08.11.2016

Kostnadseffektivitet i skyddspolitiken för Östersjön – John Nurminens Stiftelses NutriTrade-projekt ruskar om verksamhetsmodellerna på EU:s Östersjöstrategis årliga forum i Stockholm

John Nurminens Stiftelse utmanar deltagarna i det årliga forumet för EU:s Östersjöstrategi i Stockholm att få fart på skyddspolitiken för Östersjön. På seminariet, som organiseras av stiftelsen, diskuteras skyddet av Östersjön och så kallade flexibla mekanismer. Exempel på dylika är frivillig och skyldighetsbaserad utsläppshandel samt ekologiska kompensationssystem där en aktör kan ersätta förorsakad skada genom exempelvis att iståndsätta en annan motsvarande livsmiljö. Flexibilitet kan också skapas genom att erbjuda nya sätt att medverka i skyddet av Östersjön.

En betydande del av skyddet av Östersjön finansieras med offentliga medel, både från enskilda stater och även från EU. Också den privata sektorn samlar in betydande summor för skyddet av Östersjön. Finansieringen riktas dock inte nödvändigtvis de allra effektivaste skyddsmetoderna för Östersjön. Syftet med seminariet är att hitta styrmedel och lösningar på operativ nivå som uppmuntrar till mer effektivt riktad finansiering av skyddsåtgärderna för Östersjön i framtiden.

Utgångspunkten i John Nurminens Stiftelses NutriTrade-projekt är kostnadseffektivitet: I det treåriga projektet, som finansieras av EU:s Interreg Central Baltic-program, tas effektiva åtgärder fram i ett pilotprojekt för att minska utsläppen. Även en plattform skapas där de som genomför utsläppsminskningar, exempelvis de aktörer som tillhandahåller teknologi och service, kan ansöka om finansiering för konkreta och effektiva utsläppsminskningsåtgärder. De frivilliga finansiärerna kan från plattformen välja ett objekt som de vill medverka i finansieringen av. Projektet resulterar sålunda i en ny mekanism för finansiering av skyddsåtgärder.

Flexibilitet och effektivitet – färdplan för politiska beslutfattare

Förutom den konkreta plattform som sammanför projekt och finansiärer är syftet med NutriTrade-projektet att ta fram en färdplan för de politiska beslutsfattarna. Färdplanen kan ge större inflytande på vattenskyddspolitiken både på nationell och internationell nivå.

Åtgärderna för minskning av utsläpp testas också i praktiken i form av projektets pilotåtgärder. I projektet genomförs pilotprojekt för att minska näringsbelastningen i Östersjön. Detta sker genom fiske av karpfiskar (närfiskprojektet i Skärgårdshavet), gipsbehandling av åkrar (SAVE-projektet) och musselodling.

Projektchef Anna Saarentaus, som har lett NutriTrade-projektet i drygt ett år, hoppas på att nya idéer presenteras under seminariet: ”De flexibla mekanismerna kan leda till kostnadsbesparingar och möjliggöra en samordning av Östersjöns skydd och den ekonomiska verksamheten. Nya sätt för medverkande kan å sin sida styra placeringen av utsläppsminskningsåtgärderna dit det finns efterfrågan på dem. “Det är naturligt att Sverige och Finland initierar diskussionen eftersom invånarna i dessa länder är beredda att betala för att förbättra situationen för Östersjön. Länderna kunde också inta rollen som föregångare i förnyelsen av miljöpolitiken.”

Vid seminariet “New thinking and policy design – can flexible mechanisms save the Baltic Sea?” håller två experter anföranden, varefter ämnet tas upp i en paneldiskussion.

Professorn i miljöekonomi vid Helsingfors universitet, Markku Ollikainen, som håller det första anförandet, vill att kostnadseffektivitet ska utgöra den princip som styr miljöåtgärder. Om minskningsåtgärderna för näringsutsläppen riktades optimalt, skulle kostnaderna endast uppgå till 17 procent av vad som tidigare uppskattades skulle behövas för att uppnå målen i HELCOMs handlingsprogram för skyddet av Östersjön. Som exempel på förbättringar av kostnadseffektiviteten kan nämnas SAVE-projektet. I projektet som leds av Ollikainen klarläggs gipsets lämplighet för minskning av näringsutsläppen från jordbruket. Gipsning av åkrar är en förmånligare och miljömässigt effektivare metod än någon annan metod som används inom jordbruket just nu. Enligt vad man tidigare har kommit fram till kan gipset minska transporten av upplöst fosfor från åkrarna med 30 procent, utan att några förändringar i odlingspraxis krävs, minskningar av odlingsarealen behövs eller utan att det leder till sämre skördar.

Ollikainen anser att mer frivillig kompensering av näringsutsläpp skulle förbättra situationen för miljön, leda till att fler tar samhällsansvar, möjliggöra en utveckling av lokala lösningar och locka nya aktörer till skyddet av Östersjön.

Biträdande professor Lassi Ahlvik vid Norges Handelshøyskole berättar om tillämpningen av utsläppshandel inom vattenskyddet i Nordamerika. Han påminner om att näringsutsläppshandeln aldrig ersätter reglering, och att efterfrågan på skyldighetsbaserad utsläppshandel uppstår som ett resultat av regleringen. Av erfarenheterna i Nordamerika går det att lära att systemet med utsläppshandel ska hållas så enkelt och tydligt som möjligt, dock så att möjligheten för miljörisker minimeras.

I paneldiskussionen, som handlar om att försöka att hitta nya metoder vid sidan om de nuvarande skyddsåtgärderna för Östersjön, medverkar Monika Stankiewicz, generalsekreteraren för HELCOM, skyddskommissionen för Östersjön, Stefan Berggren, representant för det svenska miljödepartementet, Sara Kymenvaara, juridisk rådgivare för Ålands landskapsstyrelse och verksamhetsledare Mikhail Durkin (Coalition Clean Baltic) som representerar medborgarorganisationernas synvinkel samt Henrik Scharin (Anthesis Enveco) och ekonomichef Martin Grotenfelt (Maintpartner Group) som båda representerar den privata sektorn.

Vilken slutsats kom ni fram till på seminariet? En nyhet om seminariet kommer att läggas på NutriTrade-projektets webbplats www.nutritradebaltic.eu.

I NutriTrade-projektet skapas ett system för genomförande och finansiering av frivilliga åtgärder för näringsminskningar i Östersjön. NutriTrade-projektet genomförs av John Nurminens Stiftelse, Naturresurscentralen, Helsingfors universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Anthesis Enveco. Totalbudgeten för projektet är 2,1 MEUR varav EU:s andel av finansieringen (EU Interreg Central Baltic-programmet) utgör nästan 1,6 MEUR. Stiftelsen finansierar projektet med totalt 256 000 euro. Projektet är ett flaggskeppsprojekt i EU:s Östersjöstrategi och har som mål att uppnå betydande utsläppsminskningar och därigenom få Östersjön i ett bättre ekologiskt skick.

John Nurminens Stiftelse grundades 1992 och utför ett effektivt och resultatrikt arbete till förmån för Östersjön och det maritima kulturarvet. Stiftelsens projekt Ett Rent Östersjön förbättrar Östersjöns tillstånd med konkreta åtgärder som minskar belastningen på och miljöriskerna för havet. Projekten Ett Rent Östersjön finansieras med privata donationsmedel och offentligt stöd.  

www.nutritradebaltic.eu
www.facebook.com/nutritradebaltic
www.johnnurmisensaatio.fi

Mer information:

Anna Saarentaus
Projektchef, NutriTrade-projektet
John Nurminens Stiftelse
+358-40-719 0208
fornamn.efternamn@jnfoundation.fi

 

Relaterade länkar