Riksdagsvalet 2027: Ett rent Östersjön ger välfärd i Finland
Östersjön är ett av de havsområden i världen som förändras allra snabbast. Det största problemet är övergödningen, som påskyndas av klimatförändringarna. Som en följd av övergödningen försämras naturen under ytan i alla Finlands havsområden, och så mycket som en fjärdedel av alla undervattenshabitat längs kusten är hotade. Även skadliga ämnen hotar Östersjöns artbestånd.
Det går att vända utvecklingen. Man har beräknat att om ett gott tillstånd för Östersjöns kustvatten uppnås senast år 2040, kommer det att generera ett mervärde på över 5 miljarder euro per år för länderna i Östersjöområdet. Detta kräver att Finlands nästa regering förbinder sig att minska näringsbelastningen och utsläppen av skadliga ämnen samt att bekämpa förlusten av biologisk mångfald och klimatförändringarna.
John Nurminens Stiftelses valteman 2027–2031
Den näringsbelastning som hamnar i havet från land, särskilt alltför stora mängder kväve och fosfor, orsakar övergödning av vattendragen. Konsekvenserna ser vi bland annat i form av anhopningar av cyanobakterier på sommaren. Den största delen av den näringsbelastning som leder till övergödning av våra kustvatten uppstår inom jord- och skogsbruket.
1. Jord- och skogsbrukspolitiken måste reformeras så att den blir resultatbaserad.
Aktörerna inom sektorn, jordbrukarna och skogsägarna behöver incitament för ett vattendragsvänligt jord- och skogsbruk. Stöd som är skadliga för miljön bör återigen skäras ned.
2. En effektiv återvinning av näringsämnen måste främjas.
Föroreningarna från jordbruket till vattendragen kan minskas genom att effektivera återvinningen av näringsämnen. Man måste avveckla det så kallade gödselundantaget i fosforförordningen och höstspridningen av gödsel på bara åkrar.
Genom sjöfarten släpps skadliga och övergödande ämnen ut i Östersjön. Många sådana utsläpp som inte är tillåtna på land är helt lagliga till sjöss. Även övervakningen av hamnarnas miljöbelastning är i dag betydligt mer släpphänt än till exempel övervakningen av industrianläggningar.
3. Miljötillstånden för frakthamnar måste ses över och övervakningen förbättras.
4. Mottagningen av avfall från fartyg, såsom tvättvatten från lastrum och tankar, avfall från svavelskrubbare och grått avloppsvatten, måste förbättras i hamnarna.
Klimatuppvärmningen och övergödningen hotar att förvandla våra kustvatten från kolsänkor till utsläppskällor. För att hålla styr på klimatförändringarna krävs investeringar i gröna energisystem och industriell produktion, men omställningen får inte genomföras på ett sätt som äventyrar vattnens tillstånd.
5. Den gröna omställningen måste främjas på naturens villkor och med beaktande av miljökonsekvenserna. En äkta grön omställning tar itu med den grundläggande orsaken till miljökriserna, nämligen överkonsumtionen.
6. Skyddet av havsområdena måste effektiveras och inriktas på områden som är värdefulla med tanke på den marina naturen.
30 procent av Finlands havsområden bör vara skyddade senast år 2030, varav 10 procent bör omfattas av strikt skydd. Samtidigt bör havsanvändningen styras mot de minst värdefulla områdena med hjälp av planläggning och bindande havsområdesplanering.
7. Finlands nästa regering måste förbinda sig att verkställa den nationella restaureringsplanen.
Restaurering är en möjlighet att investera inte bara i naturen utan också i människornas välbefinnande. Restaureringen beräknas ge Finland fördelar värda nästan tio miljarder euro per år. För att främja restaureringen behövs tydliga incitament för privata markägare och skyldigheter som kan säkerställa både bevarandet av de värdefullaste naturområdena och tillräckligt omfattande restaureringsåtgärder.
Läs mer
Haluatko pysyä kartalla Itämeren tilasta?
Tilaa uutiskirjeemme ja kuulet ensimmäisenä Itämeri-aiheisista tapahtumista, säätiön hankkeiden etenemisestä, merellisistä julkaisuista ja muista kiinnostavista sisällöistä.