En syrefri havsbotten, spöknät som för evigt fångar fisk och en cocktail av kemikalier som rinner ut i havet – här är Östersjöns sju naturunderverk som skapats av människan
Mer information:
År 1997 presenterade CNN en lista över världens sju naturunderverk, som bland annat omfattar norrskenet, Grand Canyon och Victoriafallen. John Nurminens Stiftelse publicerar nu sin egen lista för Östersjön, men den här gången handlar det inte om naturens egna underverk, utan om fenomen som människan har skapat och som orsakar förlust av biologisk mångfald.
John Nurminens Stiftelse, som arbetar för att skydda Östersjön, publicerar som ett svar på världens naturunderverk sju av människan skapade underverk i Östersjön. Det är fenomen som har uppstått till följd av mänsklig verksamhet och som orsakar förlust av natur i Östersjön och försvagar den biologiska mångfalden. Sammanställningen omfattar algblomningar som liknar norrsken, syrefria bottenområden, mörknande vatten, spöknät som fiskar i all evighet, ett uppvärmt hav samt skräp och kemikalieutsläpp som hamnar i havet.
Östersjöns största miljöproblem är övergödningen, som bland annat tar sig uttryck i de blåalgsbälten som syns på sommaren. Vid sidan av dessa ”Östersjöns norrsken” lyfts nu fram sex andra mänskligt skapade underverk i Östersjön.
EU:s förordning om restaurering av natur gör förlusten av biodiversitet i Östersjön till en aktuell fråga även i beslutsfattandet. Syftet med förordningen är att stoppa förlusten av biodiversitet och förbättra den biologiska mångfalden i hela unionens område. Finland har tid på sig fram till september att utarbeta ett utkast till sin egen restaureringsplan som ska lämnas in till EU-kommissionen.
”Längs Östersjöns kust fortskrider minskningen av den biologiska mångfalden både i livsmiljöerna vid havsstränderna och under ytan. Vi bevittnar en snabbt framskridande förändring av hela det marina ekosystemet, och om vi vill förbättra Östersjöns tillstånd måste vi också agera snabbt för att uppnå detta. Att minska övergödningen är den viktigaste konkreta åtgärden, men den biologiska mångfalden kan också stödjas genom att restaurera naturtyper och arter”, säger programchef Miina Mäki från John Nurminens Stiftelse.
”Vi ville synliggöra Östersjöns problem på ett sätt som får en att stanna upp, men utan att predika. Det här är inga underverk som man borde beundra. De är fenomen som orsakats av människan och som vi inte borde betrakta som en normal del av havet”, säger kommunikationschef Johanna Suni från John Nurminens Stiftelse.
Minskningen av den biologiska mångfalden och de negativa förändringar som människan orsakar i Östersjön behandlas också ingående i den nya säsongen av stiftelsens podcast M/S Itämeri. I avsnitten undersöks varför minskningen av den biologiska mångfalden fortskrider, hur Östersjöns underverk har uppstått och vad man kan göra åt dem.
Sju naturunderverk i Östersjön som skapats av människan
Northern Plights – algbälten som ser ut som norrsken
Östersjöns ”nordliga plågoris” kan, uppifrån sedda, påminna om norrsken, men i själva verket vittnar algbältena om att havet övergöds. För mycket näringsämnen hamnar i havet, bland annat från jord- och skogsbruket, och dessa näringsämnen främjar algernas tillväxt och rubbar balansen i hela ekosystemet. Övergödningen syns som blåalgsblomningar, men dess effekter sträcker sig även till havsbotten och livsmiljöerna längs kusten. När algmassan sjunker till botten förbrukar dess nedbrytning syre.
Rock Bottom – Ett syrefritt område av Danmarks storlek på havsbotten
I Östersjöns djup förekommer återkommande syrebrist, som förvärras av övergödningen. På en syrefri botten lever i praktiken ingenting. Bottenlevande djur dör och fiskarna förlorar sina livsmiljöer. Från syrefria bottnar kan det också frigöras fosfor till havet, vilket ytterligare bidrar till övergödningen.
Enligt en modelleringsstudie från Baltic Sea Centre vid Stockholms universitet, publicerad 2024, skulle de helt syrefria bottenområdena i Östersjön vara över 80 procent större än i dag om inte näringsbelastningen hade minskats sedan 1980-talet. Trots detta lider Östersjön av omfattande syrefria bottenområden, varav det största till ytan är lika stort som Danmark.
Dark Waters – världens mest mörknade havsområde
Finländarna har lyckats exceptionellt bra i en gren: att gräva diken. Cirka en tredjedel av alla skogsdiken i världen har grävts i Finland, totalt nästan 1,5 miljoner kilometer. Det syns också i våra vatten. Sediment och humus som rinner från marken gör vattnen mörkare, minskar ljusmängden och försvårar växternas och algernas fotosyntes.
Enligt en studie som publicerades i tidskriften Global Change Biology år 2025 har världens hav blivit mörkare under de senaste decennierna. I studiens satellitdata framstod Bottniska viken som det havsområde i världen som förmörkats mest. Det var det enda havsområdet där ljusets genomslag i vattnet hade försämrats på mer än hälften av områdets yta.
Hanging Gardens of the Baltic Sea – spöknät som fiskar i evighet
Människan har lyckats skapa ett fiskeredskap som kan fortsätta att fiska i åratal efter att det har övergivits eller försvunnit. Även i Finland försvinner varje år uppskattningsvis cirka 2 000 nät i Östersjön, av vilka de flesta är gjorda av plast och därmed i praktiken är eviga.
Inom ramen för Finlands miljöcentrals projekt Re:Fish samlades under ett par somrar in nästan nio kilometer spöknät från Finlands, Sveriges och Estlands kuster, trots att det upprensade området endast utgjorde en bråkdel av Östersjöns botten. I näten hittades bland annat levande och döda fiskar samt fågelben. En del av näten hade legat i havet i årtionden.
Baltic Hot Springs – det hav som värms upp snabbast i världen
Östersjön värms upp snabbt, och klimatförändringen påverkar redan nu förhållandena i havet. Att vattnet blir varmare påverkar arterna, istäcket, syresituationen och algblomningarna. Östersjön värms upp snabbare än andra hav, eftersom den är ett grunt och nästan slutet hav, vilket gör den särskilt känslig för förändringar.
The Great Wall of Commerce – shoppingvagnar, cigarettfimpar och annat skräp som hamnar i havet
Östersjön har i åratal fungerat som en soptipp för olika typer av avfall och skräp. I Finland slängs uppskattningsvis nästan 2,2 miljarder cigarettfimpar i naturen varje år, och fimparna består av plast. Skräp som slängs på marken längs kusten kan spolas ut i havet med regnvatten, vattendrag och vind. Skräp slängs också i havet från fartyg som seglar på Östersjön: till exempel shoppingvagnar, utgångna läkemedel, kläder, plastflaskor och ölburkar.
Chemical Falls – en cocktail av kemikalier som rinner ut i havet
Det hamnar skadliga och giftiga ämnen i havet till följd av mänsklig verksamhet, till exempel från sjöfarten, hamnarna, industrin, bekämpningsmedel och avloppsvatten. Tillsammans med tvättvattnet från fartygens tankar kan upp till hundratals eller tusentals liter farliga kemikalier hamna i Östersjön på en gång. Kemikalierna bildar inget synligt ”vattenfall”, men deras effekter kan ackumuleras i organismer, föras vidare i näringskedjan och finnas kvar i havet under en lång tid.
Bilder på de sju underverken och ytterligare information
John Nurminens Stiftelse
John Nurminens Stiftelse arbetar för att rädda Östersjön och dess kulturarv för kommande generationer. Stiftelsen förbättrar Östersjöns tillstånd genom konkreta och verkningsfulla projekt som minskar belastningen på havet och förebygger övergödning och minskning av biologisk mångfald. Stiftelsen, som grundades 1992, värnar också om det havsrelaterade kulturarvet. Verksamheten styrs av resultat och mätbar effektivitet och finansieras huvudsakligen genom donationer och bidrag.
