Bakomliggande orsaker till övergödningen i Östersjön utreds med hjälp av näringskartor och näringsstrategier
Mer information
Sanna Tikander
Projektkoordinator
NTM-centralen i Egentliga Finland
sanna.tikander@ely-keskus.fi
+358 295 023 019
https://sustainablebiogas.eu/
I Sustainable Biogas-projektet, som finansieras av EUs Interreg Central Baltic-program, gör man upp kartor som åskådliggör den regionala näringsfördelningen i sydvästra Finland, på Åland och i Zemgale i Lettland. Med hjälp av kartorna kan man identifiera områden där näringsämnen finns i överflöd och områden dit näringsämnen skulle kunna överföras.
Kartorna ger en helhetsbild av de näringsämnen som uppstår i ett område
Näringskartorna möjliggör en noggrannare granskning av kväve och fosfor än på kommunnivå inom det område som granskas och ger en helhetsbild av de biomassor som bildas i området och som innehåller rikligt med näringsämnen (t.ex. gödsel och vegetabiliskt avfall från jordbruket). Genom att jämföra produktionen av näringsämnen med möjligheterna att använda dem som åkergödsel kan man se om det inom ett område uppstår ett överskott eller underskott av kväve eller fosfor. Vid överskott bör näringsämnen eller biomassor som innehåller näringsämnen överföras till områden med näringsunderskott.
De näringskartor som produceras inom Sustainable Biogas-projektet kan utnyttjas av dem som är intresserade av användning av biomassa och näringsämnen i alla områden.
I fortsättningen utarbetas regionala planer för hantering av näringsämnen
Näringskartorna fungerar som verktyg när projektets experter utarbetar planer för hantering av näringsämnen i samarbete med olika intressentgrupper i sydvästra Finland, på Åland och i Zemgale i Lettland.
Den information om biomassa och näringsämnen samt åkrars näringsbehov som de regionala näringskartorna ger kan utnyttjas t.ex. vid planeringen av en biogasanläggnings lokalisering och verksamhet. Av kartorna framgår dels var och i vilken utsträckning biomassa som lämpar sig för biogasproduktion uppkommer, dels var näringsämnena från biogasanläggningarna behövs. I en idealisk situation skulle anläggningar för förädling av biomassa finnas på de tekniskt-ekonomiskt och miljömässigt bästa platserna, så att organiska näringsämnen kan utnyttjas på bästa sätt samtidigt som utsläppen i vattendragen begränsas till ett minimum.
Näringsbalansen i sydvästra Finland har redan kartlagts
Kartorna är redan färdiga för sydvästra Finlands del och de omfattar landskapen Egentliga Finland och Satakunta. I arbetet kartlades först var biomassorna uppstår, hur stora mängder det handlar om och vilka näringshalterna är. De biomassor som granskades var gödsel från produktionsdjur, avloppsslam och bioavfall från bebyggelse, en del organiskt avfall från livsmedelsindustrin och annan industri samt vegetabiliskt avfall från jordbruket. I det följande skedet granskades näringsämnenas användningspotential som åkergödsel. Resultatet blev en visuell översikt över hur mycket biomassa som uppstår på olika håll i granskningsområdet, hur mycket fosfor och kväve de innehåller och hur mycket fosfor som kan utnyttjas inom åkerbruket i området. På kartorna syns också kompost- och biogasanläggningar för vidarebehandling av biomassa.
”De viktigaste näringsämneskällorna i området är gödsel från drygt 9 miljoner produktionsdjur och vegetabiliskt avfall från jordbruket. Också avloppsvattnet från nästan 700 000 invånare innehåller rikligt med näringsämnen. Dessa och annan biomassa som granskats bildar årligen en kvävekälla på sammanlagt ca 28 300 ton och en fosforkälla på 5 700 ton som bättre borde utnyttjas inom åkerbruket i området”, säger Sanna Tikander från NTM-centralen i Egentliga Finland.
Inom granskningsområdet granskades åkrarnas mottagningspotential för fosfor i landskapen Satakunta och Egentliga Finland utifrån växternas kalkylmässiga fosforbehov. I området finns sammanlagt cirka 457 900 hektar åkermark, varav drygt 10 procent inte odlas eller av någon annan orsak inte gödslas. Ingen spridning av fosforgödsel antogs behövas för dem.
Enligt beräkningssättet som baserar sig på växternas fosforbehov behövs det spridas sammanlagt 2 991 ton fosfor på åkrarna inom hela granskningsområdet för växternas behov, och när den biomassa som uppkommer inom området kalkylmässigt innehåller 5 658 ton fosfor uppstår ett överskott på ca 2 539 ton fosfor inom området. Granskningen är riktgivande, eftersom det i verkligheten inte är möjligt att använda alla de näringsämnen som uppstår som åkergödsel. Granskningen visar dock att området kan vara självförsörjande i fråga om fosfor och å andra sidan att det överskott av näringsämnen som uppstår kan medföra lokala risker för att näringsämnena läcker ut i vattendragen om de inte utnyttjas på lämpligt sätt.
Dessutom jämfördes mängden näringsämnen med de maximala gödselmängder som tillåts i förbindelsevillkoren för den nuvarande miljöersättningen. Dessa kommer att ändras när den nya landsbygdsprogramperioden inleds 2023.
”Det näringsöverskott som uppstår i sydvästra Finland upprätthåller en hög fosforhalt på åkrar och en ohållbar stor belastning för Östersjön och insjöarna. Näringsöverskotten bör styras till de områden där näringsämnena kan användas på ett hållbart sätt. Stöd för återvinning av gödselfosfor bör riktas till exempel från EU:s nya stödsystem för jordbruket”, säger Marjukka Porvari från John Nurminens Stiftelse.
Stora lokala variationer i näringsbalansen
Kartskalan för granskningen i sydvästra Finland, en rutindelning på 5 x 5 kilometer, åskådliggör att näringsämnen inte uppstår eller behövs jämnt på åkrar i hela området. De betydande fosforöverskottsområdena syns på kartan som mörka ställen och inkluderar bl.a. intensiv djurproduktion. De områden som uppvisar fosforrester syns på kartan som ljusgula.
Näringskartorna för Egentliga Finland har uppgjorts av Vahanen Environment Oy. Kartläggningens rapport och kartor kan laddas ner på Sustainable Biogas-projektets webbplats.
Sustainable Biogas-projektet minskar riskerna för ökad näringsämnesbelastning från produktion av biogas i Östersjön och andra vattendrag
Den miljövänliga biogasen kan medföra en risk för näringsutsläpp i vattendrag om hanteringen av rötrester och avloppsvatten från produktion och biogasanläggningar inte är omsorgsfullt planerad. Projektet Sustainable biogas, som finansieras av EU:s Interreg Central Baltic-program, har som syfte att främja hållbarheten inom biogasproduktion ur vattenskyddssynpunkt. Projektet genomförs av John Nurminens Stiftelse, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland, Suomen Biokierto och Biokaasu ry, Lettlands statliga miljötjänster och Biogasföreningen i Lettland.
