Hoppa till innehåll
Framsidan
Vad gör vi
Östersjö-media
Enkätundersökning: En majoritet av de unga skulle rösta på en kandidat som främjar miljöfrågor i riksdagsvalet

Enkätundersökning: En majoritet av de unga skulle rösta på en kandidat som främjar miljöfrågor i riksdagsvalet

Ihmisiä kulkueessa, käsissään värikkäitä kylttejä, joissa Itämeri-aiheisia iskulauseita.
En parad samlade över 800 barn och ungdomar i centrala Helsingfors på Östersjödagen. Bild: Joonas T. Laine

Mer information

Mediekontakter:

Genomförandet av undersökningen och dess resultat:

Jaakko Hyry
Tutkimusjohtaja, vanhempi asiantuntija / Verian
Jaakko.Hyry2@veriangroup.com+358 50 3700939

Av de 17–29-åringar som svarade på enkäten anser över 70 procent att det är viktigt att en riksdagsvalskandidat främjar natur-, miljö- och klimatfrågor. Nästan alla svarande är också beredda att vidta olika åtgärder till förmån för Östersjön.

Ungdomar vill rösta på kandidater som är positiva till miljö- och klimatfrågor, visar en rikstäckande enkätundersökning som genomförts av John Nurminens Stiftelse och Verian Group. Undersökningen kartlade unga finländares syn på skyddet av naturen och Östersjön och deras beredskap att agera för dessa frågor.

Över 70 procent av de unga anser att det är viktigt att den kandidat de väljer främjar natur-, miljö- och klimatfrågor. De viktigaste miljöfrågorna ansågs vara att bromsa klimatförändringarna och överkonsumtionen.

Majoritetet av de svarande instämmer också i att de tänker rösta på en kandidat som har meddelat att hen aktivt kommer att verka för skyddet av naturen och haven.

”Enkäten utvisar att miljöfrågor är viktiga bland unga väljare, och att de till och med kan ligga till grund för valet av den egna kandidaten. Om kandidaterna i riksdagsvalet vill nå ut till unga väljare bör de offentligt förbinda sig till att förbättra naturens tillstånd och bromsa klimatförändringarna, och också hålla sina löften”, säger verkställande direktören för John Nurminens Stiftelse Annamari Arrakoski-Engardt.

Ungdomar redo att agera för Östersjön

I enkäten frågade man vilket problem i Östersjön som de svarande oroade sig för. Det som väckte mest oro var nedskräpningen av havet och övergödningen.

De svarande uppgav att de vidtagit aktiva åtgärder i sin vardag för att motverka dessa problem. En majoritet av de svarande uppgav att de ändrat sina konsumtionsvanor så att de belastar naturen mindre, att de gjort sin kost mer växtbaserad eller att de minskat inköp och användning av plastprodukter.

Ett rent Östersjön ger välbefinnande

Över hälften av de unga anser att Östersjön och den natur och de aktiviteter som är kopplade till den bidrar till deras personliga välbefinnande. Denna upplevelse var särskilt förhärskande i huvudstadsregionen (67 %) och minst utbredd i norra och östra Finland (42 %).

Resultatet av enkäten stämmer överens med en enkät som genomfördes år 2024 och som omfattade hela befolkningen: i den ansåg nästan hälften av de svarande att Östersjön medför personligt välbefinnande.

Östersjön gagnar även finländarna genom att erbjuda näringar och fungera som en kolsänka, men endast under förutsättning att man lyckas förbättra havets tillstånd.

”Östersjön och dess kuster uppfattas som viktiga rekreationsområden. För närvarande är dock endast 6 procent av våra kustvatten i gott skick, och Finland har hamnat långt efter sina egna mål för havsskydd. Resultatet syns bland annat i form av en minskad biologisk mångfald och blåalgsblomningar som förstör badvattnet. Finlands nästa regering måste förbinda sig att minska näringsbelastningen och utsläppen av skadliga ämnen samt att bekämpa förlusten av biologisk mångfald och klimatförändringarna”, säger verkställande direktören Annamari Arrakoski-Engardt.

Man känner till hur man kan rädda Östersjön

Östersjön är ett av världens mest utforskade havsområden. Även åtgärderna för att förbättra dess tillstånd är välkända. Den största delen av den näringsbelastning som hamnar i havet kommer från jord- och skogsbruket.

Genom att omforma stödpolitiken till att vara effektivitetsbaserad kan man ge jordbrukare och jordägare incitament till ett vattendragsvänligt jord- och skogsbruk. Jordbrukets belastning på vattendragen kan också minskas effektivt genom att effektivisera återvinningen av näringsämnen och avskaffa det så kallade gödselundantaget i fosforförordningen. Finlands nästa regering måste förbinda sig att genomföra åtgärder för vård av vattnen och havet samt den nationella återställningsplanen. Den gröna omställningen måste främjas på naturens villkor och med hänsyn till miljökonsekvenserna.

Att återställa naturen, avskaffa skadliga stöd till jord- och skogsbruket samt allokera stöden mer effektivt minskar avsevärt belastningen på vattendragen. Många av åtgärderna är fördelaktiga och deras genomförande hotar varken vår ekonomi eller livsmedelssäkerhet”, summerar Arrakoski-Engardt.

Så här genomfördes enkäten

  • Målgruppen bestod av personer i åldern 17–29 år från det finländska fastlandet.
  • Resultaten har standardiserats för att återspegla målgruppens fördelning enligt kön, ålder och region.
  • Data har samlats in via en webbpanel som är representativ för befolkningen. 1087 personer svarade, av vilka 500 är förstagångsröstare i de kommande riksdagsvalen.
  • Svaren samlades in mellan den 11 och 26 juni 2026.
Sinilevää meressä

Riksdagsvalet 2027

Endast 6 procent av Finlands kustvattenförekomster har god ekologisk status. Finlands nästa regering måste förbinda sig till att förbättra Östersjöns tillstånd.

Läs mer

Lapsia ja aikuisia kantamassa värikkäitä kylttejä ja banderolleja; etualalla käsin pidettävä kyltti, jossa lukee "Suojellaan Itämerta yhdessä" ja meriaiheisia piirroksia.
Pressmeddelande Evenemang
Ungdomar redo att agera för Östersjön – en parad samlar över 800 barn och ungdomar i centrala Helsingfors på Östersjödagen
Kaivinkone turvetuotantoalueella
Blog Post Biologisk mångfald
Restaurering: Från hotbilder mot en ny start
Kolme traktoria peltotöissä maalaismaisemassa ylhäältä kuvattuna
Pressmeddelande Jordbruk
Skärgårdshavet mår dåligt och de nuvarande åtgärderna för att rädda det är otillräckliga – med följande metoder kan återvinningen av näringsämnen effektiviseras

Sök