04.09.2015

Näringsutsläppshandel i Östersjöområdet utvecklas med finländska och svenska krafter

Annamari Arrakoski-Engardt är John Nurminen Stiftelses ombudsman.
Artikeln publicerades den 24 juni 2015 (Mediaplanet, Kauppalehti).

Målet med projektet NutriTrade, som leds av John Nurminens Stiftelse, är att införa näringsutsläppshandel nationellt i Finland och Sverige och i hela Östersjöområdet, och att bidra till skyddet av Östersjön genom detta. I systemet för näringsutsläppshandel är det möjligt att uppta alla verifierade metoder som bidrar till att kostnadseffektivt och snabbt minska mängden eutrofierande näringsämnen i Östersjön. Syftet är att skapa en mekanism för att identifiera, finansiera och genomföra sådana åtgärder. Projektet har utsetts till ett av flaggskeppsprojekten i EU:s strategi för Östersjön.
År 2011 utreddes det hur mycket länderna kring Östersjön skulle vara beredda att betala för att förbättra Östersjöns tillstånd. Störst betalningsvilja hade Sverige och näst störst Finland. Den genomsnittliga betalningsviljan per person var högst i Sverige, 111 euro. Finländarna skulle i genomsnitt betala 56 euro. Resultatet är inte överraskande: finländare och svenskar som badar i havet eller tillbringar semestern på stugan eller i båten lider mest av blåalgsblomningarna varje sommar. De får också störst nytta av åtgärder som förbättrar havets tillstånd.
De största möjligheterna att snabbt minska belastningen av Östersjön finns utanför Finlands och Sveriges gränser: i det befolkningsrika Polen, i Ryssland, i Kaliningrad och Leningrad samt i de baltiska länderna. Belastning kommer också från stater som inte ligger vid Östersjökusten, särskilt från Vitryssland, därifrån näringsämnen, fosfor och kväve rinner ut i havet via älvarna genom Lettland, Litauen och Polen.
Vitryssland är ett bra exempel på varför det är viktigt att blicka längre ut bortom de egna gränserna när det gäller skyddet av Östersjön. Men varför ska ett fattigt land som inte har någon kustlinje vid Östersjön och inte ens är medlem i EU eller i skyddskommissionen för Östersjön betala för en effektiviserad rening av avloppsvattnet, när verksamheten gynnar sådana rika länder som Finland och Sverige? Faktum är att Finland och Sverige kan plöja ner hundratals miljoner för att begränsa sitt jordbruk och sin punktbelastning utan att det ger några synliga resultat på havets tillstånd. Därför lönar det sig och är rent av en nödvändighet med ett gräns- och sektorsöverskridande samarbete i skyddet av Östersjön. Det är viktigt att de knappa resurserna används till så kostnadseffektiva och snabba åtgärder som möjligt för att minska näringsutsläppen.
Hur fungerar näringshandeln i praktiken?
Projektet NutriTrade utvecklar nya, innovativa metoder som gör det möjligt att minska mängden näringsämnen som eutrofierar Östersjön i havet.  Utsläppsköparna deltar frivilligt i verksamheten genom att finansiera namngivna åtgärder som minskar näringsämnesbelastningen. Till exempel städer, kommuner, privata företag och medborgare kan neutralisera sitt fosforavtryck genom att finansiera ett objekt där näringsämnena kan avlägsnas så kostnadseffektivt som möjligt. Den andra parten, dvs. mottagarna av finansieringen, är aktörer som är beredda att minska utsläppen av näringsämnen i Östersjön med egna, klart mätbara åtgärder, som är genomförbara men som saknar nödvändig finansiering. Sådana parter kan vara t.ex. vattenverk som vill förbättra reningen av avloppsvatten över den miniminivå som föreskrivs. Till exempel Helsingfors stad deltar i ett pilotprojekt där staden kan neutralisera sina egna årliga fosforutsläpp på 20–30 ton genom att stödja åtgärder för att minska motsvarande mängd utsläpp i Vitryssland.
Utöver effektivisering av avlägsnandet av näringsämnen från avloppsvatten vid reningsverk har man identifierat och verifierat flera konkreta åtgärder som kan användas för att minska mängden näringsämnen i havet. Exempel på dem är odling av musslor, gipsbehandling av åkrar och fiske efter mörtfiskar.
Enligt planerna ska det treåriga projektet inledas hösten 2015 och fortsätta till år 2018. Projektet leds av John Nurminens Stiftelse. Från Finland medverkar Helsingfors universitet och Naturresursinstitutet (LUKE) och från Sverige medverkar Initiativet Hållbara Hav och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).

 

John Nurmisen Säätiön asiamies Annamari Arrakoski-Engardt. Kuva: Tero Pajukallio

Relaterade länkar