Den för att rädda Östersjön så viktiga gipsbehandlingen av åkrar vinner terräng utanför Finland
Mer information
Näringsbelastningen från jordbruket är det största problemet för det övergödda Östersjön. Genom den gipsbehandling av åkrar som studerats och utvecklats i Finland kan man omedelbart minska fosforavrinningen från åkrarna med hälften. Skulle åkrarna i hela Östersjöregionen gipsbehandlas kunde man uppnå upp till en tredjedel av den årliga fosforminskning som enligt Skyddskommissionen för Östersjön, HELCOM, fortfarande behövs för att återställa havet i gott tillstånd.
Tack vare projektet Gypsum Initiative, som spred information om gipsbehandling av åkrar i Östersjöregionen och som avslutades vid årsskiftet, blev flera kuststater kring Östersjön intresserade av att testa gipsbehandlingen. Projektet resulterade bland annat i ett internationellt nätverk för samarbete kring gips, småskaliga gipsförsök i laboratorie- och fältförhållanden samt projektansökningar för att genomföra pilotstudier om gipsbehandlingen. Detta är viktiga första steg mot att införa gipsbehandling i större skala för att rädda Östersjön.
Lokala experter deltar i utvecklingen av gipsinnovationen
Gypsum Initiative samlade de för utvecklingen av gipsbehandlingen centrala aktörerna i Östersjöregionen och dessa representerade såväl forskning som jordbruks- och miljömyndigheter, jordbrukare, jordbruksrådgivare och medborgarorganisationer. I de workshops som projektet arrangerade förmedlade man information om gipsbehandlingen och diskuterade metodens lämplighet för förhållandena i de olika länderna. Samtidigt identifierade man både möjligheter och de största hindren för att införa gipsbehandlingen i Estland, Lettland, Litauen, Polen, Danmark, Sverige och på Åland.
Man konstaterade att Polen, Sverige, Litauen och Danmark var de mest lovande med tanke på gipsbehandlingen. Länderna är betydande jordbruksproducenter och har ett intresse av och sakkunskap när det gäller att främja vattenskydd.
”Gypsum Initiative lyckades mycket väl med att öka kunskapen om gipsmetodens möjligheter som vattenskyddsåtgärd inom jordbruket. Projektets workshops och seminariepresentationer nådde de för utvecklingen av gipsbehandlingen centrala aktörerna och uppmuntrade dem att genomföra gipsförsök i sina respektive länder. Det här är en bra startpunkt för att fortsätta främja införandet av gipsmetoden i Östersjöländerna och inom ramen för HELCOMs åtgärdsprogram för skyddet av Östersjön”, säger Johanna Helkimo, ordförande för projektstyrgruppen och specialsakkunnig vid miljöministeriet.
Gipskunnandet ökar genom försök och pilotstudier
Projektkonsortiet främjade planeringen av flera gipsförsök, och under 2021 genomfördes försök i Sverige och Litauen. Målet är att initiera ytterligare försök under 2022. Dessutom stödde Gypsum Initiative utarbetandet av ansökningar om finansiering för att genomföra gipspilotstudier i Litauen, Polen och Sverige med finansiering från Interreg South Baltic och med nationell finansiering i Sverige.
”Försöken och piloteringen validerar gipsbehandlingsmetodens effektivitet lokalt. Först därefter kan metoden bli en del av det nationella urvalet av vattenskyddsåtgärder”, säger Anna Saarentaus, projektchef för John Nurminens Stiftelses havsmiljöprojekt.
Metoden redan rätt välkänd inom forskningen
Baserat på en intressentundersökning som genomfördes i slutet av projektet är medvetenheten om gipsbehandlingen redan rätt god, särskilt i forskarsamhället. De viktigaste behoven av ytterligare utredningar gäller bland annat hur olika jordarter reagerar på gipsbehandlingen samt spridning av gips tillsammans med naturgödsel, mineralgödselmedel eller kalk.
”Samarbetet med forskare från olika länder har varit givande. Forskningen ger oss kunskap om de olika förhållandena i Östersjöns avrinningsområde och hur gipsbehandlingen lämpar sig för dem”, konstaterar Petri Ekholm, ledande forskare vid Finlands miljöcentral.
Gypsum Initiative
Projektet Gypsum Initiative genomfördes 2020–21 med målet att främja gipsbehandling av åkrar i länderna kring Östersjön för att minska näringsläckaget från jordbruket och förbättra vattenkvaliteten i Östersjön. Projektet finansierades av miljöministeriet genom ett anslag för samarbetet kring Östersjön, Barents och Arktis, och arbetet utfördes av John Nurminens Stiftelse, Finlands miljöcentral och Agrikulturforstvetenskapliga fakultetens avdelning för ekonomi vid Helsingfors universitet.
