Torvmarkens blottade yta får ett nytt täcke av vitmossa – John Nurminens Stiftelse påskyndar återställandet av torvtäktsområden med hjälp av nyckelart
Mer information
Vitmossa (Sphagnum) är en nyckelart i myrar som genom flyttplantering kan påskynda återställandet av tidigare torvtäktsområden till livskraftiga myrar. Myrar fungerar som effektiva renare av avrinningsvatten och kolreservoarer. John Nurminens Stiftelse testar flyttplantering av vitmossa på ett tidigare torvtäktsområde i Ranua.
I Finland strävar man efter att halvera användningen av torv för energiändamål tills år 2030. För att nå detta mål avvecklas torvtäkten snabbt. Som en följd av detta används inte alla öppnade torvmarker till fullo, utan det kan finnas ett tjockt torvskikt kvar. Den torrare torvens nedbrytning fortsätter på dikade torvmarker även efter att torvtäkten har upphört, vilket orsakar betydande utsläpp till atmosfären och vattendrag.
John Nurminens Stiftelse och Stiftelsen för naturarvet återställer gemensamt tidigare torvtäktsområden i projektet Myroasen. Genom att återställa torvtäktsområden kan man förutom vatten- och klimatnyttor även öka den biologiska mångfalden när myrvegetationen återgår till ett artrikt, kolbindande ekosystem.
Vitmossa möjliggör kolbindning och ökar mångfalden
För att påskynda återställandet av mångfalden testas i projektet under juni månad flyttplantering av vitmossa på Karsikkosuo i Ranua, där återställningsåtgärder för att återfukta området genomfördes redan förra året.
”Vitmossa är en livsviktig art för att lyckas med återställandet av torvtäktsområden. Utan dess närvaro kan ett bart markområde inte återgå till en livskraftig myr som binder kol”, säger projektledare Juulia Suikula från John Nurminens Stiftelse.
Flyttplantering av vitmossa har använts och utvecklats framgångsrikt i Nordamerika sedan 1990-talet för att återställa tidigare torvtäktsområden. I Finland är användningen av metoden ny och har endast testats på ett fåtal ställen.
Vitmossa kan binda upp till 20 gånger sin egen vikt i vatten. Den skapar sura och syrefattiga förhållanden som bromsar torvens nedbrytning och möjliggör kolbindning. Dessutom minskar vitmossan metanutsläppen från myren, eftersom bakterier i mossan konsumerar metan.
”För att vitmossa ska trivas krävs framför allt rätta fuktighetsförhållanden. Vattennivån bör vara nära markytan direkt efter plantering och förbli hög genom hela våren, sommaren och hösten. Också den vitmossan som ska samlas in för flyttplantering måste trivas på sin växtplats”, säger Suikula.
Den planterade mossan har samlats in från närliggande myrar i Ranua kommun och har finfördelats för att öka spridningsytan. Mossan sprids ut på de fuktiga delarna av myren för att ge den bättre förutsättningar att börja växa.
John Nurminens Stiftelse ansvarar för återställandet av områdena och flyttplantering av vitmossa. Stiftelsen för naturarvet har förvärvat de torvtäktsområden som ska återställas och söker för dessa ett permanent skyddsbeslut enligt naturvårdslagen. På så sätt förblir områdena även i framtiden mångformiga myrar och kan fungera som kolreservoarer.
Återställning av torvtäktsområden: mot återställningsförordningens mål
EU:s återställningsförordning sätter nya mål för att förbättra naturens tillstånd. Ungefär hälften av Finlands myrar, totalt nästan sex miljoner hektar, har dikats. Därför är ett av återställningens centrala mål att återföra de torrlagda områdenas vattenhushållning mot sitt naturliga tillstånd.
”Av alla Finlands livsmiljöer är behovet av myrars återställning klart störst. Att återfukta helt torrlagda områden, såsom torvtäktsområden, är ett kostnadseffektivt sätt att uppnå de mål som återställningsförordningen ställer för Finland”, säger Suikula.
Från torvtäktsområdena och angränsande skogsbruksområden kan även dikesvatten ledas till återställningsområdet. Myrvegetationen, såsom vitmossan, binder näringsämnen och humus från dikesvattnet, vilket gör att vattnet lämnar myren renare än när det kom. Återföring av vatten till återställningsbara myrmarker är därför ett effektivt sätt för skogsbruket att skydda vattnet.
Myroasen-projektet finansieras av EU:s rättviseövergångsfond (Just Transition Fund, JTF), och projektet genomförs i samarbete med Stiftelsen för naturarvet.
Vi minskar växthusgasutsläppen och näringsläckaget till Östersjön från avställda torvfältgenom att återställa torvfälten till myrmark.
Läs nästa
Östersjön har en unik natur. Som ett resultat av mänsklig verksamhet pågår förlusten av biologisk mångfald även under vattnet.
Vårt mål är ett levande Östersjön med god ekologisk status. Skyddet kräver internationellt samarbete.