Hoppa till innehåll

Nedskräpningen

ihminen roskapussin kanssa

Plastskräp är ett hot mot naturen i Östersjön och i andra hav runt om i världen. När plast kommer ut i naturen, stannar den där nästan i evighet. I havet sönderdelas plastskräp gradvis i små bitar, men den nedbryts inte helt.

Nedskräpningen av Östersjön orsakas främst av plastskräp. De vanligaste typerna av skräp efter cigarettstumpar är olika slag av förpackningsavfall, plastpåsar och flaskor samt plastavfall från byggarbetsplatser. Undersökningar visar att Finlands stränder är de mest nedskräpade i Östersjön. Trots detta är nedskräpningen inte ett lika stort problem i Östersjön än i oceanerna.

Vi kan minska nedskräpningen med våra egna åtgärder:

  • Lägg skräp i soptunnan.
  • Återvinn avfall på rätt sätt, lägg plastskräpet i plastinsamlingen.
  • Släng inget skräp på marken, för det kommer så småningom ut i havet.
rantakalliota ja rantaan ajautuneita roskia
Foto: Lasse Hendriks

Mikroplast i havet

Plastpartiklar som är mindre än 5 mm kallas för mikroplast.

Mikroplast kommer ut i vattendragen till exempel från

  • trafiken genom slitage av bildäcken
  • gummigranulat från konstgräsplaner
  • hushåll med rumsdamm och tvättvatten
  • kosmetiska produkter
  • textilier, t.ex. syntetiska textilier (t.ex. fleece)

Mikroplastens effekter på havsnaturen, organismerna eller människorna är ännu inte exakt kända. Marina mikroorganismer har dock observerats äta plastpartiklar, och det är möjligt att plastpartiklar ackumuleras i näringskedjorna. Djur kan bli intrasslade i plastskräp och kvävda av plastbitar då de sväljer dem i tron att de är föda. Små mängder plast samlas kontinuerligt också i människokroppen till exempel genom husdamm och dricksvatten.

Hur kan vi minska förekomsten av mikroplaster i havet?

Mikroplastens spridningsvägar och effekter i miljön är föremål för vetenskaplig forskning. Var och en av oss kan minska mängden plastavfall genom sina egna val och sitt konsumtionsbeteende i vardagen.

Sök