14.10.2022

Det glömda havet erbjuder lösningar på miljökriser

För Martin Koehring, chef för World Ocean Initiative och senior direktör för Economist Impact, har havet alltid varit en passion. Världsmedborgaren har kunnat studera havet i sitt fosterland Tyskland, liksom i Belgien, Nederländerna och Japan. Koehring började arbeta i branschen efter att ha konstaterat att problemen i havet inte är lika synliga som utmaningarna på jordytan, såsom ökenspridning och avskogning. Oavsett om det gällde föroreningar och näringsutsläpp, mikroplaster eller en ekonomisk synvinkel verkade det som om havet hade glömts bort.

Världsmedborgaren landade vid havet

The Economist Group ger inte bara ut den välkända tidskriften The Economist, utan är numera också ett internationellt medie- och informationstjänstföretag som förespråkar utveckling. Koehring började sin karriär på Economist Group med att bedöma de ekonomiska utsikterna för olika länder, men senare fick han också teman relaterade till hälsa och hållbar livsmedelsproduktion på sitt bord.

För tio år sedan var Koehring med och organiserade det första World Ocean Summit. Det internationella havsevenemanget samlar varje år experter från olika områden, ledare, organisationer och politiker för att diskutera havens tillstånd och en hållbar användning av dem.

Evenemanget arrangeras av World Ocean Initiative. Syftet med initiativet är att återge haven deras livskraft och bygga upp en hållbar ekonomi och hållbara näringar kring havet. World Ocean Initiative uppmärksammar de problem som plågar haven, såsom föroreningar, utsläpp och klimatförändringar, och lyfter å andra sidan fram hållbara lösningar och sätt att utnyttja havet. Sådana teman är vindkraft, gröna godstransporter, hållbart fiske och hållbar fiskodling.

Ett välmående hav är kopplat till näringarna

Övergödning är det allvarligaste problemet i Östersjön, men vad är det största hotet mot världshaven? Koehring nämner föroreningar och skadliga ämnen, liksom naturförlust och därigenom även allt svagare näringar. Till exempel lever 37 procent av alla fiskar nära de ständigt minskande korallreven, trots att dessa endast täcker 0,1 procent av havsbottnen. Det säger sig självt hur viktiga korallerna är för turismen och följaktligen för regionens ekonomi.

Koehring påpekar att haven också har potential att mildra klimatförändringarna. Som professor Alf Norkko påpekade på sin intervju har ålgräs visat sig vara en effektiv kolbindare i Östersjön. De mangroveskogar som växer vid havet runt om i världen är upp till 50 gånger effektivare kolsänkor än regnskogarna. Dessa livsmiljöer är dock sårbara, upp till 7 procent av ålgräsängarna försvinner varje år, och under de senaste 50 åren har vi förlorat upp till hälften av världens mangroveskogar. Studier har visat att mangroveskogarna kommer att försvinna inom 100 år om vi inte tar itu med naturförlusten. Problemen i havet är mindre synliga och lösningarna undervärderade, men desto viktigare.

Meriajokasniitty, ylhäällä näkyy vedenpinta ja auringonsäteet
Ålgräsängar är effektiva kolbindare. Bild: Pekka Tuuri

”Det finns också en stor outnyttjad ekonomisk potential i havet. Till exempel skulle havstång kunna odlas och användas på olika sätt inom bioenergi, medicin, livsmedel och kosmetika, men att utveckla nya innovationer kräver tid och pengar”, säger Koehring

Vi räddar haven tillsammans – även investerare behövs

Det behövs också investerare för att finansiera en hållbar användning av haven. Enligt Koehring kräver räddandet av haven framför allt högkvalitativ information, kostnads-nyttoanalyser samt politisk vägledning och stöd för företagens ansvar. Ett företag som är först med att implementera lösningar som är mindre skadliga för miljön kan få många fördelar. Företaget kan undvika sanktioner och konsumentbojkotter och bättre anpassa sig till en föränderlig värld.

Det behövs också samarbete mellan företag, samhälle och organisationer. Ett exempel på sådant samarbete är utmaningen Ocean Changemakers Challenge, som söker och finansierar nya innovationer och start-up-företag till förmån för haven. Ett annat exempel på viktigt samarbete finns på Seychellerna, där blå fonder, dvs. investeringsobjekt som stödjer havet, har skapats i ett samarbete mellan ekonomiska aktörer, regeringen och organisationer.  Intäkterna från fonderna bidrar till att kompensera de inkomstförluster för lokalbefolkningen som beror på att skadlig verksamhet upphör. På detta sätt görs restaureringen av havet lönsam också för lokalbefolkningen och acceptansen för skyddet ökar.

I takt med att marknaden för hållbara fonder växer ser investerare havet som en lönsam investering. Koehring påpekar också att sysselsättningsskapandet, rekreationsvärde och kulturarv inte får glömmas bort. De har en mycket viktig lokal betydelse och kan motivera till att rädda havet.

Sinileväkasvustoa meren pinnalla ja rantakiviä
Övergödning påskyndar tillväxten av blågröna alger och påverkar rekreationsanvändningen av Östersjöns kuster. Bild: Kirsi Kurki-Miettinen

På Östersjödagen i Berwalhallen, Stockholm diskuterades, varför ska bry om Östersjön. Hur är det med världshaven, varför ska de räddas?

”Haven har många lösningar på våra kriser, från klimatförändringar till föroreningar och naturförlust. Havsbaserade lösningar kan innefatta upp till en femtedel av de utsläppsminskningar som krävs för att vi ska hålla oss under gränsen för en uppvärmning på 1,5 grader”, konstaterar Koehring.

Text: Kirsi Kurki-Miettinen

Relaterade länkar