18.12.2017

Östersjön räddas bit för bit – och fisk för fisk

Det mest omfattande problemet i Östersjön är fortfarande eutrofieringen, vars synligaste – och mest obehagliga – symptom är algblomningarna varje sommar. För att bli av med problemet behövs fortfarande en betydande minskning av näringsutsläppen. Denna översikt beskriver vad vi har åstadkommit i år.

Vi börjar med fisken. Vårt närfiskprojekt slår två flugor i en smäll: näringsbelastningen minskar i Östersjön och det ur miljöns perspektiv alltför täta beståndet av karpfisk utnyttjas bättre. Trots svåra väderförhållanden var fångsten av braxen och mört i år ca 150 000 kg, och samtidigt försvann 1,2 ton fosfor ur havet – över en fjärdedel av hela Åboregionens utsläpp av avloppsvatten!

Inom jordbruket stödjer vi gipsbehandling av åkrar, en ny revolutionerande åtgärd som avsevärt kan minska avrinningen av näringsämnen ut i Skärgårdshavet. Gipsningen förutsätter inga förändringar i jordbruksmetoderna, och den minskar inte odlingsarealen eller försämrar skörden. Löftet i samband med åtgärden hör till kategorin Finland 100: genom detta kan Finland visa omvärlden hur vattenskyddet och jordbrukssektorn ges mervärde.

I höst startades även projektet BEST, där man förbättrar kontrollen av industriernas avloppsvatten vid kommunala avloppsreningsverk i fem länder vid Östersjön. Syftet är att utveckla tekniska lösningar och administrativ praxis för att ytterligare minska industriutsläpp som stör verksamheten vid de kommunala reningsverken. Vi är stolta och glada över att detta samarbetsprojekt med flera aktörer äntligen kommer igång, eftersom idén och utvecklingen till projekt kom från oss.

Vid hönsfarmen Udarnik i Ryssland anlades i sin tur ett filtreringssystem som minskar avrinningen av näringsämnen från hönsfarmens gödselbassänger till vattendragen. Projektet har krävt uthållighet och tid, och filtreringssystemet kunde inte genomföras helt i den planerade utsträckningen. Vi är ändå nöjda att området äntligen har ett projekt som konkret minskar utsläppen från gödselbassängerna. Även fosforreningsprojektet gällande staden Kingisepps avloppsvatten minskar utsläppen från Ryssland till Finska viken, och detta är näst intill färdigt.

I år har vi förberett nya projekt ur olika synvinklar för att rädda Östersjön. I mars startar vi ett nytt projekt vars syfte är att undersöka och kartlägga metoder för att ta itu med näringslagren i bottensedimenten. Dessa lager stöter ut fosforhaltigt vatten i hela Östersjöregionen. Ett annat stort problem i Östersjöregionen är utsläppen från biogasproduktionen. Vi har utarbetat en rapport om detta i år, och utifrån denna börjar vi nästa år förbereda praktiska åtgärder för att ta itu med problemet.

Vad kan jag göra för Östersjön?

Även enskilda medborgare vill påverka miljön genom sina egna handlingar. I år var vi med i ett projekt som skapade den första finländska kalkylatorn av det individuella fotspåret i Östersjön.

Enligt Östersjökalkylatorn skyddar man havet enklast och mest effektivt genom att öka andelen vild fisk och vegetarisk föda i kosten. Man bör speciellt främja inhemsk fisk som fångats enligt normerna för hållbar utveckling. Man behöver inte sluta äta kött, men man bör minska det. När presidenten i höstas twittrade om att han börjat med en köttdag i veckan, blev den viktiga frågan återigen föremål för diskussion. Exemplets makt behövs!

Utifrån Östersjökalkylatorn utvecklade vi spelet Splash där skolelever kan testa hur deras val påverkar havets tillstånd. Detta spel används redan i Allas Sea Pool och nästa år kan man spela det på stiftelsens hemsidor och vid olika evenemang.

Inom digitala projekt utmärkte sig stiftelsen även i miljöarbete då vi utöver Östersjökalkylatorn och -spelet även offentliggjorde plattformen Nutribute för gräsrotsfinansiering till stöd för skyddet av Östersjön. Syftet med nätplattformen är att gå vidare från idéer till aktivitet – att presentera konkreta projekt för att skydda Östersjön samt skapa en stödgrupp för dem. Nätplattformens första användare har varit städerna Helsingfors, Kotka, Borgå och Åbo samt vattenverken i dessa. De har beslutat att neutralisera sina fosforutsläpp, dvs. stödja vattenreningsverkens externa projekt med ett belopp som åstadkommer en utsläppsminskning som motsvarar reningsverkens årliga fosforutsläpp. Genom städernas och vattenverkens åtgärder i Östersjön har fosforbelastningen där minskat med 24 ton!

Vid Östersjökusten och i inlandet finns tusentals hem, sommarställen, öar, seglingsklubbar, researrangörer och museer som för vidare hundraåriga traditioner inom sjöfart och sjöliv. Vår generation befinner sig vid en vändpunkt. Det är en svindlande tanke att man kommer att minnas oss genom vad vi gjorde – eller inte gjorde – för att rädda Östersjön och dess arv.

Ett varmt tack för det gångna året till alla sponsorer och samarbetspartners i projekten Ett rent Östersjön. Tack vare ert stöd är vi återigen ett steg närmare ett renare Östersjön.

Annamari Arrakoski-Engardt
Ombudsman för John Nurminens Stiftelse

Related