Gödselfrakt-projektet
I det första stadiet i John Nurminens Stiftelses Gödselfrakt-projekt utreds de bästa teknikerna och metoderna för lastning av gödsel och tvättning av lastrummen. Samtidigt strävar man efter att klargöra problemets omfattning. I nästa fas främjar man införandet av åtgärder för att tillsammans med aktörerna inom branschen, t.ex. hamnar, hamnoperatörer, skeppsrederier och gödseltillverkare, minska utsläppen i hela Östersjöområdet.
Då man har arbetat med att skydda Östersjön har en ny potentiellt mycket betydande källa till näringsutsläpp identifierats: sjötransporten av gödsel. Risken för näringsutsläpp uppstår vid lastning och lossning av gödsel i hamnar, samt vid tvättning av gödselfartygens lastrum på öppet hav.
Mer än 44 miljoner ton mineralgödsel skeppas via hamnar kring Östersjön varje år och antalet kommer bara att öka. Vid lastning av gödsel är problemen bland annat att gödselmedlen dammar, att de hamnar i havet antingen direkt vid lastningsstadiet eller med hamnens avrinningsvatten, samt andra metoder där dammande material sprids ut i omgivningen via luften. Enligt internationella avtal är det tillåtet att släppa ut det vatten som använts vid tvättning av fartygens lastrum 12 sjömil från kusten, eftersom det inte innehåller skadliga ämnen. Gödselfartygens lastrum tvättas ofta på öppet havet efter gödseltranport. Därvid kan spolvatten som innehåller fraktrester från mineralgödsel hamnar direkt i havet.
Möjlighet till betydande minskning av näringsämnen
I de tidiga faserna av projektet för gödningsmedelsfrakt undersöktes de risker som är förknippade med utsläpp från gödningsmedelstransporter, riskernas omfattning samt metoder för att minska dessa utsläpp.
Den genomförda studien visade att stora mängder fosfor och kväve, upp till flera hundra kilo fosfor och hundratals ton kväve, kan transporteras ut i havet varje år från intensivt nyttjade gödningsmedelhamnar, främst genom dagvattenavrinning från lastkajerna. Denna belastning motsvarar den näringsbelastning som normalt produceras av ett stort stads avloppsreningsverk. Gödningsmedelhamnarna identifierades som betydande punktkällor till näringsföroreningar.
Åtgärder för att minska utsläppen i gödningsmedelhamnar runt Östersjön
Den goda nyheten är att gödningsmedelsutsläpp effektivt kan förhindras med enkla och kostnadseffektiva metoder. Som ett resultat av arbetet som inleddes 2019 identifierades flera strategier för att minska gödningsmedelsavfall och näringsbelastning, i samarbete med aktörer inom branschen, såsom hamnar, rederier, hamnoperatörer, gödningsmedelsindustrin och myndigheter. Framgången för projektet var beroende av omfattande samarbete både nationellt i Finland och internationellt.
Projektet identifierade behovet av en gemensam internationell riktlinje för att minska gödningsmedelsutsläpp. Detta ledde till utvecklingen av BET/BEP-riktlinjerna, som innehåller 67 åtgärder baserade på bästa tillgängliga teknik (BAT) och bästa miljöpraxis (BEP) för att minska gödningsmedelsavfall vid lagring, hantering och transport. Riktlinjerna ger hamnar, operatörer, rederier och andra aktörer som är involverade i gödningsmedelsfrakt, samt myndigheter och politiker, konkreta verktyg för att förhindra gödningsmedelsutsläpp.
Projektet spred bästa praxis och teknologier för att minska näringsutsläpp genom utbildningsinsatser till finska gödningsmedelhamnar. Riktlinjerna är på väg att bli en officiell rekommendation från Östersjöns skyddskommission (HELCOM) senast 2025, vilket gör det möjligt att införa dem i alla gödningsmedelhamnar runt Östersjön.
Dessutom utvecklade projektet en metod för att övervaka näringsutsläpp från dagvatten i gödningsmedelhamnar. Samarbete genomfördes också med miljömyndigheterna för att övervaka näringsutsläpp från gödningsmedelhamnar, vilket ledde till strängare krav för miljötillstånd för nya gödningsmedelhamnar i Finland.