07.09.2018

Från förtjusning till kärlek på allvar – hur John Nurminen Stiftelse föll för gipsbehandling

”Men forskarna presenterade fakta för oss som fick oss att bli förbluffade.”

Bloggskribenterna projektchef för John Nurminens Stiftelses Ett Rent Östersjön-projekt Anna Saarentaus och direktör för Ett Rent Östersjön-projekten Marjukka Porvari berättar varför stiftelsen gav sig in på att främja gipsbehandling av åkrar. 

På stiftelsen blev vi förtjusta i gips hösten 2014. Det var ingen snabb process och inte kärlek vid första ögonkastet. För stiftelsen presenteras med jämna mellanrum olika vattenvårdsåtgärder som man lovar kommer att rädda Östersjön. Världen är full av idéer och vi välkomnar dem alla, men samtidigt är vi obönhörligt strikta då det kommer till våra kriterier: det måste finnas vetenskapliga bevis för minskade näringsämnen i praktiken. Minskningen måste vara omfattande och åtgärderna måste vara lätta att genomföra och kostnadseffektiva.

Vi hade inte trott att det skulle kunna finnas sådana åtgärder för att minska belastningen från jordbruket, i synnerhet om åtgärderna även borde minska halten frigjord fosfor som bidrar till blågröna alger. Men forskarna presenterade fakta för oss som fick oss att bli förbluffade. En omedelbar minskning av avrinningen av fosfor från åkrar på ungefär 50 procent, en del av den även frigjord fosfor; en betydande minskning av avrinning av fasta ämnen; och förverkligande med avfall som råvara som det finns hur mycket som helst av i Siilinjärvi. Allt detta med över tio års erfarenhet och vetenskapligt bevisat vid användning på åkrar!

I vårt tidigare arbete med punktkällor som påbörjades år 2005 lyckades vi minska den årliga fosforbelastningen på Finska viken med flera tusentals ton genom våra projekt med avfallsreningsverken i St Petersburg och gödselfabriken vid floden Luga. Vi hade redan lyckats rena Finska viken, men i synnerhet i de inre delarna av Skärgårdshavet som många av oss tycker är bland det vackraste vårt land har att erbjuda, fungerar inte dessa åtgärder för att förbättra havets tillstånd. Där är den främsta faktorn vårt eget jordbruk.

”Fantastiskt!”, konstaterade vi om tanken om att vi skulle kunna rena vårt kära Skärgårdshav och gav oss in för uppdraget med en iver bekant från våra projekt i Ryssland. På forskarnas begäran gav vi oss in på att förverkliga idén om ett omfattande pilotprojekt för gipsbehandling. Våren 2015 träffade vi ledningen för MTK och SLC, de dåvarande jordbruks- och miljöministrarna samt representanter för alla riksdagsgrupper som valde att träffa oss. Vi skrev insändare i tidningar och brev till riksdagsledamöter och spred ivrigt glädjebudskapet om möjligheten att rädda Skärgårdshavet. Samtidigt inkluderade vi gipsbehandling som en konkret pilotåtgärd i vårt NutriTrade-projekt som var under beredning.

Hösten 2015 kunde vi glädjas åt att vårt enträgna arbete burit frukt: vi skulle kunna förverkliga gipsbehandling i Egentliga Finland i Lundo och Pemar i avrinningsområdet från Savijoki å med två projekt! Programmet Interreg Central Baltic hade först beviljat finansiering för gipsbehandling som en del av NutriTrade-projektet. Sedan hade regeringen gjort det till en del av sitt spetsprojektprogram och SAVE-projektet som uppkom som ett resultat beviljades finansiering av miljöministeriet.

Projektchef för gipsprojektet i Vanda å Anna Saarentaus leder även NutriTrade-projektet som är på slutrakan. Gipsbehandling var en pilotåtgärd inom NutriTrade-projektet.

 

Försöket i Egentliga Finland som omfattade över 1 500 hektar visade att vår förtjusning varken var huvudlös eller övergående: fortsättningsvis ser det ut som att gips minskar fosforavrinningen från åkrar med 50 procent, ytterst effektivt minskar erosion och avrinning av fasta ämnen och dessutom är just så kostnadseffektivt som tänkt. Försöket med gipsbehandling visade att åtgärden även i praktiken kan genomföras effektivt exempelvis då det kommer till logistik och att odlarna anser den vara en bra åtgärd som är lätt att förverkliga. Dessutom fick vi viktig kunskap om att gips inte har några skadliga sidoeffekter för vattenorganismerna.

Marjukka Porvari och odlare Jussi Myyrinmaa.

 

Resultaten övertygade oss om att vår förälskelse måste utvidgas till riksomfattande verksamhet på hela syd- och västkusten. På stiftelsen är vi både ivriga och ytterst otåliga då det kommer till Östersjön – ingen tid får spillas då det gäller att rädda havet. Därför kändes tanken om att utvidga gipsbehandlingen först vid inledningen av nästa EU-stödperiod, kanske 2022–2023 beroende på fördröjningen förorsakad av Brexit, väldigt avlägsen. Vi fattade därför beslut om att starta gipsbehandlingsprojektet för privata åkrar omedelbart då de slutliga resultaten från projektet i Egentliga Finland stod klara våren 2018. Som föremål för projektet valdes Vanda å, som används för rekreation av över en miljon människor. Vi fattade även beslut om att fördubbla antalet hektar inom försöket i Egentliga Finland till åtminstone 3 000 hektar, för att kraftigt minska avrinningen i Gammelstadsviken och Finska viken via Vanda å.

Vi började kontakta potentiella privata forskare vintern 2018. Vårt besök på miljöministeriet i januari 2018 avslöjade den glada överraskningen att det eventuellt var möjligt att få även offentlig finansiering för gipsbehandlingen av åkrarna vid Vanda å.

Och nu, bästa damer och herrar, efter vårt ihärdiga arbete kan vi stolt presentera SAVE-projektets lillasyster: gipsprojektet för Vanda å finansierat med privata och offentliga medel såg officiellt dagens ljus 28.6 (se meddelande om gipsprojektet för Vanda å). Vi fick ihop så omfattande finansiering att vi kan gipsbehandla nästan 3 500 hektar åkrar vid Vanda å!

Gipsprojektet för Vanda å genomförs utöver stiftelsen av Vattenskyddsföreningen för Vanda å och Helsingforsregionen, Helsingfors universitet och Finlands miljöcentral. År 2018 har avtal om gipsbehandling ingåtts med 23 odlare. De omfattar 1 080 hektar. Nästa år fortsätter vi med över dubbelt så många hektar.

Gipset hämtas från Siilinjärvi med långtradare direkt till åkern och sprids ut med samma utrustning som kalk i samband med höstsådden.

I arbetsplanen ingår utöver spridning av gipset uppföljning av vattenkvalitet, fiskundersökningar och åkerrenevenemang.  Vi önskar också få bidrag från allmänheten för att rädda Vanda å, så en massfinansieringskampanj har inletts för projektet. Varje hundralapp donerad till projektet ökar det gipsbehandlade området med nästan en halv hektar och minskar fosforbelastningen med 1,4 kilo. Kan det finnas något mer konkret sätt att skydda de egna närvattnen och Östersjön än att gipsa en egen åker på ett halvt hektar!? Och det här är inte allt. Även Borgå Vatten har dragit sitt strå till stacken med sitt beslut att neutralisera sitt eget näringsavtryck genom att stödja gipsbehandling av åkrar (se meddelande om gipsbehandling av åkrar vid Borgå å.) Denna donation ledde till gipsprojektet för Borgå å. I Borgå deltar fem odlare med totalt 73 hektar.

Vår inledande förtjusning har alltså visat sig vara av bestående karaktär och redan lett till två nya gipsprojekt. Vi hoppas innerligt att höstens budgetförhandlingar leder till flera projekt och att gipsbehandling snabbt kan utvidgas till en riksomfattande åtgärd i hela Södra och Västra Finland. Vi drömmer redan om ett rent Östersjön och rena åar!

Denna bloggtext publiceras första gången på webbplatsen för forskningsprojektet SAVE . Inom projektet utreds lämpligheten hos gipsbehandling av åkrar för att förbättra Skärgårdshavets och hela Östersjöns tillstånd.

Fotografierna i bloggtexten är tagna på åkrarna vid Myyrinmaas gård under åkerrendagen 5.9.2018. Fotograf Ilkka Vuorinen. 

 

Kipsikäsittelyn avulla voidaan leikata jopa puolet pellon ravinnepäästöistä. Kuva: Ilkka Vuorinen

Related