Hoppa till innehåll
Framsidan
Vad gör vi
Östersjö-media
Skydd av Östersjön i säkerhetspolitikens korsströmmar

Skydd av Östersjön i säkerhetspolitikens korsströmmar

Vene pilvisessä Itämeren maisemassa
Foto: Helmi Pörhölä

Skyddet av Östersjön, liksom annat miljö- och klimatarbete, kräver internationellt samarbete. På Östersjön har dock samarbetsmusikens toner förändrats till följd av Rysslands militära agerande och politiska inflytande. Förre kommendören för Försvarsmakten, amiral Juhani Kaskeala, och Evija Šmite, ordförande för HELCOM, kommissionen för skydd av Östersjön, förklarar hur förändringen i säkerhetsläget har påverkat miljösamarbetet för Östersjön.

Östersjön sammanbinder de nio staterna runt dess kuster. Det är en knutpunkt för sjötrafiken och tillhandahåller njutning för de miljontals människor som bor längs dess stränder. Samtidigt är den grunda och lilla bräckvattenbassängen ekologiskt sårbar.

Ett långsiktigt arbete har utförts för att förbättra havets tillstånd och stora framsteg har också gjorts. Stora minskningar av utsläppen av näringsämnen hade inte uppnåtts utan internationellt samarbete inom havsforskning och havsskydd. Kriget som Ryssland startade i Ukraina har dock skapat en spricka i den enade fronten i arbetet med att skydda Östersjön, och det finns inga tecken på en återgång till samarbete med Ryssland.

”Omedelbart efter den ryska invasionen av Ukraina tillkännagav avtalsparterna i EU och HELCOM, som också är EU-medlemsstater, en så kallad strategisk paus som gäller tills vidare”, säger Evija Šmite, ordförande för HELCOM.

Den strategiska pausen innebär att alla HELCOM-möten och arbetsgrupper där Ryssland är involverat är pausade tills vidare. Dessutom har gasläckorna i Nord Stream väckt frågor om Östersjömiljöns tillstånd och säkerheten i regionen.

Även om de militära operationerna har avbrutit samarbetet för skydd av Östersjön med Ryssland och dess allierade Belarus, är det enligt Juhani Kaskeala positivt att grunden för samarbete inom havsskydd har byggts upp mellan Östersjöländerna under en längre tid.

”De tidigare skapade systemen fungerar, så jag tror att det fortfarande ligger i Rysslands eget intresse att fortsätta med dem, även om Ryssland är isolerat från detta samarbete”, säger Kaskeala. ”Det gamla fortsätter, även om vi inte kan utveckla nytt eller reparera det gamla.”

Även Šmite konstaterar att det långsiktiga samarbetet anses vara viktigt: ”EU-medlemsstaterna i HELCOM övervakar situationen kontinuerligt och definierar sin position i gemenskapen. Inom HELCOM strävar man efter att fortsätta nästan 50 år av framgångsrikt samarbete för att skydda Östersjön.”

Enligt Kaskeala kan det uppstå problem om utomstående observatörer inte släpps in för att inspektera exempelvis fosforreningens funktion vid reningsverken i S:t Petersburg. Å andra sidan är det enligt honom inte heller ur Rysslands synvinkel meningsfullt att överge fungerande strukturer, eftersom driftskostnaderna efter de initiala investeringarna har varit måttliga i till exempel S:t Petersburg.

Šmite betonar att även om samarbetet spricker fortsätter HELCOM:s arbete och de viktigaste projekten.

Säkerhet och samarbete på Östersjön

Kaskeala betonar att även om det råder krig i riktning mot Svarta havet har militära sammandrabbningar, hot om väpnat våld och tillbud undvikits i Östersjöområdet. Sprängningarna av Nord Streams gasledningar har dock på ett farligt sätt fört fram energivapnet som ett verktyg för politiskt inflytande och utpressning.

”Rysslands resurser är fast i Svarta havet, och därför har den ryska marinens och flygvapnets verksamhet avtagit betydligt på Östersjön”, berättar Kaskeala.

Även om konsekvenserna av de nödvändiga sanktionerna och avbrytandet av samarbetet exempelvis kan ses i miljösamarbetet, innebär politisk konfrontation och brist på förtroende inte nödvändigtvis övergång till en tid då allt samarbete upphör.

Han lyfter fram att även under det kalla kriget var det möjligt att enas om olika begränsningar och regler, som senare demonterades efter Sovjetunionens upplösning. I en instabil tid är gemensamt överenskomna uppföranderegler och restriktioner viktiga för allas säkerhet och borde avtalas på nytt. Reglerna kan till exempel innebära rapportering av militärövningar eller flygningar. De syftar också till att förhindra att oavsiktliga tillbud eskalerar till väpnade konfrontationer.

Kommer Finlands och Sveriges anslutning till Nato att påverka miljösamarbetet?

”Det förändrar inte förutsättningarna för samarbete på något sätt. Före kriget var Rysslands samarbete med Nato-länder fullständigt rutinmässigt, även dagligen på HELCOM. I själva verket har samarbetet mellan Norge och Ryssland hela tiden varit mycket bra i Barents hav och Norska havet – grannrelationerna fungerar”, säger Kaskeala, men konstaterar: ”Attityden i Ryssland just nu är ju sådan, exempelvis Putins uttalanden, att ’ekotomtar ska bli vid sin läst’.”

Miljöarbete mitt i globala kriser

Olika kriser och säkerhetshot väntar inte på sin tur utan överlappar och påverkar varandra. Samtidigt finns det krig, miljöproblem, migration, en pandemi och ekonomisk nöd.

Enligt Šmite är det under det lettiska HELCOM-ordförandeskapet viktigt att det regionala samarbetet förblir effektivt och funktionellt. Man måste kunna agera även i oväntade och överväldigande situationer.

Rysslands beslut att använda energin som vapen påverkar också både miljön och ekonomin. Kaskeala lyfter fram Tyskland, ett av Östersjöländerna, som har det svårt på grund av sin energiförsörjning och måste förlita sig på användning av fossila bränslen. Situationen i Tyskland, EU:s ekonomiska jätte, påverkar även övriga Europa.

Även om situationen är svår på många sätt, för att inte tala om situationen i Ukraina, verkar situationen för skyddet av Östersjön enligt Šmite och Kaskeala inte vara hotad som helhet. Det frysta samarbetet med Ryssland och Belarus är för närvarande en realitet för skyddsverksamheten.

Det är svårt att förutsäga framtiden, och olika sätt att påverka Östersjön är inte heller uteslutna, vilket Nord Streams gasläckor visar.

Att lägga ner vapnen betyder inte att förtroendet återställs. Vi måste ändå arbeta för detta och hoppas att dialog och samarbete kan ske inför miljö- och klimatkriserna – även om det sker i olika läger.

Läs mer

Sök