Nationell enkät: finländarna oroar sig för Östersjöns tillstånd
Mer information
Resultaten av enkäten visar att finländarna delar oron över Östersjöns tillstånd och är medvetna om hur deras egna handlingar påverkar havet. De största miljöproblemen i Östersjön identifierades också ganska väl. Totalt 40 procent av dem som svarade ansåg att Östersjön är viktig för dem i deras liv och vardag.
I en enkät som beställdes av John Nurminens Stiftelse och Finlands Sjöhistoriska Museum och som Kantar Public utförde utreddes finländarnas förhållande till Östersjön. Enkäten visar att finländarna delar oron över Östersjöns och havens tillstånd, oberoende av var de bor. 40 procent av informanterna ansåg att havet är viktigt i deras liv och vardag, och över en fjärdedel rör sig på vatten, is eller stränder ungefär en gång i veckan eller oftare. Ungefär en tredjedel av informanterna anser att Östersjön har en egen särpräglad kultur.
Totalt 1 040 finländare besvarade webbenkäten. Resultaten av enkäten har viktats för att motsvara den finska vuxna befolkningen.
Östersjöns och havens tillstånd oroar människorna
Merparten av informanterna är klart bekymrade över Östersjöns tillstånd. Nästan lika många är också oroade över tillståndet i världens hav. För finländarna är Östersjön vacker och imponerande, men förorenad.
Resultaten av enkäten visar att finländarna känner till de största miljöhoten mot Östersjön ganska väl. Övergödningen är det största problemet för Östersjön och 83 procent av informanterna ansåg att den är ett stort eller ganska stort hot mot Östersjön. Nedskräpning ansågs dock vara det största hotet. Som det näst största hotet identifierades oljeolyckor eller andra olyckor och förlust av biologisk mångfald. Endast 30 procent av de tillfrågade anser att klimatförändringen är ett stort hot mot Östersjön.
”Det är bra att finländarna ser övergödningen på grund av alltför stora mängder näringsämnen som ett problem som hotar Östersjön. Nedskräpning är också ett stort problem, särskilt i världshaven, och bilder av stora ansamlingar av avfall har visats även i medierna i Finland. Nedskräpningen i Östersjön är dock inte ett problem av samma omfattning”, säger Annamari Arrakoski-Engardt, verkställande direktör för John Nurminens Stiftelse.
Resultaten visar att finländarna förstår hur deras egna handlingar påverkar Östersjön: över hälften av informanterna säger att de instämmer i påståendet ”hur jag agerar eller vad jag konsumerar har stor inverkan på havens tillstånd”. Över hälften av informanterna säger att de har ändrat sin konsumtion och livsstil för att belasta naturen och haven mindre.
Östersjökulturen erkänns, men uppfattas som svagare än Medelhavskulturen
Särskilt de som bor vid kusten upplevde att Östersjön var nära och viktig för dem. Cirka 60 procent av informanterna i huvudstadsregionen ansåg att havet var mycket eller ganska viktigt för dem i deras liv och vardag. Havet ansågs vara minst viktigt bland dem som bodde i norra och östra Finland.
I enkäten frågades om informanterna ansåg att Östersjöregionen hade en egen särpräglad kultur. Ungefär en tredjedel av informanterna ansåg att det i området för kuststaterna vid Östersjön finns en särpräglad kultur. Upplevelsen av en gemensam kultur betonas bland personer över 50 år: nästan hälften av 65-åringarna upplever att Östersjöregionen har en egen kultur, medan bara 26 procent av dem under 34 år identifierar en gemensam kultur.
”Östersjön förenar invånarna i nio länder och nästan 90 miljoner människor bor i Östersjöns avrinningsområde. Östersjön är ett av de mest trafikerade haven i världen – Östersjön har förenat oss och fortsätter att ansluta oss till resten av världen. Östersjökulturen förändras, men den stöder sig på sin gemensamma historia och natur”, säger Annamari Arrakoski-Engardt.
Enligt informanterna kännetecknas Östersjökulturen av nordligt läge, gemensam historia och handel, särpräglad natur, skärgårdskultur, årstidernas växlingar, kyla och isande hav.
De som ansåg att Östersjön har en egen kultur upplevde dock att den är svagare än den kultur som kännetecknar Medelhavsländerna.
”Vi finländare är kanske lite för blyga för att lägga märke till hur närvarande havet och det maritima kulturarvet faktiskt är i vår vardag”, konstaterar Tiina Mertanen, direktör för museitjänster vid Finlands nationalmuseum.
”När vi reser till Tallinn eller Stockholm är vi en del av och skapar vi historien om passagerarfartygstrafiken i Östersjön. När vi seglar eller ror en klinkbyggd båt, vare sig den är av trä eller armerad plast, och oavsett om det under oss finns salt- eller färskvatten, använder vi teknik som föddes för över tusen år sedan. Den nordiska klinkbyggnadstekniken har tagits med på UNESCO:s lista över immateriella världsarv. Miljöhot utgör också ett hot mot bevarandet av det maritima kulturarvet. Det är hoppingivande att finländarna vill påverka byggandet av en ekologiskt hållbar framtid. Det bygger samtidigt kulturell hållbarhet”, säger hon.
Fakta: Så här genomfördes studien
- Målgrupp: Finländare över 18 år
- Materialet representerar och har viktats för att motsvara befolkningen i denna åldersgrupp
- Antalet informanter är 1040
- Studien genomfördes som internetenkäter i de Forum-internetpaneler som Kantar Public använder
- Konfidensintervallet för resultaten för det totala resultatet är +- 3,1 procentenheter (50 % på resultatnivå)
- Datainsamlingen genomfördes i maj 2023
- Undersökningsmaterialet har justerats enligt befolkningsdata
- Frågorna har planerats i samarbete mellan Finlands Sjöhistoriska Museum, John Nurminens Stiftelse och Kantar Public.
