Näringsbelastning
Näringsämnen flödar ut i Östersjön från många olika källor, bland annat lant- och skogsbruk, transport och fiskodling.
Näringsämnen kommer ut i havet
- med avloppsvatten från boende och industri
- med regnvatten från skogar och jordbruk
- från fiskodling
- från sjöfarten
- från kväveutsläpp från annan trafik via luften
Klimatförändringen ökar nederbörden och de milda vintrarna, vilket hotar öka näringsbelastningen från land till hav ännu mer. Det finns ett stort behov av långsiktiga lösningar eftersom det finns risk att klimatförändringens effekter ökar avrinningen av näringsämnen särskilt från jord- och skogsbruksområden.
Östersjön behöver ditt hjälp. Det är inte för sent att rädda Östersjön.
Avloppsvatten och industri belastar Östersjön
Avloppsvatten renas för närvarande tämligen väl från kväve och fosfor i länderna kring Östersjön, även om det kan göras mer effektivt, särskilt när det gäller minskning av kväve.
Under 2000-talet har John Nurminens Stiftelses projekt minskat den övergödande effekten av punktkällor vid många avloppsreningsverk och industrianläggningar, särskilt i östra Finska viken.
Läs mer om effektiviserad fosforrening vid avloppsreningsverk:
Vi inledde effektiviserad fosforrening på de tre största reningsverken i S:t Petersburg i samarbete med S:t Petersburgs vattenverk.
Vattenföroreningar från jordbruket
Jordbruket behöver näringsämnen för att odla grödor, men överskott av näringsämnen som hamnar i vattendrag och hav är skadliga. Jordbruket står för en stor del av näringsbelastningen i Östersjön: mer än hälften av kväve- och fosforbelastningen kommer från jordbruket.
Vattenbelastning från skogsbruket
Enligt nya forskningsresultat är skogsbrukets belastning på vattendrag större och mer långvarig än vad man tidigare uppskattat. Näringsämnen, suspenderade ämnen och humus som gör vattnet brunt rinner ut i sjöar och Östersjön särskilt från dikade torvmarker.
En fjärdedel av träden i Finland växer på torvmarker och därför är det viktigt med vattenvänligt skogsbruk.
Projektet VALVE, som genomförs gemensamt av John Nurminens Stiftelse, Forststyrelsen och skogsägarna i älven Tilanjokis avrinningsområde, arbetar för att hitta lösningar på avrinningen från skogsbruket till vattendragen och effektivisera vattenskyddet.
Läs mer om Projektet VALVE:
Vi minskar näringsutsläppen från skogsbruket till vattendragen genom att utveckla vattendragsvänlig planering av avrinningsområden.
Kväveutsläpp från trafiken
Både sjö- och landtransporter orsakar utsläpp av kväve och kväveoxider i luften. När kväve kommer ut i vattendrag är det ett övergödande näringsämne, precis som fosfor. Även om kväveutsläppen från trafiken har minskat under de senaste årtiondena utgör de fortfarande cirka en femtedel av kvävebelastningen i Östersjön.
Hur tar vi bort näringsämnen från Östersjön?
Vass och slåtter
Eutrofieringen har också gynnat vassen som växer vid Östersjökusten. Övergödningen av stränderna och den minskade betesgången vid kusten har påskyndat vassens tillväxt. Täta vassbestånd binder mycket näringsämnen. När vassmassan förruttnar i strandvattnet frigörs också metan i atmosfären.
Tidigare öppna strandlandskap växer igen när tät vass tar över området. Samtidigt går öppna och mosaikliknande kustmiljöer som är viktiga för fåglar och insekter förlorade, såväl under vattnet som på strandängar med låg växtlighet.
Det är möjligt att slå vassen, samla in vassmassan och använda den för olika ändamål. John Nurminens Stiftelses projekt utreder den fortsatta användningen av vassmassa. Läs mer:
Vi återvinner näringsämnen som är bundna i vassbestånd i övergödda strandvatten så att de kan utnyttjas på land.
Vi avlägsnar näringsämnen från övergödda stränder genom slåtter av vassruggar och främjande av nyttoanvändningen av vass.
Fisket och Östersjön
Genom fiske är det möjligt att lyfta upp på land och återvinna betydande mängder näringsämnen som övergöder Östersjön. Genom hållbart vårdande fiske efter karpfisk är det möjligt att hjälpa Östersjön och erbjuda en utmärkt proteinkälla till matbordet.
I Finland avlägsnas årligen över 700 ton fosfor från vattendragen genom fiske. Fisk är en hälsosammare proteinkälla för människor än rött kött. Trots det används strömming från Östersjön främst som djurfoder i Finland, och finländarna äter i huvudsak fisk som importeras från utlandet.
John Nurminens Stiftelses projekt Närfisk och Baltic Fish undersökte kommersiellt vårdande fiske efter karpfisk i Finland och Sverige och på Åland. Som ett resultat av projektet säljs frysta produkter tillverkade av Östersjöfisk i butikerna.
Läs mer om projekten:
Vi skapade en marknadsbaserad värdekedja för karpfisk från Skärgårdshavet från hav till tallrik.
Tips för skydd
De 10 mest effektiva tipsen för att skydda Östersjön