20.09.2011

PURE-seminariet i Lübeck: Avloppsreningsverken behöver en skräddarsydd strategi för slamhantering

Jan-Eric Luft (EBL) och Monika Piotrowska-Szypryt (Gdansk miljöcentral) på Lübecks avloppsreningsverk. Foto Lotta Ruokanen/HELCOM.
Jan-Eric Luft (EBL) och Monika Piotrowska-Szypryt (Gdansk miljöcentral) på Lübecks avloppsreningsverk. Foto Lotta Ruokanen/HELCOM.

 

116_PURE_logo_web 259_EU_reference_Web

Den fortsatta behandlingen av det slam som uppstår vid avloppsreningsverk är en central del av en modern, effektiv och hållbar avloppsvattensbehandling. Undersökningar visar att slamhanteringen kan orsaka upp till hälften av de totala kostnaderna vid avloppsreningsverken.
I Östersjöområdet orsakar slamhanteringen problem av många olika slag. Om slammet lagras på fel sätt, kan de näringsämnen som redan avlägsnats från avloppsvattnet i värsta fall ta sig tillbaka till vattendragen. Därför har PURE-projektet* vid sidan av målet att minska fosforbelastningen även som mål att förbättra slamhanteringen.

I Lübeck ordnades den 7 och 8 september 2011 ett seminarium som presenterade olika alternativ och moderna inriktningar inom slamhantering. Deltagarna bekantade sig också med slamhanteringen vid PURE-reningsverk. I seminariet deltog representanter för alla PURE-partnerorganisationer, företrädare för reningsverk i Tyskland och experter inom slamhantering.

Evenemanget öppnades av Jan-Dirk Verwey, verkställande direktör för EBL, som svarar för avfallshanteringen och behandlingen av avloppsvatten i Lübeck. Han påpekade att beslutet att avveckla kärnkraften i Tyskland gör slammet till en ännu värdefullare energikälla. EBL kan själv utnyttja biogas för produktion av el och värme i sådan omfattning att produktionen täcker energibehovet vid Lübecks avloppsreningsverk året om.

Under seminariet hördes föredrag om slamhanteringen i Lübeck, Bremen och Bottrop samt på mindre orter i Tyskland. Dessa avloppsreningsverk har olika lösningar för slamhantering, vilket visar att den optimala strategin för slamhantering för de olika avloppsreningsverken beror på många olika faktorer; anläggningens storlek och läge, kvaliteten på det vatten som ska behandlas, den använda reningsprocessen, transportkostnaderna, tillgången till och priset av ämnen som förbättrar slammets hanterbarhet samt lagstiftningen gällande slamhanteringen.

På seminariet presenterades också nya tekniska lösningar för förbättrad energieffektivitet vid slamhantering och möjligheter att återvinna de näringsämnen som är bundna i slammet. Fosforresurserna i världen minskar, och de är också geografiskt koncentrerade. Detta ökar behovet att utveckla tekniska lösningar för att återvinna fosfor från avloppsvattensslam. Fosforn kan därefter användas som växtgödsel.

På ett möte på Lübecks avloppsreningsverk fick PURE-projektpartner höra om partnervattenverkens erfarenheter. Dessutom sökte man efter svar på de konkreta frågor om hanteringen av slam som avloppsreningsverkens representanter ställde. Deltagarna fick också bekanta sig med verksamheten på Lübecks avloppsreningsverk och med reningsverkets arbete med att vidareutveckla reningsprocessen och slamhanteringen.

De polska PURE-partneranläggningarna har egna förbränningsanläggningar för slam, av vilka anläggningen i Gdansk har nyligen blivit färdig, medan anläggningen i Szczecin har varit i drift i cirka ett år. Komposteringen av torkat slam vid reningsverket i Kohtla-Järve i Estland fungerar bra, men den process för hygienisering av slam som används vid reningsverket förbrukar mycket energi och ökar användningen av kemikalier vid torkningen av slammet. Vattenverken i Jurmala och Riga i Lettland och Brestvodokanal i Vitryssland, som investerar i avlägsnandet av fosfor inom PURE-projektet, berättade för seminariedeltagarna om hur investeringarna fortskrider på anläggningarna. Samtliga anläggningar söker för närvarande efter lösningar för slamhantering.

Seminariet var lyckat, säger Tuuli Ojala, PURE-projekchef vid John Nurminens stiftelse: ”Deltagarna fick en hel del ny information om slamhantering, och vattenverkens representanter fick tillfälle att utbyta erfarenheter om både framgångar och svårigheter i anslutning till projekten. PURE-projektets slamhanteringsdel fortsätter arbetet med att hjälpa partnervattenverken med planeringen av slamhanteringen och ta fram en flerspråkig elektronisk publikation om slamhantering.”

*PURE (Project on Urban Reduction of Eutrophication) är ett samprojekt som leds av John Nurminens Stiftelse, HELCOM och miljökommittén för Union of the Baltic Cities (UBC). Projektets syfte är att förbättra avloppsvattensbehandlingen i städerna i Östersjöområdet. Projektet stödjer utvalda avloppsreningsverk i syfte att minska deras fosforbelastning och utveckla slamhanteringen vid anläggningarna. Projektstäderna är Riga och Jurmala i Lettland, Kohtla-Järve i Estland, Gdansk och Szczecin i Polen samt Brest i Vitryssland. Projektets mål är att minska Östersjöns fosforbelastning med 300–500 ton före utgången av 2012. Projektet genomförs med delfinansiering från EU:s Östersjöprogram.

http://www.purebalticsea.eu/

Related