Resilient Sea

Mer information:

Minskningen av den biologiska mångfalden fortskrider under ytan, och klimatförändringen hotar att ytterligare försämra arternas levnadsförhållanden. Den biologiska mångfalden i Östersjöns livsmiljöer är koncentrerad till kustområdena, och kustekosystemen spelar en viktig roll i näringskretsloppet och för att begränsa klimatutsläppen. Välmående växtlighet och bottensediment binder näringsämnen och fungerar som kolsänkor, medan försämrade livsmiljöer förvandlas till metankällor och inte binder näringsämnen effektivt.

Vi förbättrar tillståndet för havsmiljön genom att återställa havsvikar 

Inom projektet Resilient Sea återställs havsvikar och flador som är i dåligt skick och eutrofierade längs kusterna i det finländska fastlandet, Sverige och Åland. I praktiken innebär restaureringen till exempel att man dämpar eller förstärker vattenflödet från en vik till mer öppna vattenområden, ekologiskt hållbar skärning av vass och transplantation av nyckelarter.

Restaurering av havsvikar och förbättring av naturtillståndet stärker kustekosystemens förmåga att binda kol och fånga upp näringsämnen som rinner ut i havet från land. På så sätt minskar vi också näringsbelastningen i det öppna havet.

Flador och kustlaguner har, liksom många andra kustmiljöer, genomgått kraftiga förändringar till följd av mänsklig verksamhet, såsom muddring och öppnande av fladornas mynningar. Det skapas inte längre tillräckligt med skyddade och varma lekplatser för fiskarna i samma takt som de försvinner. Att återställa kustens vikar och flador till reproduktionsområden för rovfiskar är en effektiv metod för att stärka rovfiskbestånden. 

Övergödningen av Östersjön har till exempel lett till att bestånden av storspigg, som jagar rom och yngel från abborre och gädda, har ökat. Vuxna rovfiskar livnär sig på spiggfiskar, vilket gör att djurplankton och ytlevande betare, såsom märlor, får möjlighet att föröka sig. Detta minskar i sin tur förekomsten av ettåriga trådalger. Stora rovfiskar bidrar alltså till att upprätthålla friska kustvatten. 

I projektet testas också att binda fosfor, som bidrar till övergödning av havet, i sediment genom aluminiumbehandling i en vik i Helsingfors stads havsområde, och en beräkningsmodell för naturvärdehektar testas i återställningsområden. 

Vi påskyndar kommunernas arbete för att skydda den marina naturen 

För att man effektivt ska kunna skydda och återställa undervattensmiljön måste man först veta var de ekologiskt viktigaste objekten finns. Kommunerna utnyttjar ännu inte i tillräcklig utsträckning effektiva åtgärder för att skydda den marina naturen eller återställa skadade områden, eftersom det inte har funnits resurser för att identifiera dessa områden och eftersom skyddet av den marina naturen inte har varit en prioritet i beslutsfattandet eller i planeringen av mark- och havsanvändningen. 

I projektet Resilient Sea strävar vi efter att underlätta det praktiska genomförandet av kommunernas marina naturvård. I samarbete med kommunerna främjar vi kartläggningen av undervattensarter och -biotyper samt utnyttjandet av redan befintlig information, så att identifierade värdefulla områden kan beaktas bättre i planeringen av mark- och havsanvändningen. Utbildningar om kartläggning av den marina naturen och användningen av kartläggningsdata anordnas för kommunala beslutsfattare och kommunala anställda och kommuninvånarna involveras i arbetet genom lokala evenemang. 

Inom projektet tas en guide fram för kommunerna om hur man identifierar de mest värdefulla havsnaturobjekten samt hur man skyddar och beaktar dem i markanvändningsplaneringen. 

Resilient Sea-projektet finansieras av Europeiska unionens Central Baltic Programme. Utöver oss deltar i projektet Länsstyrelsen Östergötland, Helsingfors stad, Ålands Landskapsstyrelse, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua), Race for the Baltic och Åbo yrkeshögskola.​