Skärgårdshavet mår dåligt och de nuvarande åtgärderna för att rädda det är otillräckliga – med följande metoder kan återvinningen av näringsämnen effektiviseras
Mer information
Skärgårdshavet är det havsområde som mår sämst i Finland, där 80 procent av näringsbelastningen härstammar från jordbruket. En av de effektivaste åtgärderna för att minska belastningen på området är att återvinna gödselnäring från husdjursgårdar till näringsfattiga åkrar på växtgårdar. För att metoden ska bli effektiv krävs det mer kunskap om var det finns ett överflöd av gödselnäring. Dessutom behövs ekonomiskt stöd för överföring av gödsel, närmare samarbete mellan gårdarna och upphävande av gödselundantaget.
Till följd av koncentrationen av husdjursskötseln uppstår i Finland för mycket gödsel och näringsämnen i synnerhet i regionerna i sydvästra och västra Finland i förhållande till den lokala odlingens behov. I dessa områden sprids gödsel på åkrar där fosforhalten ställvis redan är hög. Överskottsnäringen sköljs bort från åkrarna och eutrofierar vattendrag och Östersjön. Samtidigt finns det många näringsfattiga åkermarker i Finland som gödslas bland annat med konstgödsel.
John Nurminens Stiftelse har tillsammans med växt- och djurgårdar sökt en lösning för att minska näringsbelastningen. I stiftelsens gödselåtervinningsprojekt flyttades gödsel från svingårdar i Skärgårdshavets avrinningsområde till åkrar i behov av fosfor. Under fyra år återvanns totalt 20 ton fosfor. I projektet deltog sammanlagt 10 svingårdar och 29 växtgårdar. John Nurminens Stiftelse gav gårdarna ekonomiskt stöd både för överföring och mottagning av gödsel.
”Jag gick med i projektet eftersom jag anser att vi behöver åtgärder för att få kontroll över näringsbelastningen i Skärgårdshavet. Att ta emot överskottsgödsel från husdjursgårdar är ett förmånligt sätt att få näringsämnen till åkrar”, säger den ekologiska jordbrukaren och lantbruksföretagaren Miika Heinonen. Till hans gård i Tarvasjoki transporterades fosforhaltigt torrgödsel som separerats från flytgödsel inom cirka 50 kilometers avstånd.
Heinonen uppmuntrar gårdarna att samarbeta mer i fråga om återvinning av gödselnäring, eftersom flyttning av gödsel medför fördelar för både djur- och växtgårdar. Samma åsikt har projektchef Henri Nikkonen:
”Att flytta gödsel är ett hållbart sätt för djurgårdar att bli av med överskott av näringsämnen som inte kan spridas på närliggande åkrar. Gödsel som bearbetas för växtodlingar är dessutom ett användbart alternativ till mineralgödsel. Överföringen av gödsel gynnar inte bara bönderna, utan även de lokala vattendragen, Östersjön och åkrarna, eftersom gödseln tillför organiskt material som är gynnsam för jordmånen”, säger han.
För att Skärgårdshavet ska fås i ett bra skick måste man involvera betydligt fler gårdar. Gårdarna bör därför erbjudas fler fungerande alternativ och incitament så att gödseln effektivt kan återvinnas.
Öppenhet i uppföljningen av användningen av näringsämnen
För att återvinningen av gödselnäring och den regionala näringsbalansen ska kunna förbättras behövs det mer information och öppenhet om användningen av gödsel på gårdarna. För närvarande vet ingen exakt var överskottsgödseln uppstår och var den hamnar.
”En bättre transparens skulle också lyfta fram de goda lösningar och samarbetsmönster för återvinning av gödsel som redan finns. För närvarande förblir åtgärderna som gårdar vidtar för att effektivt återvinna gödselnäring och främja näringsbalansen ofta okända”, säger Nikkonen.
En lösning skulle vara en databas som gör det möjligt att följa upp användningen av näringsämnen. Finlands miljöcentral har föreslagit att det ska inrättas en databas för näringsämnen. I databasen skulle man för myndigheter och forskare samla odlarnas uppgifter om bördigheten och de genomförda odlingsåtgärderna samt om användningen av gödsel.
”Med hjälp av databasen får man närmare veta var utmaningarna i fråga om överskottsgödsel finns och stödåtgärderna kan riktas till de rätta platserna”, fortsätter Nikkonen.
Stöd för att separera och överföra gödselnäring
Det behövs också en reform av stödpolitiken: i områden med hög användning av naturgödsel behövs stöd som uppmuntrar djurgårdarna att separera gödselnäringen och göra det möjligt att öka transportsträckorna.
Med hjälp av stöd för återvinning kan man förbättra användningen av näringsämnen så att de inte i onödan rinner bort från åkrarna. Till exempel vid höstgödsling med flytgödsel finns det en risk för att näringsämnen från icke-odlad mark lätt rinner ner i vattendrag.
“Vårt projekt visade att de jordbrukare som fick gödselåtervinningsstöd, även är villiga att själva bidra till kostnaderna som uppstår vid separation, transport och spridning av gödseln”, påpekar Nikkonen.
Jordbrukaren Miika Heinonen anser att anskaffning av gödselnäring från djurgårdar är ett konkurrenskraftigt alternativ och han är beredd att betala för transport och spridning av gödsel. Han anser att de stöd som riktas till transport och lagring skulle sporra både växt- och djurgårdar att söka samarbetsmöjligheter även på längre avstånd.
Gödselundantaget strider mot regeringens mål
Finlands regering vill få bort Skärgårdshavet från HELCOM:s Hot spot-lista senast 2027. Detta mål försöker man nå genom att fortsätta det program för Skärgårdshavet som den förra regeringen inlett, bland annat genom gipsbehandling av åkrar. I samma regeringsprogram har man även inkluderat att göra det så kallade gödselundantaget i fosforförordningen permanent. . På grund av gödselundantaget kan mängden fosfor från gödsel som sprids på åkrarna ibland överstiga den mängd fosfor som får spridas med mineralgödsel.
”Det finns ingen vetenskaplig grund för gödselundantaget och det bromsar minskningen av de höga fosforhalterna i åkermarken och motarbetar återvinningen av näringsämnen. Dessutom strider det mot regeringens goda mål och hotar att försämra Skärgårdshavets tillstånd. Gödselundantaget bör därför slopas helt och hållet, säger stiftelsens verkställande direktör Annamari Arrakoski-Engardt.
Vi förebygger näringsutsläpp som orsakas av sjötransporter av gödsel i Östersjön.
Läs mer
Haluatko pysyä kartalla Itämeren tilasta?
Tilaa uutiskirjeemme ja kuulet ensimmäisenä Itämeri-aiheisista tapahtumista, säätiön hankkeiden etenemisestä, merellisistä julkaisuista ja muista kiinnostavista sisällöistä.