Hoppa till innehåll
Framsidan
Vad gör vi
Östersjö-media
Finländarna njuter av Östersjön, men skjuter över ansvaret för dess välbefinnande till staten

Finländarna njuter av Östersjön, men skjuter över ansvaret för dess välbefinnande till staten

Mies hyppää uimaan
Bild: Ilkka Vuorinen

För mera information

En nationell enkätundersökning visar att nästan hälften av finländarna anser att Östersjön skapar personligt välbefinnande, såsom sinnesro och en kontakt med naturen. Finländarna anser att ansvaret för Östersjöns välbefinnande tillhör länderna runt Östersjön samt Finlands regering. Många människor är också redo att ändra sin vardag till att bli mer Östersjövänlig. Man känner dock inte till orsakerna till varför havet mår dåligt.

Östersjön är en viktig källa för välbefinnande för finländarna, enligt en nationell enkätundersökning som genomfördes av John Nurminens Stiftelse och Verian (tidigare Kantar Public). Undersökningen undersökte hur Östersjön påverkar finländarnas vardag och hur väl finländarna känner till orsakerna till miljöproblemen i Östersjön.

Totalt 1 041 finländare besvarade webbenkäten. Undersökningsresultaten har viktats för att motsvara den finländska vuxna befolkningen.

Östersjön minskar stress och erbjuder upplevelser

Nästan hälften av respondenterna ansåg att Östersjön skapar personligt välbefinnande. De flesta som bor vid Östersjöns strand upplever att Östersjön skapar personligt välbefinnande, men Östersjön anses också vara en viktig källa till välbefinnande i inlandet. Så många som ungefär en tredjedel av de som bor mer än 50 kilometer från havet uppskattar att de får välbefinnande från Östersjön.

Östersjön erbjuder möjligheten att njuta av naturen och koppla av. Nästan en fjärdedel av respondenterna ansåg att Östersjön och till den relaterade aktiviteter minskar stress. Kvinnor upplevde Östersjön framförallt som en plats för avkoppling och friluftsliv medan männen lyfte fram kryssningar och glädje.

”Välbefinnandet som Östersjön skapar syns såväl i individens vardag som i Östersjöländernas kassor. Östersjöns skyddskommission HELCOM har uppskattat att om en god status uppnås i Östersjöns kustvatten till år 2040 kommer det att tillföra mer än 5 miljarder euro i mervärde årligen till länderna i Östersjöområdet. Omvänt innebär detta att om vi inte tar hand om Östersjön, förlorar vi inte bara rent badvatten utan också pengar varje år”, konstaterar Annamari Arrakoski-Engardt, VD för John Nurminens Stiftelse.

Orsakerna till övergödning är okända

Trots det långsiktiga skyddsdarbetet är Östersjön fortfarande i allt större utsträckning i dåligt skick. Klimatförändringarna påskyndar övergödningen, Östersjöns största miljöproblem. Övergödningen grumlar vattnet, orsakar syrebrist i bottnen och bortfall av allt fler arter i Östersjön.

Den främsta orsaken till övergödning är att en för stor mängd näringsämnen har hamnat i havet från land. För närvarande är det näringsutsläpp från främst jord- och skogsbruk som hamnar i havet.

I undersökningen ombads respondenterna att utvärdera de faktorer som försämrar Östersjöns tillstånd mest. Mer än hälften av de tillfrågade valde inte jord- och skogsbruk. Ännu färre uppgav klimatförändringarna som försämrande faktor. Respondenterna ansåg att Östersjöns tillstånd påverkades mest av nedskräpning och skadliga ämnen.

”Det som syns konkret på stranden, såsom skräp och snödumpning, oroar finländarna. Stora problem, såsom jordbruksutsläpp och klimatförändringar, uppmärksammas mindre. Vi bör komma ihåg att nästan alla finländares beslut i vardagen påverkar Östersjöns tillstånd, oavsett hur långt bort de bor från havet. Östersjöns problem är väldigt sammanlänkade: klimatförändringarna påskyndar övergödningen, vilket i sin tur förvärrar förlusten av den biologiska mångfalden”, säger Arrakoski-Engardt.

Sedan 2000-talet har vi lyckats minska utsläppen från avloppsvatten och industri avsevärt genom samarbete mellan olika aktörer. En stor del av punktbelastningskällorna, såsom fosforutsläpp från avfallsreningsverk har man nu under kontroll. Därför riktas nu skyddsåtgärderna till stor del mot att minska utsläppen från diffus belastning, det vill säga utsläpp från jord- och skogsbruk.

Finländarna är redo för Östersjöaktiviteter, men kräver också att beslutsfattare tar större ansvar

Vem bär ansvaret för Östersjöns välbefinnande? Respondenterna lyfte fram Östersjöns kuststater som de viktigaste aktörerna. Mer än hälften ansåg att Finlands regering bär ansvaret för att förbättra tillståndet i Östersjön. Individer och familjer identifierades som den tredje viktigaste sektorn.

”Även om varje finländare och Östersjöbo i sin vardag kan bidra till att förbättra Östersjöns tillstånd, har beslutsfattarna ansvar och stor möjlighet att påverka. Till exempel kommer EU:s restaureringsförordning, som just har trätt i kraft, också att förpliktiga Finland till att satsa mer på att stoppa förlusten av den biologiska mångfalden i Östersjön. Alla behöver hjälpa till för att rädda Östersjön”, säger Arrakoski-Engardt.

Respondenterna ansåg sig vara villiga att även själva göra ännu mer för Östersjön. Över hälften av respondenterna var redo att minska mängden plast och att konsumera mindre snabbmode.

Endast drygt en fjärdedel av respondenterna var villiga att vidta den mest effektiva åtgärden för Östersjön, dvs. ändra sin kost till att bli mer växtbaserad.

Haluatko pysyä kartalla Itämeren tilasta?

Tilaa uutiskirjeemme ja kuulet ensimmäisenä Itämeri-aiheisista tapahtumista, säätiön hankkeiden etenemisestä, merellisistä julkaisuista ja muista kiinnostavista sisällöistä.

Lue seuraavaksi

Sök