Finländska hamnar vidtar åtgärder för viktiga utsläppsminskningar – goda rutiner bör införas permanent i hela Östersjöregionen
Mer infromation
I John Nurminens Stiftelses Gödselfrakt-projekt utreddes hur stora utsläpp hanteringen av gödsel i hamnar ger upphov till. Lösningar utvecklades i samarbete med hamnoperatörer och bästa praxis sammanställdes till internationella riktlinjer. Arbetet utvidgas nu från gödningsmedel till att omfatta även andra bulkvaror som kan orsaka skadliga utsläpp och till nya hamnar i kuststäder runt Östersjön.
Arbetet för att värna om Östersjön i hamnarna ger resultat, långsamt men säkert. Vår stiftelses fyraåriga Gödselfrakt-projekt visade att hanteringen av gödningsmedel som transporteras i bulk utgör en betydande risk för näringsämnesbelastning i hamnarna.
I projektet bedrevs ett nära samarbete mellan hamnar, företag som hanterar gödningsmedel i hamnarna och gödselindustrin för att minska mängden lastspill som hamnar i havet. Det visade sig att utsläppen kan minskas på mycket kostnadseffektiva sätt genom att utbilda personalen i omsorgsfull lasthantering, förbättra renhållningen i kajområdet och ta i bruk dagvattenfilter samt skyddsplåtar som placeras mellan fartyget och kajen under lastningen.
Internationella riktlinjer förpliktar alla länder runt Östersjön
I projektet samarbetade man också med flera internationella aktörer inom sektorn. De bästa teknikerna och metoderna sammanställdes i gemensamma riktlinjer för ansvarsfull hantering av gödningsmedel i hamnarna. Resultatet av många års arbete uppnåddes i oktober 2025, då riktlinjerna preliminärt godkändes av Kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö (HELCOM) som en rekommendation för hela Östersjöregionen. Det innebär att alla Östersjöns kuststater i sina egna miljöbestämmelser bör ta hänsyn till de riktlinjer vi utarbetat.
”I Finland har rekommendationerna faktiskt redan tagits i bruk. Med hjälp av riktlinjerna har miljömyndigheterna kunnat kräva att nya gödselhamnar inför de bästa metoderna för att förhindra att lastspill hamnar i havet och för att övervaka näringsämnesbelastningen. Det ligger också i hamnens intresse att införa bästa miljöpraxis från början, snarare än att behöva reparera skador i efterhand”, säger Eeva Tähtikarhu, projektchef för sjötrafikprojekt vid John Nurminens stiftelse.
Möjlighet till kostnadseffektiva utsläppsminskningar
Miljöregleringen av sjötrafiken är i många avseenden mindre sträng än miljöregleringen av landbaserade aktiviteter. För närvarande ställer varken internationell eller nationell lagstiftning upp tydliga begränsningar för utsläpp som uppkommer vid bulktransporter på fartyg eller i hamnar.
”För att minska utsläppen krävs både frivilliga åtgärder från företagens sida och samarbete med myndigheter och beslutsfattare för att ta fram regler som svarar mot dagens behov. Sjötrafikssektorn har potential att uppnå betydande utsläppsminskningar på ett mycket kostnadseffektivt sätt. Gödselfrakt-projektet var ett bra exempel på detta”, säger Tähtikarhu.
CargoRes-projektet utvidgar arbetet till att omfatta även andra bulkhamnar och rederier
Samma problem med lasthantering gäller med största sannolikhet även andra ämnen som transporteras som bulklast, såsom metallpellets, vilkas hantering kan orsaka betydande belastning av havet med skadliga ämnen. De bästa metoderna för kasthantering som identifierats i Gödselfrakt-projektet är lika tillämpliga på vilken bulklast som helst, som har benägenhet att spridas i omgivningen under lastning och lossning.
I CargoRes-projektet, som startade i september 2025, har vi som mål att införa god praxis i bulkhamnar och rederier som transporterar bulklast i Finland, Estland, Lettland och Sverige. Målet är att på så sätt minska inte bara mängden näringsämnen utan även mängden skadliga ämnen, såsom tungmetaller, som hamnar i havet.
I CargoRes-projektet utreder man också för första gången omfattningen av den miljörisk som tvättvatten från fartygens lastrum utgör i Östersjön. Lastfartyg brukar ofta tvätta sina lastrum till havs efter att ha lossat lasten, vilket innebär att de lastrester som blivit kvar i lastrummet hamnar i havet. I projektet tar man prover på tvättvattnen från lastrummen för att bedöma hur mycket lastrester som finns i tvättvattnen och hur skadliga de är för Östersjön.
CargoRes-projektet genomförs i samarbete med yrkeshögskolan Laurea, forskningscentralen för sjösäkerhet och -trafik Merikotka och Tallinns tekniska universitet. Projektet finansieras av EU:s Interreg Central Baltic-program.
