18.03.2011

Företagsansvarsrapport: att uppföra sig som folk

Sanoman hallituksen puheenjohtaja Jaakko Rauramo
Jaakko Rauramo, styrelseordförande för Sanoma

Jaakko Rauramo, styrelseordförande för Sanoma, berättar om sina tankar om företagsansvar och om Sanomas motiv att stöda John Nurminens Stiftelses Ett rent Östersjön-projekt. Texten är förkortad av en intervju som gjordes för John Nurminens Stiftelses årsberättelse i mars 2011. Jaakko Rauramo intervjuades av Tuula Putkinen.

Styrelseordföranden för Sanoma Jaakko Rauramo börjar med termerna. Enligt honom kan man inte tala om ett företags samhällsansvar eftersom företag inte har samhällelig beslutsrätt – och därigenom inte heller möjligheter att påverka samhället. Samhällsansvar handlar framför allt om att företagens uppgift är att skapa arbetsplatser och generera skatteintäkter. Och även annat. Rauramo säger att “uppföra sig som folk” är en viktig riktlinje i affärslivet. “Alla framgångsrika och långlivade företag har följt denna princip på ett eller annat sätt. Den skulle räcka som samhällsansvarsrapport.”

Rauramo konstaterar att endast de medel som ägarna avstått från på bolagsstämman kan användas till välgörenhet. Ägarna har lämnat ifrån sig en del av sin utdelning, och dessa medel kan också användas för syften som inte gynnar företagets dagliga verksamhet omedelbart. Alla övriga pengar ska användas ansvarsfullt för att främja företagets verksamhet.

Rauramo accepterar inte utan vidare mantrat om att ett genuint ansvarsfullt företag ska göra mer än lagar och förordningar kräver. Han uppmanar oss att fråga om vilka konsekvenser detta “att göra mer” slutligen har. Vilken intressentgrupp går miste om något när företaget gör något mer för en annan intressentgrupp? Syns det i produkternas priser, arbetstagarnas löner, ägarnas utdelning eller varuleverantörernas villkor? Man måste tänka tanken till slut, och i sista hand söker ett företag “som gör något mer” vanligen nytta av något slag.

Rauramo konstaterar att det är särskilt viktigt att tänka tanken till slut vad gäller personalen. Ingen lider av att ett företag sparar råvaror, men om företaget har råd med en mjukare linje gällande personalen, lönar det sig alltid att överväga att genomföra den. Det är ett sätt för företaget att investera långsiktigt i ett gott anseende som arbetsgivare.

Principen om “att uppföra sig som folk” formulerar den erfarne mediemannen Rauramo som en uppmaning: “gör ingenting som du inte skulle vilja läsa om i morgondagens tidning”. Om du blir tvungen att diskutera huruvida en viss åtgärd är ansvarsfull, ska du låta bli den.

Östersjön eller klimatförändringen

Vad gäller hållbar utveckling och koldioxidavtrycket är Sanoma “ett enkelt fall”. Rauramo understryker vikten av att tänka på storleksklasser: ett enda flyg till Thailand har samma koldioxidavtryck som en 45 års prenumeration på Helsingin Sanomat. “Har du någonsin sett en lista över företagens koldioxidavtryck i storleksordning?”
Om en sådan lista fanns, skulle skalan sannolikt inte räcka så långt ner att Sanoma skulle komma in på listan; så litet är Sanomas koldioxidavtryck.

Rauramo vill ifrågasätta debatten om klimatförändringen, som går het även i Finland, och utmanar oss att tänka på saken i ett nationellt perspektiv. Enligt honom är det inte klokt för finländarna att överprestera och äventyra den finländska industrins konkurrenskraft genom att göra mera för miljön än ett genomsnittligt europeiskt land gör.

Rauramo vill inte underskatta klimatförändringen på global nivå, men uppmanar att tänka efter vad det lönar det sig att göra i Finland för miljön eller mot koldioxidavtrycken. Vad kan vi påverka på riktigt? Den globala ökningen av koldioxidutsläppen under de fem senaste åren motsvarar Finlands koldioxidutsläpp under 150 år. Finlands koldioxidutsläpp utgör cirka en promille av koldioxidutsläppen i världen. “Oavsett om Finland uppnådde noll koldioxidutsläpp eller fördubblade sina utsläpp, skulle man i praktiken inte kunna mäta eller konstatera skillnaden.”

I jämförelse med debatten om klimatförändringen framträder Östersjön som ett konkret och viktigt objekt. “Eftersom Östersjön fortfarande kan räddas.” Rauramo konstaterar att man inte kan göra det med donationerna från ett enda företag, men när alla deltar, blir vår tro på att vi tillsammans kan rädda Östersjön allt starkare. “Det här är ett praktiskt projekt. ”

Många av de företag som stöder John Nurminens Stiftelses Ett rent Östersjön-projekt vill också ha kommersiella fördelar i utbyte för sitt sponsorstöd. Rauramo preciserar saken för Sanomas del. När Sanoma skänker medieplats, utgår företaget från att det får kommersiella fördelar bland annat genom image och anseende. De rena penningdonationerna görs däremot på bolagsstämmans beslut, och genom dem söker bolaget inte direkta marknadskommunikationsmässiga fördelar.

Sanoma har understött det arbete som John Nurminens Stiftelse gör med betydande insatser sedan 2006. Stödet har bestått av både pengar och annons- och medieplats i Sanomas olika medier. 

Relaterade länkar