12.02.2020

John Nurminens Stiftelses nya projekt Gödselfrakt söker lösningar för näringsutsläpp från gödseltransporter

I skyddet av Östersjön har en ny, potentiellt mycket betydande källa till näringsutsläpp identifierats: sjötransporten av gödsel. Risken för näringsutsläpp uppstår vid lastning och lossning av gödsel i hamnar, samt vid tvättning av gödselfartygens lastrum på öppet hav.

Vid lastning av gödsel är problemen bland annat att gödselmedlen dammar, att de hamnar i havet antingen direkt vid lastningsstadiet eller med hamnens avrinningsvatten, samt andra metoder där dammande material sprids ut i omgivningen via luften. Enligt internationella avtal är det tillåtet att släppa ut det vatten som använts vid tvättning av fartygens lastrum 12 sjömil från kusten, eftersom det inte innehåller skadliga ämnen.

I det första stadiet i John Nurminens Stiftelses Gödselfrakt-projekt som lanserades 7.2.2020 på båtmässan, utreds de bästa teknikerna och metoderna för lastning av gödsel och tvättning av lastrummen. Samtidigt strävar man efter att klargöra problemets omfattning. I nästa fas främjar man införandet av åtgärder för att tillsammans med aktörerna inom branschen, t.ex. hamnar, hamnoperatörer, gödseltillverkare och städer, minska utsläppen i hela Östersjöområdet.

I Finland måste hamnarna ha miljötillstånd, vilket betyder att de är skyldiga att bedöma inverkan från sin verksamhet och erbjuder därmed en bra möjlighet att påverka metoderna för hantering av gödsel. Dessutom syftar projektet till att påverka den internationella lagstiftningen gällande lastrummens tvättvatten.

 Möjlighet till betydande minskning av näringsämnen

Risken för näringsutsläpp vid gödseltransporter lyftes fram av Östersjöns skyddskommission HELCOM under åren 2018‒2019. Enligt organisationen Coalition Clean Baltic som verkar i Östersjöregionen kan de årliga näringsutsläppen från gödseltransporter även enligt försiktiga uppskattningar uppgå till flera tusen ton.

Enligt en studie som publicerades 2017 av Kymmene älvs vatten och miljöförening (Kymijoen vesi ja ympäristö r.y.), kan de årliga näringsutsläppen i en hamns avrinningsvatten uppgå till flera ton fosfor och till och med hundratals ton kväve, vilket motsvarar ett års utsläpp från ett avloppsreningsverk i en stor stad. Förutom via avrinningsvattnen från hamnarnas markområden, hamnar näringsämnen i havet via det damm som uppstår vid lastningen, samt i samband med att lastrummen tvättas ute på öppet hav.

“Vi har i Östersjöområdet i åratal strävat efter att stoppa fartygstrafikens utsläpp av avloppsvatten i havet. Strategin har varit riktig, men enligt den information som nu tagits fram kan gödselterminalernas näringsutsläpp även försiktigt uppskattat vara flera gånger större än utsläppen från sjöfarten”, säger Seppo Knuuttila, specialforskare vid Finlands Miljöcentral.

Projektets omfattning illustreras av ett fiktivt exempel. Lastfartyget har en last på 5 000 ton gödsel. Det kombinerade gödselmedlet innehåller fem procent fosfor. I transportavtalen godkänns ett svinn på 0,5 procent av lasten, vilket huvudsakligen uppstår i de olika lastningsstadierna. I denna beräkning antas att svinnet endast skulle utgöra en tiondel av detta. Därmed skulle 2,5 ton gödsel innehållande 125 kg fosfor hamna i vattnet. När denna mängd fosfor släpps ut i havet är den tillräcklig för att producera 125 ton alger. Illustration: Anne Haapanen

 

”Miljövänlighet och hållbarhet är globala megatrender inom sjöfartssektorn och de finska rederierna är pionjärer inom dessa. Sjöfartsindustrin har redan länge satsat stort på hållbarhet och nya lösningar har utvecklats i Finland. Dessa kan tjäna som modeller även för andra. I Finland ses hållbarhet som ett tillvägagångssätt och en konkurrensfördel. Även om finländska handelsfartyg bara transporterar omkring fem procent av den totala sjötransporten av gödsel i Finland, vill vi vara delaktiga i utvecklingen av bästa praxis för att minska utsläppen av näringsämnen från gödseltransporter. Gödselfraktprojektet som John Nurminens Stiftelse lanserat är ett utmärkt exempel på verksamhet där en betydande positiv miljöpåverkan kan uppnås genom samarbete och bästa praxis”, säger Tiina Tuurnala, vd för Rederierna i Finland r.f.

Samarbete också med ryska gödseltillverkare

Gödselfraktprojektet gäller Finland och Finska viken, samt hela Östersjöregionen, speciellt sådana hamnar som hanterar gödselfrakt där ryska aktörer spelar en viktig roll. Finland och Ryssland är de enda länderna i Östersjöregionen med egna fosforreserver. Ryska företag är globala gödseltillverkare, så deras betydelse för gödseltransporterna i Östersjöområdet är stor. Genom sina tidigare projekt har stiftelsen lång erfarenhet av att verka i Ryssland och goda kontakter med de viktigaste ryska aktörerna inom branschen.

Projektets framgång är beroende av ett omfattande samarbete både i Finland och utomlands. Kirsti Tarnanen-Sariola, biträdande chef för Finlands Hamnförbund uppmuntrar till samarbete: ”Gödselsvinn är en typisk utmaning som kräver samarbete mellan olika aktörer.” ”Hamnoperatörerna och fraktägarna känner till de nuvarande metoderna och just därför är det bra att fundera över lösningar även med dem”, fortsätter Juha Mutru, vd för Hamnoperatörerna r.f. ”I Finland har aktörerna redan nu exempel på metoder och tekniker som väl uppmärksammar havsmiljön.”

Mätt i antalet gödseltransporter är Nystads hamn den 13. största i Östersjöregionen. I samband med Yaras fabrik i Nystad finns en djuphamn som tar emot 350 fartyg per år och som hanterar 1,7 miljoner ton produkter och råvaror. Fabriken producerar cirka 1,3 miljoner ton gödsel per år, varav 85 procent exporteras via hamnen och 65 procent blir kvar i Östersjöregionen.

”I Yaras hamn i Nystad har vi satsat på att hålla utsläppen så låga som möjligt vid lastning och lossning av fartyg. Det är fråga om enkla metoder som kan förhindra damm eller att näringsämnen hamnar i vattnet, som till exempel täckta transportband och mottagning och vidaretransport av tvättvatten. Vi delar gärna med oss av våra egna bra metoder och lär oss samtidigt av andra aktörer”, säger fabrikschef Teija Kankaanpää.

John Nurminens Stiftelses ombudsman Annamari Arrakoski-Engardt konstaterar att Gödselfrakt-projektet är ett bra tillägg till stiftelsens övriga samarbetsprojekt: ”Vi har 15 års erfarenhet av internationella miljöprojekt och genom dem, ett starkt nätverk och kunskap också om sjöfartens miljöpåverkan. Vi beslutade att inleda ett samarbetsprojekt eftersom vi ser möjligheten att minska näringsbelastningen i Östersjön genom betydelsefullt riktade och kostnadseffektiva åtgärder, samt genom att dela finländskt kunnande och praxis i Östersjöregionen”.

”Vi har samarbetat med gödselindustrin även i våra tidigare projekt, bland annat vid den ryska floden Luga. Jag tror att med samma lösningsorienterade attityd och goda samarbete med aktörerna i branschen kan vi också nu skapa betydande miljöfördelar för Östersjön”, fortsätter Marjukka Porvari, direktör för John Nurminens Stiftelses projekt Ett Rent Östersjön.

John Nurminens Stiftelse har startat nästan 40 Ett Rent Östersjön-projekt, varav 25 hade slutförts i slutet av 2019. Under bara 10 års tid har den eutrofierande fosforbelastningen enbart i Finska viken minskat med t.o.m. 75 procent genom två effektiva insatser i Sankt Petersburg och Kingisepp. Stiftelsen har spelat en avgörande roll i båda insatserna. För att minska jordbruksutsläpp främjar stiftelsen bland annat gipsbehandling av åkrar i gipsprojekten för Vanda å och Östersjöområdet. Stiftelsen har också lanserat två projekt för hållbart fiske i Östersjön. Dessutom leder stiftelsen också det EU-finansierade SEABASED-projektet som undersöker möjligheterna att minska på den interna näringsbelastningen i Östersjön. Stiftelsen är partner i det EU-finansierade BEST-projektet som leds av Helsingfors stad. Projektet strävar efter att utveckla bästa praxis för hantering av industriellt avloppsvatten vid kommunala vattenrengöringsverk. Stiftelsen fick i januari EU-finansiering för det treåriga Sustainable biogas-projektet.

Ytterligare information

Marjukka Porvari
Direktör, Projekten Ett Rent Östersjön
Tfn +358 (0)41 5491 535
marjukka.porvari@jnfoundation.fi

Anna Saarentaus
Projektchef, Projekten Ett Rent Östersjön
Tfn +358 (0)40 719 0208
anna.saarentaus@jnfoundation.fi

John Nurminens Stiftelse – skydd av Östersjön och kulturgärningar
Syftet för John Nurminens Stiftelse, som grundades 1992, är att rädda Östersjön och dess kulturarv för kommande generationer. Stiftelsen har belönats för sin kunskapsförmedling och produktion av havsrelaterad kulturinformation. I stiftelsens projekt Ett Rent Östersjön förbättras Östersjöns tillstånd med konkreta åtgärder som minskar såväl belastningen på havet som miljöriskerna. Arbetet styrs av mätbara resultat och effekter. www.johnnurmisensaatio.fi/sv 

Relaterade länkar