samtidigt har vi ändå inte lyckats skydda vårt Mare Nostrum. Vi kan inte ens vädja till vår okunskap, eftersom det sedan länge funnits heltäckande vetenskapliga forskningsresultat.”

Presidenten uppmanade nykomlingar att ansluta sig till räddningstalkot och en samarbetsinriktad konkurrens. ”De av oss som haft möjlighet att njuta av ett rent eller åtminstone ett renare Östersjön har en skyldighet att se till att också våra barn och barnbarn kan göra det.”

Kraft från gräsrotsnivån

Även ambassadören Bruce J. Oreck talade om barnen. Hans inspirerande tal handlade om demokrati som utgår från gräsrotsnivån. Han tog upp två exempel från Nordamerika som jämförelse till situationen i Östersjön, organisationerna Alliance for the Great Lake och Riverkeeper. Den senare bildades för att skydda floden Hudson i syfte att ”överlämna den till dess rättmätiga ägare”, barnen och människorna som bor vid floden. Båda organisationerna styrs av vanliga medborgare som blivit frustrerade över regeringens oföretagsamhet. Ambassadören konstaterade: ”Man ska aldrig underskatta individernas förmåga att förändra världen.”

Lanseringen av ENSI-tjänsten framskrider planenligt

I den andra paneldiskussionen behandlades den elektroniska navigationens framtid. Som exempel tog man upp ENSI-tjänsten (Enhanced Navigation Support Information) som utvecklas i anslutning till Tankerskyddsprojektet. Tjänsten når pilotstadiet i oktober–november. Ordet leddes av Juhani Kaskeala, styrelsemedlem i stiftelsen och ordförande för rådgivningsgruppen för Tankerskyddsprojektet. Paneldeltagarna presenterades som ”utvecklare” (Hannu Peiponen från Furuno), ”ledare” (Tiina Tuurnala från Trafikverket) och ”verkställare” (Stig Sundberg från Neste Oil).

Syftet med ENSI (Enhanced Navigation Support Information) är att förhindra en stor oljeolycka på Finska viken. Systemet kontrollerar tankfartygets planerade rutt och som motprestation erbjuder det kommandobryggan ruttspecifik information. Befälhavaren för Nestes fartyg MT Mastera Stig Sundberg anser att tjänsten är ett värdefullt tillägg till de nuvarande tjänsterna så länge som den endast tillhandahåller viktig information. I sig har införandet av elektronisk navigation inte varit svårt. ”Elektroniska kartor har använts sedan 2003, och det har aldrig förekommit problem med dem.” Han konstaterade ändå att teknologin inte får vara ett självändamål utan snarare ett verktyg som minskar sannolikheten för mänskliga misstag.

Tiina Tuurnala berättade att det enbart år 2011 inträffade 22 tillbud på Finska viken. En olycka skulle ha inträffat om inte en landbaserad fartygstrafikledare hade ingripit i situationen. Alla dessa tillbud skulle ha lett till grundstötningar på grund av fel position. Och en felaktig position beror på mänskligt misstag, såsom navigeringsmisstag eller att någon somnat.

Panelen konstaterade att ENSI-tjänsten är ett utmärkt sätt för att förbättra informationsutbytet mellan fastlandet och fartyget. Panelen konstaterade också att framgångsrika projekt är viktiga med tanke på verifieringen av konceptet. Därefter blir det lättare att ta fram kommersiella applikationer. Det behövs även officiellt godkännande av IMO (International Maritime Organization), men det lönar sig inte att vänta på det. Tiina Tuurnala berättade nämligen att det tog 15 år för IMO att enbart godkänna ECDIS-systemet (Electronic Chart Display).

Stiftelsens medelanskaffning fortsätter

Stiftelsens ombud Erik Båsk avslutade evenemanget med en kort översikt av läget för stiftelsens medelanskaffning. Stiftelsen söker fortafarande aktivt efter nya projekt för att uppnå målet där den årliga fosforbelastningen av Östersjön minskar med 2 500 ton. 400 ton fattas fortfarande. Gödselfabriken Fosforit ingår inte i stiftelsens projektbestånd. Under 2005–7/2012 insamlade stiftelsen totalt 7,8 miljoner euro. Under vissa år har värdet på de donerade tjänsterna och arbetsinsatserna överstigit det penningmässiga stödet. 5,5 miljoner euro av medlen har använts. Med hjälp av dem har man genomfört projektet i S:t Petersburg och startat 16 andra Ett Rent Hav-projekt och Tankerskyddsprojektet.

Stiftelsen har också inlett två EU-projekt, PURE och PRESTO, vars sammanlagda budget är 7,2 miljoner euro. Av denna summa utgör 3 miljoner euro direkta investeringar i vattenreningsverk.

Enligt det aktuella estimatet uppgår de medel som behövs för att nå målen fram till 2015 till cirka 3 miljoner euro. Det här är det bästa estimatet, eftersom tidsplaner alltid medför en viss osäkerhet. Den största risken för förverkligandet av målen är att projekten drar ut på tiden.

Related