Vassprojekt för kusten

Målet med Vassprojektet för kusten är att skapa en hållbar och lönsam värdekedja för vass. I praktiken bidrar vi till att det skördade vassmaterialet samlas in och kommer till nyttig användning, att branschen får fler entreprenörer och att logistikkedjan blir kostnadseffektiv. Vi fungerar som en länk mellan de aktörer som utför slåttern och de vidareförädlingsföretag som är intresserade av att utnyttja vassmaterialet. Målet är att det framöver ska finnas hållbart producerade Östersjövänliga vassbaserade produkter på konsumentmarknaden.

Mål
Mål
Syftet med vassprojektet är att återvinna näringsämnen som är bundna i vassbeståndet från de eutrofierade strandvattnen till land.
Tidsplan
Tidsplan
2020
2024
Status
Status
Arbetet piloterades på hösten 2020. Verksamheten utvidgas 2021 på grund av erfarenheterna från pilotfasen.

År 2020 inledde vi slåttersamarbete med Forststyrelsen och 2021 utökade vi samarbetet med NTM-centralerna. Forststyrelsen och NTM-centralerna utför slåtter i vassbevuxna naturskyddsområden i syfte att därigenom rusta upp strandlivsmiljöer och återställa fågelvåtmarker.

Totalt har mer än 2 500 m³ krossad vass samlats in på sex olika platser mellan Björneborg och Kotka. Vass har levererats till tre olika företag för vidareförädling: Biolan, Kekkilä och Kiteen Mato ja Multa. Företagen bedriver produktutveckling där vassmaterial förädlas till en mullprodukt som bl.a. kan användas i trädgården i stället för växttorv.

Projektet söker fler aktörer som samarbetspartners för att utföra slåttern, såsom kommuner, städer och delägarlag, samt företag i hela kustregionen som är intresserade av att utnyttja vassmaterial. Vassprojektet för kusten genomför eller finansierar inte själva slåttern, utan vi hjälper till med att samla in och leverera slåttermaterialet för vidareförädling. För att genomföra slåttern kan man ansöka om bidrag från till exempel NTM-centralerna. Om du är intresserad av ett samarbete, vänligen kontakta: maija.salmiovirta(at)jnfoundation.fi, tfn 044 203 2213

Bladvass (Phragmites australis) är en vanlig flerårig gräsväxt som växer i grunt vatten, på stränder och våtmarker. Bladvass bildar täta, 1–3 meter höga och upp till hundratals hektar stora bestånd. Man uppskattar att det finns tiotusentals hektar bladvass som lämpar sig för slåtter på Finlands kust. Näringsbelastningen från avrinningsområdena och det minskade betet av strandängar har påskyndat spridningen av vassen och igenväxningen av havsstränder. Betydande mängder näringsämnen som eutrofierar Östersjön binds i det täta bladvassbeståndet. En hektar vass kan innehålla 10 kg fosfor, 100 kg kväve och över två ton kol.

Genom vasslåtter och genom att använda den insamlade vassmassan till exempel vid tillverkning av odlingsmedier, gödningsmedel och torrströ, kan man avlägsna en stor mängd näringsämnen från kustvattnen på ett kostnadseffektivt sätt. Genom att man öppnar ogenomträngliga vassbestånd ökar också möjligheterna att använda stränderna för rekreation och man återställer de försvunna traditionella landskapen. Slåttern av vassen planeras och genomförs så att livsmiljön för arter som lever i vassmiljöer är tillräckligt stor.

Användningen av vassmassa har positiva effekter på klimatet genom att man kan ersätta användningen av torv som orsakar mycket kolutsläpp och av stenull som tillverkas av icke-förnybara råvaror. Genom att avlägsna vassbestånd minskar dessutom utsläppen av metan från den ruttnande vassmassan i strandvattnet som påskyndar klimatförändringarna.

De gynnsamma effekterna av vasslåtter har erkänts sedan länge, men verksamheten har tills vidare stannat på projektnivå och som relativt småskalig. De centrala hindren för vasslåttern anknyter till skördeteknik och logistik. Syftet med vassprojektet vid kusten är att påskynda användningen och vidareförädlingen av vassmassa, ökad företagsverksamhet vid skörd och uppbyggnad av modeller för näringsverksamhet inom branschen så att man i framtiden kan använda bladvass på ett hållbart och marknadsbaserat sätt.

Mer information:

Eeva Tähtikarhu
Projektchef, havsmiljöprojekt
John Nurminens Stiftelse
eeva.tahtikarhu(at)jnfoundation.fi
+358 (0)50 314 2102

Planering av slåtterobjekt och hållbart genomförande av slåtter – ”spelregler”

1) Tillstånd och anmälningar

  • Maskinell slåtter kräver alltid en anmälan till närings-, trafik- och miljöcentralen och markägaren, minst en (1) månad innan arbetet inleds.
  • I Natura- eller naturskyddsområden behövs tillstånd för slåtter av närings-, trafik- och miljöcentralen.

2) Skydd av vassarnas fågelbestånd

  • Slåttern ska inte förläggas till fåglarnas häckningstid, utan den ska genomföras utanför häckningstiden, efter juli, i synnerhet på platser som är värdefulla med tanke på fågelbeståndet (information ges av den regionala närings-, trafik- och miljöcentralen).
  • De viktigaste häckningsområdena för vasshäckande fåglar ska vid behov lämnas helt och hållet utanför slåttern (även vinterslåtter kan skada de arter som häckar i vass).

3) Livsområden för strängt skyddade arter (Arterna i bilaga IV till EU:s habitatdirektiv)

  • Innan åtgärder vidtas på strandområden (t.ex. slåtter eller muddring av vassbestånd) ska närings-, trafik- och miljöcentralen tillfrågas om det på det planerade området eller i dess närmaste omgivning finns livsmiljöer för arter som är strängt skyddade och som kan begränsa genomförandet av åtgärderna.
  • I åkergrodans livsmiljöer ska eventuellt maskinellt slåtter av vass i vatten eller på stränder utföras under vintersäsongen (på isen), i november-mars.

4) Näringsämnen

  • För att den största avgången av näringsämnen ska uppnås är det effektivast att slå vass som växer i vatten i slutet av sommaren (augusti) när den största mängden näringsämnen är bunden till levande vassbiomassa. Det finns färre näringsämnen i vintervassen.
  • Slåtter i början av växtperioden kan göra att lagrade näringsämnen “pumpas” från roten till vattnet.

5) Å- och dikesmynningar

  • Att åstadkomma en permanent tillbakagång av vassbestånd i åmynningar genom tätt återkommande slåtter bör undvikas, eftersom vassen binder fast material och näringsämnen som åarna transporterar.

6) Klippning, transport och lagring av vassmassa

  • Den utrustning som används vid slåtter ska väljas på ett sätt som lämpar sig för platsen för att t.ex. undvika att näringsämnen frigörs från bottensedimentet i strandområden.
  • Den klippta vassen ska transporteras bort från vattnet och stranden.
  • När slåttern planeras ska man på förhand beakta var slåtterobjektet är beläget, att det finns en lämplig plats för mellanlagring i närområdet och att det finns tillräckliga trafikförbindelser för borttransport av vassmassan.
  • Den nyttoanvändning av vassen som eftersträvas kan påverka genomförandet av slåttern, och därför är det bra att beakta ändamålet redan vid planeringen av slåttern.