Gödselfrakt-projektet

I det första stadiet i John Nurminens Stiftelses Gödselfrakt-projekt utreds de bästa teknikerna och metoderna för lastning av gödsel och tvättning av lastrummen. Samtidigt strävar man efter att klargöra problemets omfattning. I nästa fas främjar man införandet av åtgärder för att tillsammans med aktörerna inom branschen, t.ex. hamnar, hamnoperatörer, skeppsrederier och gödseltillverkare, minska utsläppen i hela Östersjöområdet.

Mål
Mål
Minska näringsutsläppen från sjötransporten av gödsel i hela Östersjöområdet.
Tidsplan
Tidsplan
2020
2021
Status
Status
Risker för näringsutsläpp i sjötransporten och de bästa tekniker att minska utsläppen har identifierats

I skyddet av Östersjön har en ny, potentiellt mycket betydande källa till näringsutsläpp identifierats: sjötransporten av gödsel. Risken för näringsutsläpp uppstår vid lastning och lossning av gödsel i hamnar, samt vid tvättning av gödselfartygens lastrum på öppet hav.

Mer än 44 miljoner ton mineralgödsel skeppas via hamnar kring Östersjön varje år och antalet kommer bara att öka. Vid lastning av gödsel är problemen bland annat att gödselmedlen dammar, att de hamnar i havet antingen direkt vid lastningsstadiet eller med hamnens avrinningsvatten, samt andra metoder där dammande material sprids ut i omgivningen via luften. Enligt internationella avtal är det tillåtet att släppa ut det vatten som använts vid tvättning av fartygens lastrum 12 sjömil från kusten, eftersom det inte innehåller skadliga ämnen. Gödselfartygens lastrum tvättas ofta på öppet havet efter gödseltranport. Därvid kan spolvatten som innehåller fraktrester från mineralgödsel hamnar direkt i havet.

I det första stadiet i John Nurminens Stiftelses Gödselfrakt-projekt utreds de bästa teknikerna och metoderna för lastning av gödsel och tvättning av lastrummen. Samtidigt strävar man efter att klargöra problemets omfattning. I nästa fas främjar man införandet av åtgärder för att tillsammans med aktörerna inom branschen, t.ex. hamnar, hamnoperatörer, skeppsrederier och gödseltillverkare, minska utsläppen i hela Östersjöområdet. Dessutom syftar projektet till att påverka lagstiftningen gällande lastrummens tvättvatten.

 Möjlighet till betydande minskning av näringsämnen

Risken för näringsutsläpp vid gödseltransporter lyftes fram av Östersjöns skyddskommission HELCOM under åren 2018‒2019. Enligt organisationen Coalition Clean Baltic som verkar i Östersjöregionen kan de årliga näringsutsläppen från gödseltransporter även enligt försiktiga uppskattningar uppgå till flera tusen ton. Det har mätts att flera ton fosfor och hundratals ton kväve kan potentiellt rinna ut i Östersjön varje år genom en hamns dagvatten, vilket motsvarar den årliga belastningen på ett avloppsreningsverk i en stor stad. Å andra sidan kan utsläpp av mineralgödsel förhindras med enkla och förmånliga investeringar. Således har vi här möjlighet till betydande minskning av näringsämnen kostnadseffektivt.

Samarbete också med ryska gödseltillverkare

Gödselfraktprojektet gäller Finland och Finska viken, samt hela Östersjöregionen, speciellt sådana hamnar som hanterar gödselfrakt där ryska aktörer spelar en viktig roll. Finland och Ryssland är de enda länderna i Östersjöregionen med egna fosforreserver. En stor del av mineralgödsel transporteras med fartyg genom Östersjön. Ryska företag är globala gödseltillverkare, så deras betydelse för gödseltransporterna i Östersjöområdet är stor. Genom sina tidigare projekt har stiftelsen lång erfarenhet av att verka i Ryssland och goda kontakter med de viktigaste ryska aktörerna inom branschen.

Projektets framgång är beroende av ett omfattande samarbete både i Finland och utomlands. Kirsti Tarnanen-Sariola, biträdande chef för Finlands Hamnförbund uppmuntrar till samarbete: ”Gödselsvinn är en typisk utmaning som kräver samarbete mellan olika aktörer.” ”Hamnoperatörerna och fraktägarna känner till de nuvarande metoderna och just därför är det bra att fundera över lösningar även med dem”, fortsätter Juha Mutru, vd för Hamnoperatörerna r.f. ”I Finland har aktörerna redan nu exempel på metoder och tekniker som väl uppmärksammar havsmiljön.”

Mer information:

Eeva Tähtikarhu
Projektchef, Projekten Ett Rent Östersjön
John Nurminens Stiftelse
eeva.tahtikarhu(at)jnfoundation.fi
+358 (0)50 314 2102