Östersjöprofessor Alf Norkkos hälsningar från Östersjön

Bloggare

Kirsi Kurki-Miettinen

Alf Norkko är en känd havsforskare och professor i Östersjöforskning. Nu berättar han hur det kom sig att han började utforska haven och hur Östersjön mår.

Professorns resa på världshaven slutade vid Östersjöns stränder

Som ung var Alf Norkko lite på drift, såsom många i hans ålder. Det var svårt att precisera vad som var hans speciella intresseområde. Då ingrep slumpen och Norkko började läsa biologi vid universitetet. Praktiken på den biologiska stationen och i Indiska oceanen väckte ett brinnande intresse för marinbiologi som inte ännu i denna dag har slocknat. Intresset förde den unga doktorn ända till toppforskargrupper i Nya Zeeland och Antarktis för att undersöka klimatförändringens inverkan på mångfalden och kustnära levnadsmiljöer.

Hans ursprung fick honom dock att åka tillbaka till Norden och Östersjön. Forskningen i världshaven gav många lärdomar, forskningsfrågorna är likartade, även om problemen på haven är olika. Det är viktigt att skapa en grund för uppföljningen av förändringarna så att man kan kontrollera förändringshastigheten. Förändringarna både i Antarktis och Östersjön har varit extremt snabba.

De allvarligaste problemen i Östersjön påverkar organismerna och ekosystemen

Norkko har nu varit vetenskaplig ledare för Tvärminne zoologiska station i ungefär tio år. Enligt Norkko mår havet framför forskningsstationen bättre, en partiell återhämtning från övergödningen märks tydligt och området har en storartad undervattensnatur. Läget har en särskild inverkan på det klara vattnet. Vattenomsättningen är högre utanför Hangö än till exempel i Skärgårdshavet. “När det gäller vattenomsättningen är Östersjön som en toalett som töms dåligt och därför ackumuleras problemen lokalt”, beskriver Norkko.

Östersjöns allvarliga problem, övergödning och klimatförändringen, tuktar de känsliga ekosystemen som redan mår dåligt. Östersjön är som en högriskgrupp, den har redan många problem och sjukdomar att ta hand om, och en ny sjukdom eller ett nytt symtom, till exempel en temperaturökning, försvagar tillståndet ytterligare. Man har mätt havstemperaturen vid Tvärminne station sedan 1920-talet, det vill säga i nästan 100 år. Resultaten har visat att vattnets temperaturökning har accelererat, värmeböljor är vanligare och de räcker längre. Klimatförändringen förvärrar alltså de andra problemen i Östersjön. Förutom stigande temperaturer för regnen med sig mer näringsämnen till kustvattnen under milda vintrar, och på så sätt förvärras övergödningen.

Viktiga biologiska populationer förändras

Viktiga biologiska populationer såsom blåstång, blåmusslor och bandtång, vilka är betydelsefulla för många organismer och Östersjöns välbefinnande, har särskilt drabbats av den långvariga temperaturökningen i grunda strandvatten. Tyvärr följs levande organismer i grunda vatten inte upp exakt, så de olika problemens kombinerade effekt på ekosystemens tillstånd är okända.

Förutom näringsämnen och temperatur påverkas ekosystemen av kolets kretslopp. När temperaturen stiger ökar produktionen, det vet varje trädgårdsmästare. Som exempel lyfter Norkko fram komposten som är bekant för alla. Om det finns för mycket organiskt material och det inte finns några organismer och växter som utnyttjar materialet, till exempel daggmaskar när det gäller komposten, börjar det organiska materialet ackumuleras och när det bryts ner börjar det bilda växthusgasen metan, vilken är betydligt kraftigare än koldioxid. Vattnets temperaturökning påskyndar alltså klimatförändringen.

Gränsöverskridande forskning ger ny information om Östersjön

Tvärminne är också grundare av CoastClim, ett tvärvetenskapligt och internationellt centrum för kustnära ekosystem- och klimatforskning. CoastClim samlar forskare från olika områden för att få en bättre helhetsbild av de faktorer som påverkar Östersjön. Förutom traditionell havsforskning, undersöker projektet atmosfären, näringsämnenas kretslopp, kolets kretslopp och kollagren.

I takt med att klimatförändringen fortskrider är det allt viktigare att förstå var kolet färdas, i vilken form det cirkulerar och hur det påverkar ekosystemen. Man har till exempel upptäckt att metan kan frigöras i störda ekosystem, i kustnära ekosystem till och med upp till atmosfären, vilket naturligtvis påskyndar klimatförändringen ytterligare. Det har talats mycket om de kolsänkor som skogarna utgör, men vore det nu dags att ta en titt under vattenytan? Finland har gott om stränder vars kolcykel inte är särskilt välkänd. Havet har potential att vara både en kolsänka och en kolkälla, därför är det viktigt att undersöka ämnet.

Mångsidiga lösningar behövs för att rädda Östersjön

Östersjön räddas genom att man särskilt tar itu med dess allvarligaste problem, övergödningen. Naturligtvis måste klimatförändringen också bromsas på grund av globala problem, men lokalt har Östersjön störst nytta av att näringsbelastningen minskas. Man borde i synnerhet ta itu med utsläppen som rinner ut från diffusa belastningskällor, jord- och skogsbruk, med flera olika metoder. Förutom snabbverkande metoder som gipsbehandling, behövs en förändring i hela samhället. Jordbrukspolitiken borde ändras så att den även tar hänsyn till den biologiska mångfalden, jordbruket kunde vara mer mångsidigt och ta hänsyn till kolets kretslopp.

Skogens roll bör inte heller underskattas, från de dikade skogarna rinner inte bara näringsämnen utan även kol ut till vattendragen. Finland är ett av de mest dikade länderna, så det är skäl att vidta åtgärder. Lyckligtvis minskar samma metoder som används till exempel i John Nurminens Stiftelses VALVE-projekt urlakningen av både näringsämnen och lösligt kol.

Sommaren för med sig blågröna alger och Östersjöfirande

Alla Östersjövänner är naturligtvis intresserade av hur den kommande sommaren kommer att se ut. Kommer det att finnas blågröna alger eller får vi doppa oss i rena vatten? Tyvärr har professor Norkko inga goda nyheter. Om sommaren är varm och vädret är lugnt, kommer det att finnas mycket blågröna alger. Det finns nämligen gott om näringsämnen i Östersjön, vilket främjar tillväxten av blågröna alger.

Lyckligtvis finns det också glädjeämnen! Tvärminne Zoologiska Station firar 120-årsjubileum i år och för att hedra detta kan man vid Naturhistoriska museet bekanta sig med den fantastiska undervattensnaturen under hela sommaren. Förutom sommarens händelser kan man också bekanta sig med havsforskning i början av hösten den 3 september, när Tvärminne forskningsstation öppnar sina dörrar för allmänheten.
Tvärminne stations och Norkkos blickar riktar sig mot framtiden under jubileumsåret, förhoppningsvis får vi se ett renare och välmående Östersjön där!