Vassprojekt för kusten
Målet med Vassprojektet för kusten är att skapa en hållbar och lönsam värdekedja för vass. I praktiken bidrar vi till att det skördade vassmaterialet samlas in och kommer till nyttig användning, att branschen får fler entreprenörer och att logistikkedjan blir kostnadseffektiv. Vi fungerar som en länk mellan de aktörer som utför slåttern och de vidareförädlingsföretag som är intresserade av att utnyttja vassmaterialet. Målet är att det framöver ska finnas hållbart producerade Östersjövänliga vassbaserade produkter på konsumentmarknaden.
Genom vasslåtter kan man avlägsna en stor mängd näringsämnen från kustvattnen. Bild: Ilkka Vuorinen
Mer information:
Vi erbjuder stöd för insamling och användning av vass
Vi erbjuder stöd för kostnaderna för insamling och lagring av vassmaterial till aktörer som utför slåtter (t.ex. delägarlag, byaföreningar och andra lokala aktörer). Stödet är 620 € per hektar slagen och insamlad vass. Förutsättningen är att slåtterytan består av minst 4 ha tät vassrugg, att slåtterobjektet ligger vid en havsstrand och att den som utför slåttern själv kan skaffa en mottagare för vassmaterialet, till exempel en lokal jordbrukare. För att ansöka om bidrag, fyll noga i den bifogade blanketten och lämna in den tillsammans med de begärda bilagorna senast den 25 juni 2024. Vi behandlar ansökningarna senast den 30 juni och meddelar den sökandes kontaktperson om beslutet.
Understödet betalas när John Nurminens Stiftelse har fått ett meddelande från mottagaren av vassmaterialet om att materialet har mottagits, inklusive information om mängden material (m³), och sökanden har lämnat stiftelsen information om den faktiska slåtterytan och en karta där den faktiska slåtterytan har markerats.
Vass som slagits på sommaren eller hösten lämpar sig till exempel som jordförbättringsmedel, gödselmedel, foder och täckningsmaterial samt för produktion av biogas. Information om användningen av bladvass på åkrar hittar du här.
Dessutom kan man få bidrag för kostnaderna för den egentliga slåttern genom att ansöka om bidrag för vattenvård från NTM-centralen. Bidraget från NTM-centralen täcker i allmänhet 50 procent av kostnaderna för ett slåtterprojekt. Ansökningsperioden för 2023 års bidrag löpte ut i november 2022.
Vassprojekt för kusten främjar hållbart utnyttjande av bladvass
År 2020 inledde vi slåttersamarbete med Forststyrelsen och 2021 utökade vi samarbetet med NTM-centralerna. Forststyrelsen och NTM-centralerna utför slåtter i vassbevuxna naturskyddsområden i syfte att därigenom rusta upp strandlivsmiljöer och återställa fågelvåtmarker.
Totalt har mer än 2 500 m³ krossad vass samlats in på sex olika platser mellan Björneborg och Kotka. Vass har levererats till tre olika företag för vidareförädling: Biolan, Kekkilä och Kiteen Mato ja Multa. Företagen bedriver produktutveckling där vassmaterial förädlas till en mullprodukt som bl.a. kan användas i trädgården i stället för växttorv.
Varför är det värt att slå vass?
Bladvass (Phragmites australis) är en vanlig flerårig gräsväxt som växer i grunt vatten, på stränder och våtmarker. Bladvass bildar täta, 1–3 meter höga och upp till hundratals hektar stora bestånd. Man uppskattar att det finns tiotusentals hektar bladvass som lämpar sig för slåtter på Finlands kust. Näringsbelastningen från avrinningsområdena och det minskade betet av strandängar har påskyndat spridningen av vassen och igenväxningen av havsstränder. Betydande mängder näringsämnen som eutrofierar Östersjön binds i det täta bladvassbeståndet. En hektar vass kan innehålla 10 kg fosfor, 100 kg kväve och över två ton kol.
Genom vasslåtter och genom att använda den insamlade vassmassan till exempel vid tillverkning av odlingsmedier, gödningsmedel och torrströ, kan man avlägsna en stor mängd näringsämnen från kustvattnen. Genom att man öppnar ogenomträngliga vassbestånd ökar också möjligheterna att använda stränderna för rekreation och man återställer de försvunna traditionella landskapen. Slåttern av vassen planeras och genomförs så att livsmiljön för arter som lever i vassmiljöer är tillräckligt stor.
Användningen av vassmassa har positiva effekter på klimatet genom att man kan ersätta användningen av torv som orsakar mycket kolutsläpp och av stenull som tillverkas av icke-förnybara råvaror. Genom att avlägsna vassbestånd minskar dessutom utsläppen av metan från den ruttnande vassmassan i strandvattnet som påskyndar klimatförändringarna.
De gynnsamma effekterna av vasslåtter har erkänts sedan länge, men verksamheten har tills vidare stannat på projektnivå och som relativt småskalig. De centrala hindren för vasslåttern anknyter till skördeteknik och logistik. Syftet med vassprojektet vid kusten är att påskynda användningen och vidareförädlingen av vassmassa, ökad företagsverksamhet vid skörd och uppbyggnad av modeller för näringsverksamhet inom branschen så att man i framtiden kan använda bladvass på ett hållbart och marknadsbaserat sätt.
Planering av slåtterobjekt och hållbart genomförande av slåtter – ”spelregler”
- Maskinell slåtter kräver alltid en anmälan till närings-, trafik- och miljöcentralen och markägaren, minst en (1) månad innan arbetet inleds.
- I Natura- eller naturskyddsområden behövs tillstånd för slåtter av närings-, trafik- och miljöcentralen.
- Slåttern ska inte förläggas till fåglarnas häckningstid, utan den ska genomföras utanför häckningstiden, efter juli, i synnerhet på platser som är värdefulla med tanke på fågelbeståndet (information ges av den regionala närings-, trafik- och miljöcentralen).
- De viktigaste häckningsområdena för vasshäckande fåglar ska vid behov lämnas helt och hållet utanför slåttern (även vinterslåtter kan skada de arter som häckar i vass).
- Innan åtgärder vidtas på strandområden (t.ex. slåtter eller muddring av vassbestånd) ska närings-, trafik- och miljöcentralen tillfrågas om det på det planerade området eller i dess närmaste omgivning finns livsmiljöer för arter som är strängt skyddade och som kan begränsa genomförandet av åtgärderna.
- I åkergrodans livsmiljöer ska eventuellt maskinellt slåtter av vass i vatten eller på stränder utföras under vintersäsongen (på isen), i november-mars.
- För att den största avgången av näringsämnen ska uppnås är det effektivast att slå vass som växer i vatten i slutet av sommaren (augusti) när den största mängden näringsämnen är bunden till levande vassbiomassa. Det finns färre näringsämnen i vintervassen.
- Slåtter i början av växtperioden kan göra att lagrade näringsämnen “pumpas” från roten till vattnet.
- Att åstadkomma en permanent tillbakagång av vassbestånd i åmynningar genom tätt återkommande slåtter bör undvikas, eftersom vassen binder fast material och näringsämnen som åarna transporterar.
- Den utrustning som används vid slåtter ska väljas på ett sätt som lämpar sig för platsen för att t.ex. undvika att näringsämnen frigörs från bottensedimentet i strandområden.
- Den klippta vassen ska transporteras bort från vattnet och stranden.
- När slåttern planeras ska man på förhand beakta var slåtterobjektet är beläget, att det finns en lämplig plats för mellanlagring i närområdet och att det finns tillräckliga trafikförbindelser för borttransport av vassmassan.
- Den nyttoanvändning av vassen som eftersträvas kan påverka genomförandet av slåttern, och därför är det bra att beakta ändamålet redan vid planeringen av slåttern.
