Gödselhamnar har potential för stora utsläppsminskningar

Varje år kommer en stor mängd övergödande näringsämnen, dvs. fosfor och kväve, ut i Östersjön vid lastning av gödselmedel. I värsta fall kan en gödselhamn släppa ut lika mycket kväve som en genomsnittlig finsk stads avloppsreningsverk varje år. Genom att minska kväve- och fosforutsläppen i samarbete med hamnoperatörerna kan Östersjöns status förbättras avsevärt.

Mer än 45 miljoner ton gödselmedel för jordbruket passerar genom alla Östersjöhamnar varje år. De transporteras huvudsakligen i bulk, vilket innebär att gödselmedlet under lastningen är sårbart för vindspridning eller spolas från hamnområdet med regnvatten ut i havet.

Mätningar som utförts av John Nurminens Stiftelses Gödselfrakt-projekt visar att gödselhantering i hamnar och sjötransporter är betydande utsläppskällor som belastar Östersjön. Gödselmedel innehåller stora mängder kväve och fosfor i en löslig form som är gynnsam för alger. När de släpps ut i havet påskyndar de kraftigt tillväxten av alger och bidrar därmed till eutrofieringen av havet. Eutrofiering är det viktigaste miljöproblemet i Östersjön.

Mätningar som gjorts inom ramen för John Nurminens Stiftelses Gödselfrakt-projekt visar att gödselhanteringen i hamnarna och sjötransport är betydande utsläppskällor i Östersjön. Gödselmedel innehåller stora mängder kväve och fosfor i löslig form som är gynnsam för alger. När de hamnar i havet påskyndar de kraftigt algtillväxten, vilket ökar övergödningen av havet. Övergödning är Östersjöns största miljöproblem.

”I Östersjöns hamnar hanteras så stora mängder gödsel att även en relativt liten mängd svinn under lastning orsakar en betydande övergödning av Östersjön”, säger Eeva Tähtikarhu, projektchef för John Nurminens Stiftelses Gödselfrakt-projekt.

Finländska gödselhamnar är föregångare när det gäller att lösa problemet

Finlands tre viktigaste gödselhamnar finns i Karleby, Kotka och Nystad. Den största av dessa är Fredrikshamn-Kotka hamn, där det årligen lastas över 2 miljoner ton av framför allt kvävegödsel.

Enligt den uppföljning som gjorts i samarbete mellan John Nurminens Stiftelse och Fredrikshamn-Kotka hamn uppgår den kvävebelastning som hamnen orsakar till hundratals ton per år. Detta motsvarar den årliga belastningen från ett avloppsreningsverk i en medelstor stad. Enligt uppskattningen ser hamnens belastning ut att vara större än den totala kvävebelastningen från hela industrin i Kymmenedalen i Finska viken. Det innebär att även små förbättringar kan bidra till stora utsläppsminskningar.

I Finland krävs noggrann uppföljning av näringsbelastningen från andra stora punktbelastande anläggningar, såsom industrianläggningar och avloppsreningsverk. Hittills har inga belastningsgränser fastställts för gödselhamnar och miljömyndigheterna kräver inte att hamnarna ska följa upp den totala näringsbelastningen.

De finländska hamnoperatörerna har dock modigt tagit itu med problemet. Tillsammans med John Nurminens Stiftelse har de försökt minska utsläppen bland annat genom att utbilda personalen, förbättra städningen av hamnområdet och investera i lastningsutrustning.

”Gödselmedel måste transporteras för att säkra den globala livsmedelsförsörjningen, men det är mycket viktigt att lastningen sker med så liten miljöpåverkan som möjligt. Fredrikshamn-Kotka hamn är den första hamnen som följer upp näringsbelastningen från hamnverksamheten på ett mer långsiktigt sätt.

Genom samarbete mellan olika aktörer har vi hittat effektiva metoder för att minska näringsutsläppen”, säger hamnrådet Kimmo Naski, verkställande direktör för Fredrikshamn-Kotka Hamn Ab.

Nyckelaktörerna för att minska utsläppen är hamnoperatörerna som tar hand om/ansvarar för? lastning och lossning av fartyg.

”Östersjön är det viktigaste verksamhetsfältet med tanke på vår verksamhet. Därför känner vi vårt ansvar och känner oss också skyldiga att delta i projekt som minskar näringsbelastningen i Östersjön och förbättrar dess tillstånd. Samtidigt som vi minimerar utsläppen av gödselmedel förbättrar vi också lastningens effektivitet och säkerhet. Alla förbättringsåtgärder minskar godssvinnet i samband med hanteringen, vilket också ligger i lastarens intresse”, säger hamnoperatören Rauanheimos verkställande direktör Tero Kosonen.

”Utifrån de preliminära uppföljningsresultaten ser det ut att man lyckats minska belastningen. Tillsammans har vi hittat sätt för finländska hamnoperatörer att sträva efter utsläppsminskningar. På så sätt kan vi föregå med gott exempel för andra länder som gränsar till Östersjön”, säger Eeva Tähtikarhu.

Gödselhamnarnas näringutsläpp påverkar alla kuststater 

Förutom i Finland hanteras gödselmedel i stor utsträckning särskilt i hamnar i Ryssland, Baltikum, Polen och Tyskland. 

John Nurminens Stiftelse samarbetar internationellt med hamnar och aktörer inom gödselindustrin i Östersjöregionen för att minska utsläppen. Under stiftelsens ledning håller kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö (HELCOM) för närvarande på att utarbeta riktlinjer för ansvarsfull hantering av gödselmedel i hela Östersjöregionen. 

”Det skulle vara viktigt att låta gödselutsläpp omfattas av miljölagstiftningen internationellt, så att utsläppsminskningarna kan garanteras i alla Östersjöländer”, sammanfattar John Nurminen Stiftelses Direktör för havsmiljön Ulla Rosenström.