Den virtuella utställningen Sjöfararnas kartor utforskar sjöfartens historia – detaljerna på sjökartorna berättar historier om kultur, handel och makt

Mer information

Maria Erkheikki

Chef för publikationer och samlingar

maria.erkheikki@jnfoundation.fi +358 50 545 0481

Den virtuella utställningen Atlases of the Baltic Sea ger en inblick i sjökartornas historia som sträcker sig flera århundraden tillbaka och belyser hur navigering, handel och utövandet av strategisk makt var sammanflätade på Östersjöns vågor. Den kostnadsfria utställningen visar fyra sjökort från 1600-, 1700- och 1800-talet.

Sjöfarare har seglat på Östersjön sedan vikingatiden, men sjökort som hjälpmedel för navigering ritades inte förrän i slutet av 1500-talet. Dessa blev dokument som innehöll värdefull navigationsinformation och skyddades därför noggrant.

Sjökorten ledde sjöfararna genom trånga farleder, varnade för grund och hjälpte dem att hitta rätt hamn. Samtidigt döljer de mycket mer information mellan sina sidor.

”Historiska sjökort är inte bara navigationshjälpmedel, utan speglar sin tid. De avslöjar vad man visste om haven, vad man kanske fruktade och vart man vågade segla. Sjökort förenar vetenskap, konst och historia, vilket gör dem unikt värdefulla”, säger Maria Erkheikki, Chef för publikationer och samlingar vid John Nurminens Stiftelse. 

Ett strategiskt vapen

Utställningen ”Sjöfararnas kartor” belyser den enorma strategiska och militära betydelsen av gamla sjökort under en tid då havet var det snabbaste – och ofta det enda – sättet att resa mellan stormakterna.

”Exakta sjökort gjorde det möjligt för flottor att navigera genom smala sund, fragmenterade skärgårdar och förrädiska kustlinjer – och avgjorde därmed vem som kontrollerade sjövägarna och handeln. Den exakta markeringen av hamnar och marknadsplatser avslöjade hur viktig sjöhandeln var för Östersjöområdets ekonomi”, förklarar Erkheikki.

Sjökartorna fungerade också som underrättelseverktyg: svenska, ryska och brittiska kartor innehöll detaljerade markeringar av hamnar, fästningar och vattenvägar som kunde utnyttjas i militära operationer och belägringar. Kontroll över dem innebar maktutövning: till exempel bidrog den exakta kartläggningen av de danska sunden till att kontrollera tillträdet till Östersjön, och ryska kartor som avbildade området kring Sankt Petersburg visade imperiemaktens strävan att säkra den nya huvudstaden från havet.

John Nurminens stiftelses maritima samling innehåller nästan tusen gamla sjökort över Östersjön och de nordliga regionerna, med anor så långt tillbaka som till 1400-talet. De viktigaste delarna av samlingen är åtta atlaser, varav några visas i den virtuella utställningen ”Sjöfararnas kartor”. Utställningen ger en inblick i historien bakom svenska, nederländska, ryska och engelska atlaser.

---