Hoppa till innehåll
Framsidan
Vad gör vi
Östersjö-media
Ny bok skildrar förändringarna i fågelliv i Östersjöns skärgård

Ny bok skildrar förändringarna i fågelliv i Östersjöns skärgård – ejderns tillbakagång och havsörnens återkomst speglar naturens stora förändringar

Isokoskeloita rivissä istumassa ja yksi lennähtää laskeutumaan punakeltaisen aallotetun paneeliseinän reunalle kirkkaan sinisen taivaan edessä
Storskrakar. Bild: Raimo Sundelin

Förfrågningar om intervjuer och recensionsexemplar:

Fågellivet i Östersjöns skärgård har förändrats mer under de senaste årtiondena än kanske någonsin tidigare. Den nya tvåspråkiga boken Itämeren saaristolintuja – Skärgårdsfåglar vid Östersjön samlar över 200 imponerande fotografier av skärgårdens fåglar och presenterar kunskap om fågelbeståndens utveckling, baserad på årtionden av forskning.

Bokens författare, fotografen Raimo Sundelin och biologen samt fackboksförfattaren Janne Lampolahti, har tillsammans följt Östersjöns fågelliv i närmare hundra år. De förenas av ett långvarigt arbete i skärgårdens natur, djup artkunskap och ett flera decennier långt engagemang för forskning, uppföljning och skydd av fågellivet. Boken, som utkommer den 20 augusti, ges ut av John Nurminens Stiftelse, som arbetar för att rädda Östersjön.

Fågelbestånden förändras ständigt

Under det senaste halvseklet har nya häckande arter etablerat sig i Östersjöns skärgård, samtidigt som vissa välkända fågelarter har ökat i antal medan andra har minskat kraftigt. Bakom förändringarna ligger bland annat förändrad jakt, ett stärkt naturskydd, övergödning, förändrad markanvändning i skärgården, invasiva arter samt miljöförändringar även i fåglarnas övervintringsområden. En del av förändringarna har varit positiva, andra väcker oro.

”Kanske något överraskande gynnade övergödningen länge många skärgårdsfåglar, eftersom tillgången på föda ökade. När övergödningen blir alltför omfattande börjar dock havets ekosystem ta skada: musselbottnarna slammas igen, vattenväxtligheten minskar och näringsvävarna förändras. Då blir också effekterna på fågellivet negativa”, säger Janne Lampolahti.

Uroshaahka vedessä nostaa vartaloaan pystyyn ja levittää siipensä, useita muita haahkoja pehmeässä taustassa.
Under detta årtusende har Finlands ejderbestånd halverats, och särskilt antalet häckande honor har minskat dramatiskt. Ejdern har olika namn beroende på kön: honan kallas åda och hanen guding. Den gröna fläcken i nackfjädrarna hos gudingen får sin färg från det turkosa hemocyaninet i musslornas blod. Bild: Raimo Sundelin
Infograafi: viivakaavio haahkan (ejder) kannanmuutoksesta 1990–2022; mustat pisteet ja siniharmaa vyö kuvaavat indeksin kehitystä, jossa indeksi nousee 1990‑luvulla huippuun noin 2,0–2,1 noin 1998, laskee 2000‑luvun alkuun lähelle 1,0, nousee lyhyesti noin 2010 noin 1,5 ja laskee sen jälkeen alle 1,0 noin 0,6–0,8 viime vuosina; vaakaviiva merkitsee indeksin 1,0 tasoa; lähde BirdLife Suomi / Camilla Ekblad / Luonnonvarakeskus.
Grafik: BirdLife Finland / Camilla Ekblad, Naturresursinstitutet (Luke)

Ejderns kollaps och havsörnens återkomst berättar om miljöförändringarna

Två av Östersjöns nyckelarter får särskild uppmärksamhet i boken: ejdern, som länge dominerade skärgården, och havsörnen, vars imponerande återkomst är en av de största framgångshistorierna inom finländskt naturskydd.

Ejderbeståndet har kollapsat under loppet av en enda människogeneration från att tidigare varit talrik. Den viktigaste enskilda orsaken har varit havsörnens återkomst till skärgården. Särskilt unga havsörnar tar ejderhonor vid bona och angriper kullar på matplatserna. Därtill har sjukdomar, små rovdjur och de långt framskridna negativa effekterna av övergödningen förvärrat ejderns situation.

”Nedgången har drabbat honorna särskilt hårt. Fler honor dör än det föds nya, och dessutom avstår allt fler honor från att häcka”, berättar Lampolahti.

Havsörnen har i sin tur återhämtat sig från randen till utrotning och blivit Östersjöns främsta toppredator, tack vare ett mångårigt och målmedvetet naturvårdsarbete. Samtidigt har artens återkomst förändrat skärgårdens artsamhällen.

Infografik illustrerar utvecklingen under flera årtionden

Boken Itämeren saaristolintuja – Skärgårdsfåglar vid Östersjön innehåller även infografik som visar utvecklingen för olika fågelarters bestånd. Med en snabb överblick kan läsaren se hur bestånden har förändrats under de senaste årtiondena.

”Den finländska uppföljningen av skärgårdsfåglar hör till de främsta i världen. För vissa områden sträcker sig observationsserierna ända tillbaka till tsartiden, och en sammanhängande uppföljning som täcker hela kusten har pågått i 38 år”, berättar Lampolahti

Uppföljningen har genomförts av forskare och myndigheter, men framför allt av tusentals fågelamatörer, vars långsiktiga frivilligarbete har gjort det möjligt att samla in ett exceptionellt omfattande datamaterial.

Aikuinen merikotka istuu pesässään korkeassa männyssä, osittain oksien ja lehtien peitossa.
För havsörnens boträd är trädslaget mindre viktigt än att trädet har kraftiga grenar som kan bära det stora boet. Bild: Raimo Sundelin

Ett halvsekels arbete samlat mellan två pärmar

Fotografierna i boken är tagna av Raimo Sundelin, som har följt och fotograferat Östersjöns skärgårdsfåglar i över 50 år.

”En enda bild kan kräva årtionden av arbete och stort tålamod. Att till exempel fånga en ejder tillsammans med packis i rätt ljus lyckades först efter 30 vårar. Samtidigt kan det avgörande ögonblicket ibland vara över på en sekund, och då gäller det att reagera snabbt”, säger Sundelin.

Bokens texter är skrivna av biologen och fackboksförfattaren Janne Lampolahti. Han har utarbetat tiotals fågelinventeringar längs Bottenhavets kust, undervisat i fågelinventering i 30 år och skrivit böcker om skärgårdens växter och fåglar.

I boken förenar Sundelin och Lampolahti årtionden av erfarenhet från fältet, vetenskaplig kunskap och storslagen naturfotografi till en helhet som berättar om Östersjöns skärgårdsfåglarnas historia, deras nuläge och hur förändringar i havsmiljön påverkar både fågellivet och Östersjöns ekosystem som helhet.

Kaksi mustavalkoista meriharakkaa seisoo murtuneiden jäälauttojen päällä kultaiseen auringonvaloon kylpevän merimaiseman reunalla, etualalla kapea tummempi merivesiraita.
Strandskatan anländer tidigt, medan packisen ännu ligger kvar. Bild: Raimo Sundelin

Mer information

Bilder ur boken visas i sommar i två fotoutställningar i Helsingfors. Fritt inträdetill båda utställningarna.

Pressbilder finns tillgängliga i mediebanken.


Itämeren saaristolintuja – Skärgårdsfåglar vid Östersjön

Författare: Raimo Sundelin & Janne Lampolahti
Bilder: Raimo Sundelin
Förlagsredaktör: Mari Hyypiä
Grafisk design och ombrytning: Tommi Jokivaara  
Förlag: John Nurminens Stiftelse sr, Helsingfors 2026
Språk: Finska och svenska
Antal sidor: 240
Bilder 210, 24 diagram
Utgivningsdag: 20.8.2026
 Rekommenderat pris: 44,90 € (inkl. moms)

Boken finns att köpa i John Nurminens Stiftelses webbutik kauppa.johnnurmisensaatio.fi samt i utvalda bokhandlar.

Författarna har tidigare tillsammans gett ut boken Rantojen hiljaiset – Strändernas tysta liv (John Nurminens Stiftelse, 2025).

Kirjankansi: kalliolla meren rannalla seisoo ryhmä haahkoja, kuvan yläosassa tekstit "Itämeren saaristolintuja / Skärgårdsfåglar vid Östersjön" ja tekijöiden nimet.

Les mer:

Sök